- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
175-176

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Man ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

media dicitur (C.); homo jam constantis
aetatis (de Sen. 33); min gode man o bone.
— 2. särskildt: a. = gift man: maritus; vir;
man och hustru vir et uxor, mariti; gifwas,
få man nubere alicui; komma i mans wåld
(i romerskt juridisk mening) in viri
potestatem venire; wara sin man trogen fidem
praestare marito; fidem matrimonii (tori)
servare; älska sin man virum suum amare;
en beskedlig äkta man vir facilis, (uxoris);
blifwa man uxorem ducere. — b. i
pregnant mening = kraftig, stadgad man: vir
(plane vir; Marius vir rusticanus, sed
plane vir, C. Tusc. II. 53); wisa, att du är
en man praesta te virum; wara man för
ngt praestare alqd, alqd esse l. fore; wara
man för sig sui juris esse; nulli
subjectum, addictum esse; det står en man
bakom ordet ejus verbis fides haberi potest;
dö som en man fortiter, l. ut virum decet,
mortem oppetere. — III. plur. man, om
krigs- l. sjöfolk: viri; milites; nautae;
socii navales; stå fyra man högt quaternos,
quaternariis ordinibus, quadruplici ordine
consistere.

Man, Mans, (uppmuntrande) interjektion:
age; quaeso; licet (fremant omnes licet).

Mana: 1. m. att göra ngt, m. till ngt:
monere, admonere, hortari; invitare,
suadere; vocare; känna sig m-d att göra ngt
animum inducere, ut faciat alqd; sibi
faciendum, elaborandum putare l. censere,
ut - (t. ex. C. de Or. II. § 8); förnuftet
m-r oss att söka förwärfwa oss wänner ipsa
ratio nos monet comparare amicitias (C.);
ämnet m-de mig att - admonebat me res,
ut (interitum eloquentiae deplorarem (C.);
(jfr infectum volet esse, dolor quod
suaserit et mens, Hor.; suadentque cadentia
sidera somnos, Vg.). — 2. m. fram:
excitare, evocare (Manes; ab inferis testes).
— 3. m. godt för ngn: commendare alqm
alicui; deprecari pro alqo (= bedja om
nåd för ngn). — 4. m. på ngn: hortari,
exhortari alqm. — 5. m. ut: provocare,
lacessere (ad pugnam; wanligare utmana, se
detta).

Manbar: m. yngling pubes (pubĕris); m.
jungfru virgo nubilis, matura, viro
matura; m. ålder adulta aetas; komma till m.
ålder pubescere, puberem fieri, ad
puberem aetatem venire l. pervenire; icke m.
(gosse) impubis. -het: pubertas; adulta
aetas.

Manbyggnad: aedes; habitatio.

Mandel: 1. mandelträd: amygdăla. —
2. mandelnöt: amygdălum l. amygdăla. —
3. mandlarne i halsen: tonsillae. -olja:
oleum amygdalĭnum.

Mandolin: cithăra.

Mandom: 1. = mannamod, tapperhet:
virtus; med m. summa virtute, fortiter. —
2. (teol.) = mensklig natur: mortalitas;
humana natura.

Mandrill: cynocephălus leucophaeus.

Mandråp: homicīdium; caedes.
-dråpare: homicīda.

Manér: mos, genus alicujus; i
Aristoteles’ m. more Aristotelīo; in genere
Aristotelio; ett olidligt m. ineptum genus.

Manfall: strages, clades, caedes. -folk:
viri; mares.

Mangel: alveus l. machina laevigandis
linteis. -stock: cylindrus.

Mangla: cylindris laevigare (lintea).

Mangolt (-ld): beta.

Mangrant: uttryckes med adjektiv:
frequentes, universi (conveniunt, adsunt o.
dyl.). -haftig: virilis (animus); fortis;
animosus. -haftighet: virtus; fortitudo.
-haftigt: fortiter.

Mani: morbus, insania (C. Verr. IV. 1);
furor (Hor.).

Manifest: edictum.

Maning: hortatio, -tus, adhortatio;
invitatio; följa ngns m. hortantem,
monentem sequi; följa, lyda naturens m. audire
ea, quae quis a natura monetur. -ningsord:
verba hortantis, monentis.

Manke: summum collum (equi, bovis).

Mankera: abesse; deficere; deserere
alqm, deesse alicui.

Mankön: virilis sexus; 500 (af) m.
virile secus l. virilis sexus D homines.

Manlig: 1. med afseende på könet ensamt:
virilis (sexus; stirps - afkomma);
mascŭlus. — 2. med afseende på åldern (i motsats
till barn-, gosse-): virilis (toga, C.; vestis,
Hor.); maturus (ad m-am, adultam
aetatem pervenire). — 3. wanligen = som
höfwes en man, kraftig, fast, stadgad: virilis
(animus, oratio, dolor - sinne, tal, harm -,
C.); viro dignus (quod viriliter animoque
magno fit, id dignum viro videtur, C.);
fortis (fortis animus - duabus rebus
maxime cernitur, quarum una in rerum
externarum despicientia ponitur, C. de Off.
I. 66 ff.; en m. tröst forte solatium, T. Ann.
IV. 9; m-e tankar fortes sententiae, C.);
gravis, constans (manligt fast); m. fasthet,
wärdighet viro digna constantia; dignitas.
-lighet: (manlig, 3): virtus; virilitas
(vocis, Qu.); gravitas, constantia (= manlig
fasthet, wärdighet). -ligt: (manlig, 3):
viriliter (facere - handla -, C.); fortiter, forti
animo (manhaftigt); graviter, constanter
(fast).

Manna, n.: (mannaträdets stelnade saft):
manna.

Manna, v.: m. rå antennas scandere,
implere.

Mannabragd: virile facinus; juvenile
opus.

Mannagryn: semen festucae fluitantis.
-gräs: festūca fluitans.

Mannaminne: i m. post hominum
memoriam. -mod: virtus; virilis, fortis
animus. -mon (-mån): ambitio (labi a-ne fela
af, öfwa m.; nulla ambitione utan m.);
libido (godtycke i allm.); respectus
privatarum rerum (L. II. 30. 2); utan m. nullo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free