Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mened ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mened: perjurium; begå m. pejerare;
perjurio se astringere. -edare: perjūrus.
-edig: perjurus. -för: debilis; mancus.
-före: via impedita.
Menig: menige man = folket,
allmänheten, allmogen (i motsats till de styrande l.
förnäme): populus, vulgus; plebs; m-a
presterskapet vulgus, multitudo sacerdotum.
-het: 1. i allm. = folket, i motsats till adel
l. embetsmän: plebs (jfr Lat. Lex.). — 2. =
en sockens inwånare, socken: curiales;
paroecia. -hetstribun: tribunus plebei l. plebis.
Mening: I. = föreställning, åsigt: opinio
(med bibetydelse af ogrundad; syn. fördom,
inbillning - vulgi, inveterata, vetus, prava
opinio); sententia (syn. öfwertygelse, på skäl
grundad mening; derför om officielt, på
embetspligt uttalad mening: sententiam in
senatu, juratum dicere, sententiae loco
dicere alqd; äfwen om filosofers meningar =
läror brukas sententia, icke opinio - haec
fere sunt de natura animae sententiae,
C. Tusc. I. § 22. 23. 24); ratio (=
grundsats, öfwertygelse); judicium; enligt min m.
meo judicio (Epaminondas princeps, meo
judicio, Graeciae, C.); meā sententiā
(errat longe, mea quidem sententia, Ter.);
ut mihi videtur (errare mihi videmini);
ut mihi placet (ut placet Stoicis, in
terris omnia hominum causa creantur, C.);
hysa en m. alqd sentire; hysa l. wara af
samma, en annan, en oriktig, riktig m. idem,
aliud l. aliter, contra, prave, prava, recte,
vere sentire; wara af lika, olika m. med ngn
assentiri alicui; dissentire ab alqo; anföra
afwikande m-r diversas aliorum sententias
referre; det har alltid warit min m.
semper meum judicium fuit (C. Tusc. I. 1. 1);
semper existimavi l. sensi (de Or. II. 153);
blifwa wid sin m. permanere in sententia
(l. c. 24); sententiam tenere; non
recedere a sententia; uttala sin m. quid
sentiat, eloqui, enuntiare; hafwa en riktig m.,
men ej kunna i ett wårdadt språk uttrycka den
recte sentire et id, quod sentiat, polite
eloqui non posse (C. Tusc. I. § 6); fråga
ngn om hans m. (i allm.) alicujus
sententiam requirere, sciscitari (de Or. I. 105);
ab alqo, quid sentiat, quaerere,
requirere; fråga en senator om hans m. sententiam
alicujus (alqm) rogare, interrogare; gifwa
skäl för sin m. cur sentiat, dicere,
rationem afferre; hafwa en hög m. om ngn
bene existimare de alqo; den allmänna m-n
communis hominum opinio l. fama; det är
den allmänna m-n magna opinio est; trotsa,
förakta den allmänna m-n famam
contemnere. — II. = tanke, betydelse, innehåll i
ngns ord: sententia; intellectus
(verborum, Qu.); sensus (tillhör likaledes
silfweråldern); vis; hwad är m-n med dessa ord
quid ista sibi volunt verba?; jag förstår
ej din m. quid sentias, quid velint l.
quorsus spectent verba tua, non intelligo; ord
utan m. verba inania (sententiae); det
finnes icke ngn m. i hans ord verba inania
sunt; non cohaerent; sententia nulla
inest in verbis; när det heter: lefwa i
öfwerensstämmelse med naturen, så är m-n den:
att lefwa i öfwerensstämmelse med dygden
convenienter naturae vivere hanc habet
sententiam cum virtute congruere
semper; hwad är Horatii m., då han säger, att
man skall lefwa så, som om hwarje dag skulle
blifwa den siste quid sentiens l. spectans
(jfr C. Tusc. I. § 31) Horatius dicit ita
vivendum esse, tanquam quisque dies
supremus sit futurus?; detta är wäl hans m.
hoc, credo, dicit, sentit (jfr Mena 2); träffa
m-n af ett ord vim verbi intelligere;
återgifwa (den allmänna) m-n af ngns tal, men
ej orden sententias orationis exponere,
non verba exprimere; taga ngt i god,
dålig m. in bonam, malam sententiam l.
partem accipere alqd; taga ngt i annan m. än
den, som yttrat det aliter atque dicitur
accipere alqd; det kan tagas i twå m-r
duplicem vim habere potest; dupliciter
accipi potest. — III. = sats, period:
sententia; sensus (Qu., Pn., T.); verborum
comprehensio (jfr Period); fullständig m.
plena sententia. — IV. = afsigt:
sententia; consilium; cogitatio; voluntas; god m.
bonum, honestum consilium; m-n war god
consilio quidem honesto factum est; det
war hans m. att återkomma consilium fuit
redire; cogitavit, in animo habuit redire;
rediturus fuit; hwad är m-n? quid tibi vis?;
jag förstår ej hans m. quid secutus sit,
spectaverit, non intelligo.
Meningsfrihet: quidvis sentiendi
libertas. -olikhet: dissensio; opinionum
differentia. -strid: dissensio; opinionum
dissensio (C. ad Fam. II. c. 30);
dissentientium contentio, concertatio.
Menlig: 1. = behäftad med fel; oren:
vitiosus, obscenus (C. de Legg. II. c. 9).
— 2. = skadlig, förderflig: noxius;
perniciosus; damnosus.
Menlös: innŏcens; simplex (barnsligt
oskyldig); candidus. -löshet: innocentia;
simplicitas (tantaque s. puerilibus affuit
annis, Ov.). -löst: simpliciter.
Menniska: homo; wanlig, swag m.
homuncŭlus; homullus; (magni fuerunt,
homines tamen, Sen.; m-n är en bubbla
homo bulla est, Varro); alla m-r omnes
mortales; omnes qui ubique sunt homines;
ingen m. nemo, nemo homo; det öfwergår
en m-s krafter majus est quam pro
humanis viribus; lefwa som en m., wara ändå
en m. humaniter, humane vivere;
hominem, non pecudem (ex pecudum genere,
C. de Off. I. § 106) esse; m-ns företräde
(framför djuren) hominis praestantia,
excellentia (animantium reliquarum, ibdm
96. 97; hominis natura belluis antecedit,
ibdm 105. 11); han har blifwit en annan m.
plane alius factus est; den gamla m-n (i
biblisk mening) vitiosa hominis natura,
naturae humanae vitia; wara m. (till) att -
tantum valere, ut -; posse; m-n lefwer ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
