Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Märkbart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oculis cerni vix potest. -bart: manifesto;
haud dubie, haud obscure.
Märke: 1. i yttre men.: nota, signum;
vestigium (= spår, märke efter ngt); sätta
m. på en sak notam imponere, imprimere
alicui rei; rem notare, denotare, signare;
af m-n sluta till en sak signis, notis
cognoscere, judicare; ex signis conjecturam
facere; gamla m-n signa vetusta (veterum);
(prognostica); m-n slå fel fallunt signa;
m-n efter fötterne pedum signa, vestigia;
bära m-n efter ngt notas, signa, vestigia
alicujus rei (t. ex. servitutis, verberum)
prae se ferre, impressa habere; lemna m-n
efter sig notas, vestigia sui (avaritiae suae,
scelerum) relinquere; födelsemärke naevus;
igenkänningsmärke (wårdtecken, kontramärke)
tessera; symbolum. — 2. lägga m. till ngt:
animadvertere alqd; taga m. på ngt signo
l. signis cognoscere alqd; notas, speciem
rei memoriae, animo infigere.
Märkelig l. Märklig: 1. (= betydlig,
märkwärdig): notabilis, insignis. — 2. = Märkbar.
Märkelsedag: dies insignis.
Märkwärdig: 1. i allm. (= märklig):
memorabilis; memoria dignus; notabilis; m.
person vir memorabilis, clarus. — 2. =
besynnerlig, sällsam: mirus; rarus.
-wärdighet: 1. egenskapsord: nobilitas; raritas.
— 2. = märkwärdig sak: res memorabilis,
memoria digna, magna, mira; bese stadens
m-r ea, quae in urbe visenda sunt, quae
urbs habet memorabilia l. insignia,
spectare; detta är en stor m. haec res memoria
dignissima, rarissima est. -wärdigt:
mirum in modum.
Märr: equa.
Märs: carchesium.
Mäsk: polenta (aquā calidā) macerata.
Mäska: polentam (aquā calidā
perfusam) macerare.
Mästare (af lat. magister - förman,
lärare): 1. = sjelfständig yrkesman,
(arbetsgifware): officinae (operarum, tabernae)
magister; faber, opifex (magister). — 2. =
den som förfärdigat ngt: artifex; werket
prisar m-n opus artifici honori, decŏri est;
wara m. för ngt fecisse (designasse,
admisisse) alqd. — 3. = skicklig i ett yrke l.
en konst: artifex (dicendi; pingendi;
orationis faciendae et poliendae);
peritissimus alicujus rei; wara m. i ngt in alqa
arte excellere, praestare; ingen födes m.
nemo nascitur artifex; nihil est simul et
inventum et perfectum (C.). — 4. ngns
m. = ngns öfwerman: superior alqo; wara
ngns m. vincere, superare alqm.
Mästerbref: *diplōma magistrale. -kock:
archimagīrus.
Mästerlig: a. om yrkesmäns l. konstnärers
arbeten: summa arte, summo (singulari)
artificio perfectus, fabricatus. — b. i
allmännare mening: egregius; divinus;
singularis; optimus; ett m-t skaldestycke
carmen egregium ac prope divinum. -ligt:
summo artificio; egregie.
Mästerman: carnifex. -prof: *specimen
magisterii.
Mästerskap: artis perfectio; summa ars;
principatus (artis alicujus); divinitas (C.
de Or. II. § 298); hinna till m. ad
perfectionem, ad illa summa et optima
pervenire.
Mästerstycke, -werk: opus perfecti
artificis; opus summa arte, summo artificio
perfectum; opus egregium ac prope
divinum, (caelatum novem Musis opus);
omnibus partibus l. numeris absolutum
opus; ett m-e af poesi, ett poetiskt m-k
carmen egregium, divinum, summo artificio
politum (doctissimum); konstens m-k
optima quaeque summorum artificum opera;
ett m-e af förställningskonst callidissimae
dissimulationis artificium l. opus; Georgica
är Virgilii m-k Georgicis nihil perfectius
invenit (scripsit) Virgilius; ett naturens
m. callidissimum naturae opus.
Mästra: reprehendere, carpere,
vituperare (tanquam superiorem, doctiorem;
jfr tu nihil in magno doctus reprehendis
Homero? nil comis tragici mutat
Lucilius Acci?, Hor. Sat. I. 10. 52-53);
calumniari.
Mäta: metiri (i eg. och oeg. men.);
commetiri; demetiri; mensuram rei inire
(Col.); m. af demetiri; m. efter ngt metiri
alqa re, ex re (modum divitiarum ex eo,
quantum cuique satis est; magnos viros
virtute, non fortunā); m. med ngt metiri
alqa re, (modulo alqo); med samma mått,
som I mäten, skola andra mäta eder ut
sementem feceris, ita metes; proinde ac
meritus eris, accipiere; (jfr ut tu
fortunam, sic nos te, Celse, feremus, Hor. Ep.
I. 8. 17); m. upp demetiri (frumentum);
m. ut emetiri, demetiri (frumentum
militibus); m. ut (för skuld) pignori capere.
Mäta sig: 1. eg. (i reciprok mening):
inter se metiri. — 2. oeg.: kunna m. sig med
ngn aemulari, aequare alqm;
magnitudinem, praestantiam alicujus assequi; posse
conferri, contendere cum alqo.
Mätare: mensor.
Mätisman: aestimator; arbiter; efter
m-anna ordom viri boni arbitratu (Cato).
Mätning: mensio.
Mätstång: pertĭca; m. på tio fot
decempĕda.
Mätt: 1. i eg. men.: satur; plenus (p.
eras minimo, Ov.); äta sig m. saturum
fieri; cibo impleri, satiari. — 2. i oeg. men.:
satiatus; m. på ära, nöjen honoribus,
voluptatibus satiatus, saturatus; m. af
lefwerne vitā, vivendo satiatus, fessus; se sig
m. på ngt alicujus rei visu satiari, oculis
satiari; ej kunna se sig m. non posse
satiari, expleri oculis; (non posse mentem
expleri, Vg.; insatiabilibus oculis
perlustrare, T. Hist. I. 44).
Mätta: satiare, saturare i eg. och oeg.
mening (alqm cibo, delectatione; animum,
odium alicujus; terram stercore m., göda);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
