- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
235-236

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mätta sig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

explere (famem; animum ulciscendi
cupidum); implere (cibo alqm, aures
alicujus); exsatiare, exsaturare.

Mätta sig: satiari, saturari (cibo,
sanguine).

Mätthet, Mättnad: satietas (i eg. och
oeg. mening).

Mö: virgo; giftaswuxen mö virgo
nubilis, adulta, grandis; mö af giftoman begära
virginem ab auctore (patre aut tutore)
petere.

Möbel, Möblemang: instrumentum
domūs; supellex.

Möblera: domum instruere; wäl m-dt
rum cubiculum bene instructum.

Möda: labor; utstå m. laborem ferre,
perferre; göra sig m. med, nedlägga m. på
en sak laborem suscipere, in rem
impendere, in re ponere; labore contendere,
laborare, elaborare, ut fiat alqd; m-ns lön
merces laboris; det lönar m-n operae
pretium est (audire l. dyl.); för m-n får man
födan nihil sine magno labore homini
natura tribuit; med m. vix; aegre; utan m.
nullo negotio; facile; göra sig fruktlös m.
operam perdere; laborem inanem, vanum
suscipere.

Möda sig: laborare; fatigari.

Möderne: ngns m. maternum genus
alicujus; på m-t wara beslägtad med ngn
materno genere attingere, contingere alqm.
-arf: materna (a matre) hereditas. -slägt:
maternum genus; matris familia.

Mödom: virginitas.

Mödosam: laboriosus (exercitatio; vitae
ratio); magni laboris (res; negotium);
difficilis.

Mögel: mucor; situs.

Mögla: mucescere.

Möglig: mucidus.

Möjlig: qui potest fieri; alla m-a
wetenskaper omnes, quaecunque sunt, artes;
försöka allt m-t nihil intemptatum relinquere;
i m-ste måtto quantum fieri poterit,
quantum potero; med största m-a skyndsamhet
quam celerrime; quanta maxima
celeritate potero; så snart som m-t quam
primum; det är icke m-t fieri non potest; det
är mycket m-t, att jag tager fel fieri potest,
ut errem; är det m-t? itane (vero)?; ain
vero?; ain tu?; det är icke m-t nec vera nec
credibilia narras; är det m-t att få träffa
konsuln potestne conveniri consul?; det har
ej warit mig m-t att träffa honom non
potui eum convenire l. invenire. -ligen:
1. ulla ratione; allt hwad jag m. kan
quidquid potero. — 2. = tilläfwentyrs:
fortasse; forsitan; fieri potest, ut -; m.
kommer han hem i dag fortasse redibit hodie;
poterit fieri, ut redeat hodie. -lighet: 1.
ss. egenskapsord återgifwes m. medels en sats,
t. ex. twifla på sakens m.: possitne res
confici, dubitare; öfwertyga sig om en saks m.
intelligere alqd fieri posse. — 2. =
utwäg, utsigt (chance): ratio, spes, facultas;
casus (nunc ratio nulla est restandi, nulla
facultas, Lucr.); beräkna alla m-r omnes
casus providere; jag ser ingen m. ratio,
spes nulla ostenditur; spes jam nulla est;
non video, quanam ratione res confici
possit; om det är ngn m. si qua fieri possit.

Mölla se Qwarn.

Möllare se Mjölnare.

Mönja: minium.

Mönster (af lat. monstrum): exemplum,
exemplar (om personer och saker, i yttre och
inre mening); specimen (prof); forma,
formula (mönsterform); ett wackert
broderimönster pulcherrimum (pingendi) exemplum;
efter m-t af - ad exemplum aliquod; taga
ngt till m. alqd ad imitandum sibi
proponere; taga ngn till m. för sitt
handlingssätt ad alicujus mores (in alicujus velut
unici exempli mores, L.) se fingere, se
conformare; han war ett m. af flit,
ostrafflighet o. s. w. erat exemplum, specimen
industriae, innocentiae. -form: forma;
formula. -gill: bonus; (locuples); eximius.
-herre: qui recenset exercitum. -rulla:
tabulae delectus l. delectorum militum.
-skrifware: scriba. -stat: optima respublica;
exemplar optimae rei publicae.

Mönstra: 1. i allm.: (oculis, animo)
lustrare, considerare. — 2. särskildt: m. en
här exercitum, copias recensere. -ing:
lustratio; recensio.

Mör: mollis; mitis; - putridus (= lös,
swamlig). -bulta: 1. i allm.: pulsando,
tundendo mollire, mitigare, emollire. — 2. =
piska: fuste mitigare (Pt.), dolare,
caedere; pulsare.

Mörda: (furtim, ex insidiis) interimere,
interficere, occidere; (obtruncare,
trucidare nedhugga); m. tiden tempus inutiliter
conterere, t. perdere, fallere. -ande: en
m. slagtning multi sanguinis, atrox
proelium; m. kritik acerba reprehensio. -are:
percussor; homicīda.

Mörhet: mollities.

Mörk: 1. eg.: obscūrus (nox; silva);
tenebricosus (cubiculum); fuscus (mörklett,
skum); ater (kolswart); i mörke in tenebris;
det är m-t obscurum est; det blifwer m-t
obscuratur (caelum, cubiculum i luften, i
rummet); tenebrae oboriuntur, se
intendunt. — 2. oeg.: a. = otydlig, swår att
förstå: obscurus; obscuritate involutus;
ambiguus (twetydig). — b. = owiss, farlig, hemsk:
(ater); dubius; framtiden är m. quid sit
futurum, obscurum est; res futurae
obscuritate involutae sunt; m-a utsigter spes
tenuis, aspera, nulla; det ser m-t ut spes
nulla ostenditur; m-a tider res dubiae
(tempora nubila, Ov.). — c. om uppsyn,
utseende, sinnestillstånd (dyster): tristis,
austērus (vultus); m-a tankar tristes
cogitationes; atrae curae (Hor.). -blå:
caeruleus. -brun: spadix.

Mörker: tenĕbrae; calīgo (töcken); tjockt
m. densae tenebrae; densa, crassa caligo;
i m-t in tenebris; per tenebras; tenebris
(Vg.); m-t faller på tenebrae oboriuntur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free