Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Och ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(enklitiskt); atque (framför bokstäfwer i
allmänhet), ac [framför annan konsonant än h;
till betydelsen är atque = och dertill, och
derjemte, förekommer aldrig i korrelativa
förbindelser (både - och), ofta i början af period,
äfwen tillsammans med ett etiam (äfwen);
jfr C. de Or. I. § 196. 212. 218. 243];
autem (framhållande de förbundnas olikhet -
oftast förbindande satser - t. ex. primum -
tum autem, C. de Legg. I. 5. 15); vero (=
och framför allt, och till och med, och till slut -
införande det wigtigaste och sista af flera
moment - t. ex. de Or. I. § 237. 256; ab
ineunte aetate incensus fui studio
utriusque vestrum, Crassi vero etiam amore,
l. c. I. 97). — 2. både - och = et - et;
(poet. que - que; que - et); öfwer hufwud
begagnar latinet mera än swenskan den dubbla
förbindelsen. — 3. tillsammans med negation
(och icke, och ingen o. s. w.): a. i allm.:
neque l. nec; neve l. neu (= et ne,
förbindande en sats med en föregående negativ
finalsats; är deremot den föregående sinalsatsen
affirmativ brukas hellre neque; för öfrigt
öfwersättes neve i sw. wanl. blott med och l.
eller: cavendum est, ne assentatoribus
aures patefaciamus neve adulari nos
sinamus, eller omwändt gäller den regeln, att det
swenska och i en sats, som koordineras med
en negativ sats, öfwersättes i latinet med
neque, neve, aut: qui non defendit neque
obsistit, si potest, injuriae, in vitio est,
C.; ne recipi portis aut duci in moenia
posset neu populum antiqua sub
religione tueri, Vg. Aen. II. 187); och ingen nec
quisquam; och på det att ingen neu quis;
och icke heller, och icke en gång et ne - quidem
(jfr Madvig ad Cic. de Fin. Excurs. III).
— b. och icke öfwersättes med et non, ac
non, när negationen hör till ett enskildt ord
i satsen - leve ac non satis dignum, N.
praef. 1 - eller det är = och icke, fasthellre,
hwilket inträffar företrädeswis i hypotetiske
satser, t. ex. si sibi ipse consentiat et non
interdum naturae bonitate vincatur, nec
amicitiam colere possit, neque justitiam,
C. de Off. I. § 5; si nostra utilitas et non
ipsius vitii turpitudo nos a sceleribus
deterrere deberet -, C. — c. och icke
återgifwes med blott non i direkt motsättning
af affirmativt och negativt uttryck, t. ex.
elegans, non sumptuosus; adhibenda est
actio quaedam, non solum (och icke blott)
mentis agitatio (C.); deremot brukas i
sådana motsatser neque, när det är de twå
sakernas förening, som förnekas: quaesivit
neque invenit (och fann icke ɔ: utan att
finna); jfr a. — 4. äfwen i positiva
motsättningar blir och wanligen i latinet oöfwersatt
(i sådana uttryck som den ene och den andre,
dels och dels; han gick och jag blef qwar o.
dyl.): alter Romam abiit, alter Ostiam;
duo sunt genera largorum, alteri prodigi,
alteri liberales; lusum it Maecenas,
dormitum ego Virgiliusque; tempus est jam
hinc abire me, ut moriar, vos ut
vitam agatis (C. Tusc. I. § 99); aliud est
celare, aliud tacere; primum de honesto,
tum de utili (C. de Off. I. 10). — 5. i
uppräkningar sättes, hos de bäste prosaister,
icke et (oftare que) mellan de twå sista
orden (såsom i swenskan), så wida ej äfwen
de förra leden äro med et förbundna, t. ex.:
apte, distincte, ornate dicere; procellae,
tempestates, naufragia, ruinae, incendia;
epulae et viscerationes et gladiatorum
munera; muri, navalia, portus, aquarum
ductus omniaque, quae ad usum
reipublicae pertinent; quod item in poēmatis
et picturis usu venit in aliisque
compluribus (C. de Off. I. § 2; II. § 19. 55.
60; III. 15); mores et instituta vitae
resque domesticae ac familiares (Tusc. I. §
2). — 6. i början af period motswaras ett
swenskt och (med ett personligt l. demonstr.
pronomen) ofta af ett latinskt pronomen
relativum, t. ex. quod quum audivisset - och
då han hört detta -; quod si (och om). —
7. särskildt märkes: och det, och den, och
dertill i närmare bestämningar, hwilka
fogas till ett föregående ord l. en sats: et
quidem (auctor et idoneus quidem, C. Brut.
§ 57); et is, isque, idque (neutrum, när
bestämningen afser en sats ss. sådan),
idemque: habet animus primum memoriam et
eam infinitam; nunc hujus scientiae
splendor exstinctus est, idque eo indignius (est),
quod eo tempore hoc contigit, quum
esset (S. Sulpicius), C.; res obscurae et
difficiles eaedemque non necessariae.
Ock, Också: etiam; quoque (postpositivt;
quoque är blott tillfogande, etiam kan äfwen
innehålla en stegring = till och med); et (i
den bästa prosan blott tillsammans med pron.
personalia - et ego, et tu = också jag, också
du); men l. utan ock = sed etiam; om ock
etiamsi; quamquam; si; hwem du ock må
wara quisquis es; så rik han ock är
quamvis dives sit.
Ocker: fenus; feneratio; drifwa o.
fenerari.
Ockergul: silaceus.
Ockerlag: lex fenebris.
Ockra, v.: fenerari; fenus exercere,
agitare; o. med ngt fenerari alqd
(pecuniam; bellum); in fenore ponere alqd;
quaestui habere; - oeg.: o. med sitt pund
= bruka sina krafter l. anlag vires
exercere, ad usum convertere, non sinere
desidiā torpere.
Ockra, f.: (färgämne): sil; ochra (ὤχρα).
Ockrare: fenerator.
Odalbonde, -man: proprii agri arator.
-gods, -jord: immunis ager.
Ode: carmen; ode (ᾠδή).
Odelad: indivisus.
Odelbar (som ej kan delas): individuus.
Odelbar: qui coli potest; ad colendum
aptus.
Odjur: 1. = stort skadedjur: fera bestia;
belua. — 2. = widunder, nedrig menniska:
monstrum; belua (b. multorum es
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
