Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pusta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ventulus; p. af andedrägt spiritus; wara rädd
för hwarje p. omnem ventum timere; till
sin siste p. ad extremum spiritum. — 2. ss.
redskap: follis, folliculus.
Pusta: (animam) efflare, exhalare
(vehementer); gemere (stöna); stundom =
rasta respirare, (quiescere).
Puts: 1. = Grannlåt. — 2. = skalkstycke:
ludibrium; fraus; spela ngn ett p. ludere,
illudere, dolo fallere alqm; ludibrio
habere alqm.
Putsa: comere (ordna - comam -, stoffera);
polire, tergere (feja, polera); p. sitt skägg
barbam pectere, tondēre; p. sina naglar
ungues purgare (Hor. Ep. I. 7. 51); p.
näsan nasum emungere, abstergere; p. sig
se ornare; corpus curare, colere.
Puttra: fremere; murmurare.
Pyndare: statēra.
Pynta: comere, ornare.
Pyramid: pyrămis (regali - situ
pyramidum altius, Hor.). -midal: pyramidatus.
Pys: pusio.
Pysa: turgere, tumere; bullire.
Pysling (demin. af Pys): pusio; nanus
(dwärg).
Pyssla: p. med ngt sedulo agere alqd;
occupatum esse alqa re; p. om ngn fovere
alqm.
På: I. i bestämning till verb: 1. i lokal
mening l. deraf omedelbart härledda, oeg.
uttryck (enkannerligen wid verb med lokal
betydelse): a. utmärkande hwila: in med ablativ
l. ensam ablativ, wid sammansatta verb äfwen
dativ: på bordet in mensa; på marken
humi; på bara marken (in) nuda humo;
färdas på wagn, häst curru, equo vehi; på land
in terra; på haf mari; wara på landet ruri
esse; stå på ett ben stare in uno pede (Hor.
Sat. I. 4. 10); mössan sitter ej på non
haeret capite, inhaeret capiti; hafwa hatten
på (sig) operto capite esse; stödja sig på
en spade palae inniti; stödja sig på ett
bewis argumento (abl.) niti, duci; hafwa
penningar på sig pecuniam secum habere, esse
cum pecunia; hafwa ngt på sig = alicujus
momenti esse; interesse (multum, nihil).
— b. utmärkande den sida eller det afstånd,
hwarpå ngt besinner sig: ab; ex; stå på högre
flygeln a (in) dextro cornu stare; stå på
ngns sida ab alqo stare; ligga på andra
sidan ab l. ex (C. de Off. III. § 11) altera
parte collocatum l. positum esse; på
afstånd procul; longo intervallo interjecto
(C. de Off. I. § 30); e longinquo (major
reverentia). — c. utmärkande en rörelses
rigtning: in med ackusativ; ad; wid
sammansatta verb äfwen dativ: falla på sitt ansigte
in os procumbere; kasta på elden in ignem
injicere; wända, kasta sina blickar på ngn
oculos convertere, conjicere in alqm; styra
på land terram tenere; sigta på ngt petere
alqd; resa på landet rus proficisci; wräka
på dörren foras ejicere; lägga en börda på
ngn alicui onus imponere; lägga sig på ett
studium in studium incumbere; ad s.
applicare animum; ngn faller på en tanke alicui in
mentem venit alqd; komma in på ett ämne
in mentionem alicujus rei incidere (C. de
Am. § 2); (mentio oritur, fit alicujus rei);
hit hör ock: ändas på terminare, desinere
in (t. ex. syllabam -us). — d. utmärkande
en utsträcknings rigtning: in: in
longitudinem, in latitudinem - på längden, på
bredden - tria milia passuum patere. — e.
utmärkande succession i rummet: post
(bakefter) l. med ackusativobjekt till sequi, insequi
(equitatum sequebatur pedes). — 2.
uttryckande tid: a. den tid l. det tillstånd (den
handling), hwarunder ngt sker l. infaller: in
med abl. l. ensam abl. (l. medels omskrifning
af particip): wara på resa in itinere esse;
på en promenad in ambulatione (C. de Off.
I. § 144) l. ambulantem (secum meditari
alqd); wara på 5:te året quintum annum
agere; på kort tid brevi; jag har ej warit
der på lång tid diu l. longum tempus est,
postquam ibi fui l. quum illum non video;
på tre dagar blef det färdigt tribus diebus
confectum est; det är på slutet ad finem
vergit, inclinat; på sistone ad extremum;
denique. — b. den tid, till hwilken ngn
infinner sig l. ngt uppskjutes, bestämmes o. s.
w.: in; ad; komma på dagen ad diem
venire; diem obire; uppskjuta på obestämd tid
in infinitum tempus differre; sluta
stillestånd på 50 år in quinquaginta annos
inducias facere; draga ut på tiden med ngt
in longum ducere alqd. — c. utmärkande
succession i tid: post, a: sofwa på maten
post coenam somnum capere; a l. statim
e coena l. pransum, coenatum dormitum
ire; på regnet följde solsken post pluviam
sol effulsit (post nubila Phoebus);
pluviam serena lux secuta, consecuta est
(ex turbido die serena et tranquilla lux
rediit, L. I. 16); på denna oro följde ett
lugnt år has turbas quietus annus
excepit; det ena på det andra aliud post aliud,
aliud ex alio. — 3. i uttryck för fördelning:
in (in omnes socios praedam partiri; in
singulos dies terni tre på hwarje dag). —
4. i kausala l. instrumentala uttryck
återgifwes på med ablativ (l. i eg. lokala uttryck
äfwen med in och abl.): lita på sin klokhet
prudentia sua fidere; bygga sitt hopp på
ngn spem ponere in alqo; (tro ngn på hans
ord alicujus verbis fidem habere); lefwa på
andras nåd alienā benevolentiā vivere;
lefwa på kött och mjölk carne et lacte vivere;
winna på ngt lucrari, lucrum capere ex
re; (lofwa) på sitt hedersord per fidem suam,
fide sua interposita. — 5. i uttryck för sätt
l. wilkor återgifwes på med ablativ l. med
adverb: på klokt sätt prudenti ratione l.
prudenter; på allt sätt omni ratione,
quacunque ratione; på latin, på grekiska latine,
graece; på förhand ante (constituere, quid
faciendum sit in utramque partem, C.);
på nytt denuo; rursus; på det wilkor ea
condicione, ut (ne) l. si -; ita, si -. —
6. på - när: minus; praeter; på twå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
