Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sansa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perturbari; de statu animi l. de gradu dejici
(l. c.); i medgången förlora s-n rebus
secundis efferri; återfå s-n mentem recipere
(Hor.); ad sanitatem reverti; yttra sig med
s. och måtta moderate et modeste dicere.
Sansa: sentire; animadvertere alqd (på
ngt).
Sansa sig: se colligere (C. Tusc. I. §
58); animum colligere; (ex pavore)
animum recipere.
Sansad: sanus; prudens; gravis;
moderatus; modestus; ett s-dt språk moderata,
plena moderationis, sanitatis verba.
Sanslös: nihil sentiens (quid tibi
morsus ferarum nocere poterunt nihil s-ti,
C.; sopitus vulnere et nihil s-ens, L. 42.
16). -löshet: amentia.
Sant: 1. i allm.: vere (v. pius s.
gudfruktig); tala s. vere l. verum dicere l.
loqui. — 2. så sant (mig Gud hjelpe) ita (me
Deus juvet!).
Sappör: cunicularius.
Sarga: lacerare; sauciare.
Sarkasm: (salse l. salsum) dictum; pl.
sales. -kastisk: salsus; mordax; acutus;
dicax (om person).
Sarkofag: sarcophăgus (eg. ett slags
kalksten, som ansågs förtära kropparne, σάρξ,
φαγεῖν; sedan = likkista af sten l. metall);
loculus; solium; arca.
Satan: *satănas; diabŏlus.
Satir: 1. en för romerska literaturen
egendomlig diktart, af Lucilius och Horatius
utbildad till en lärodikt i satirisk ton: satŭra,
satĭra (jfr L. VII. 2; Ps. I. 114 ff.; Hor.
Sat. I. 4, II. 7). — 2. = satirisk (i. e. med
skämt bestraffande, ridendo verum dicens,
Hor.) dikt i allm.: satira (difficile est
satiram non dicere, Juv. I. 30); genus
carminis l. carmen, quod in irridendis (l.
castigandis) hominum moribus versatur;
carmen dicacitatis plenum. — 3. =
uddig, bitande qwickhet: sal (sale et facetiis
omnes vincere, C.; Lucilius multo sale
defricuit urbem, Hor.); dicacitas. -tirisk:
1. som har afseende på genus satirarum l.
den satiriska diktarten (Satir 1, 2):
(satiricus); s. författare satirarum scriptor. —
2. = uddigt qwick, skämtsam i bestraffande
syftning: dicax, dicaculus (om personer);
mordax (Cynicus, Hor.); acutus (spetsig,
uddig i allm.); s. min vultus deridentis.
Satisfaktion se Upprättelse.
Satrap: satrăpes. -trapi: satrapēa, -pīa.
Sats: 1. = portion, dosis: sumptio. —
2. = ansats: impetus; taga s. impetum
capere. — 3. = i ord uttryckt omdöme: a. i
formel, grammatisk och logisk, mening:
sententia; propositum, propositio, enuntiatum,
enuntiatio, pronuntiatum, pronuntiatio
(alla dessa sex ord äro termini technici,
som blott förekomma i det wetenskapliga
språket); s-ns delar membra sententiae; s-ns
byggnad verborum constructio; en
sammansatt s. (period) verborum comprehensio,
conversio, circuitus (se Period); öfwersats
propositio; undersats assumptio. — b. med
afseende på innehållet (= påstående, lärosats
o. dyl.): sententia (brevis, acuta - kort,
träffande; gravissima sententia, C. de Fin.
II. 20; jfr III. 31; Epicuri sententiae
maxime ratae - fundamentalsatser, κύριαι δόξαι,
ibdm II. 20); ratio (Platonis, C. Tusc. I.
53); praeceptum (regel); decretum (C.),
placitum (Pn., T.) = lärosats
(jureconsultorum, philosophorum); en farlig,
samhällsförderflig s. capitalis sententia, oratio;
ofta uttryckes ordet blott med pronomen l.
jemte sitt verb i latinet med ett enkelt verb,
t. ex.: quum certe superiora (de förre
satserne, premisserne) firma ac vera sint, his
autem ea consentanea atque
consequentia, ne de horum quidem veritate est
dubitandum (C. de Fin. III. 48); uppställa
en s. ponere: quod ita positum est - när
han uppställer den satsen -, quod dissolutum
sit, id esse sine sensu, id ejusmodi est,
ut non satis plane dicat - så är det ej
tydligt uttryckt -, quid sit dissolutum (C. de
Fin. III. 100; jfr ibdm II. 41. 83);
statuere (rectum esse concedere amicis,
quidquid velint, C. de Am. 38); alicui placet
alqd (Stoicis placet omnia in terris ad
usum hominum creari, C. de Off. I. c.
16); bewisa en s. (sanningen af en s.) docere,
probare alqd, verum esse alqd; medgifwa
sanningen af en s. dare, concedere alqd,
alqd esse (ut geometrae solent non
omnia docere, sed postulare, ut quaedam
sibi concedantur -, sic ego a te postulo,
ut mihi concedas, nihil praeter id, quod
honestum sit, propter se esse
expetendum. Sin hoc non licet per Cratippum,
at illud certe dabis, quod honestum sit,
id esse maxime propter se expetendum,
C. de Off. III. § 33; jfr Tusc. I. § 78);
fastställa en s. constituere alqd (C. de Fin. II.
39); fasthålla en s. tenere alqd (ibdm III.
11). -byggnad (ordens sammanställning med
afseende på rytm och wälljud): verborum
constructio. -förbindelse: conjunctio
verborum, sententiarum. -lära:
sententiarum construendarum et conjungendarum
ratio; syntaxis.
Satt: staturae quadratae, (firmae); jfr
Undersätsig.
Satyr: Saty̆rus.
Sax: 1. att klippa med: forfex, forficula.
— 2. redskap, i hwilket en persons
(brottslings) hufwud instickes: furca.
Scen: 1. på teatern: scena (eg.
fondwäggen); pulpitum, proscenium (= tiljorna,
på hwilka skådespelaren uppträder); uppträda
på s-en in scena agere (gestum; fabulas),
in scenam prodire; framställa på s-en in
scenam producere, inducere; s-en är i
Athen rem Athenis gestam esse fingitur,
finxit poēta (jfr Pt. Men. v. 8; - haec urbs
est Thebae, id. Amph. 97; huic esse
nomen urbi Diphilus Cyrenas voluit, id. Rud.
32, 33). — 2. i allm. = skådespel, uppträde:
spectaculum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
