- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
501-502

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skafwa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pectore (jfr. Hor. Ep. I. 4. 6.); (acuto
ingenio est).

Skafwa: scabere; radere; terere; s. af
deterere; s. sönder conterere; s. hål på
ngt perterebrare alqd.

Skaka: 1. eg.: a. absolut: quatere;
quassare; concutere (arbor concusso capite
nutat, Vg.); s. (hacka) tänder dentibus
crepare. — b. s. på ngt: quatere, concutere,
movere (caput, alas). — c. s. ngt af:
decutere (s. ned, lös - December silvis
honorem decutit, Hor.); discutere (= s.
åtskils - pulverem). — d. s. sönder
conquassare, — 2. oeg.: animum alicujus
percutere, concutere, vehementer l. graviter
movere, permovere, commovere.

(Skaka och) Skakas: quati; concuti;
tremere, contremere.

Skakel: temo geminus l. bifurcus.

Skakning: succussus (currūs, equi);
conquassatio; jactatio (navis).

Skal: testa (hårdt s. - testudinis, ovi);
cortex, corium (bark, hud - glandis,
castaneae); gluma, folliculus, siliqua (=
hylsa, balja); putamen (i allm. = hwad som
bortrensas - nucis, ovi, māli, fabae).

Skala, v. tr.: decorticare (afdraga
barken); cutem, corium demere, detrahere;
glubere (ramum; folliculum); s. ett ägg
testam ovo demere.

Skala, v. intr.: currere.

Skala, f.: sonorum gradūs.

Skalbagge: scarabaeus.

Skald: poēta; vates (poet.; eg. =
spåman - versibus, quos olim Fauni
vatesque canebant, Enn. ap. C. Brut.; ordet
innebär betydelsen af inspiration och
hänryckning - sancti vates et divom cura
vocamur: sunt etiam, qui nos numen habere
putent, Ov.; vates sacer, Hor.; prosaiske
författare begagna äfwen med denna
bestämda betydelse poēta; jfr. C. de Or. II. 194);
celtisk (nordisk) s. bardus, Luc.

Skaldebref: poētica epistola. -gåfwa:
poētica facultas; (quidam afflatus quasi
furoris, C. de Or. II. § 194). -konst:
poētica; ars carminum; jfr Poesi, Diktkonst.
-stycke: carmen; poēma. -yra: furor
quidam poēticus. -åder: vena dives l.
benigna (jfr Hor. A. P. 409; Od. II. 18. 10).

Skaldjur: animal testaceum; concha;
conchylium.

Skalf: tremor; motus (terrae).

Skalk: 1. = skorpa: crusta. — 2. = skälm,
bedragare (i nuwarande swenska nästan blott
i oskyldig mening af ett bedrägeri på skämt):
homo improbus; (nebulo); nugator (Pt.);
simulator (ironiker - Socrates fuit in
omni sermone simulator, quem εἴρωνα
Graeci nominaverunt, C. de Off. I. 108);
när s-r locka, följ icke cum improbis
congregari noli. -aktig: (improbus -. ”s.
tjenare” servus improbus); jocosus; plenus
simulationis; lascivus (lekfull); s-a ögon
oculi (jocosi), arguti. -aktighet:
(improbitas); lascivia.

Skalkas: lascivire; ludere (cum puellis);
jocari; (nugari).

Skall: 1. (sonitus); latratus (canum).
— 2. = skallgång: indāgo; gå på s.
indagine claudere feras.

Skalla: sonare; resonare.

Skalle: 1. = hufwudskål: calvaria;
(caput). — 2. oeg. = hufwud, förstånd: caput
(incolumi capite es? - är du rigtig i s-n -,
Hor.); mens; animus; få ngt i s-n mente
percipere alqd (fatta ngt); sibi
persuadere alqd (öfwertyga sig om ngt); animum
inducere alqd.

Skallerorm: *crotălus.

Skallgång: (agmen venatorum feras
crepitaculis agitantium et claudentium);
indāgo.

Skallig: calvus. -het: calvitium (C.);
calvities (Su.).

Skallmeja: fistula.

Skallra, v.: crepare; crepitare; s. med
tänderne dentibus crepare.

Skallra, f.: crepitaculum; crepundia
(n. pl.); sistrum (Isis-skallra, se Lat. Lex.).

Skalm: temo geminus (furcae).

Skam: 1. = blygsel, försynthet, (hut):
pudor; verecundia; för s-s skull pudore
adductum, victum, fractum (facere alqd);
propter verecundiam (C. de Off. I. 105);
det finnes ej s. i honom, han har bitit
hufwudet af s-n pudorem perdidit; os
perfricuit (C.); pudor eum deseruit; det
finnes ingen s. i folk periit pudor (Hor.) —
2. = blygd, wanära: pudor; turpitudo;
flagitium; dedecus; infamia; ignominia;
probrum; hwilken s. o pudor (Hor.)!; det
är s. för oss nobis turpe est, dedecori est;
räkna ngt för s. turpe putare, probro
ducere l. habere, in dedecore ponere alqd;
föredraga döden framför s-n mortem
turpitudini anteponere; komma med s. ifrån
ngt turpiter, ignominiose discedere a re;
cum flagitio redire; komma ngn på s.
illudere, ludere, opprimere alqm; hoppet
lät honom komma på s., hans hopp kom på
s. spes eum fefellit; spes illusa, delusa
est; ngn har s. af ngt alicui dedecori est
alqd (domus ampla domino dedecori est,
si est in ea solitudo; optima hereditas
traditur liberis - rerum gestarum
gloria, cui dedecori esse impium judicandum
est, C.); ådraga sig s. af ngt dedecus
concipere ex re. — 3. = skamlig handling
(flagitium, probrum), i sådana uttryck som:
det war s. af dig l. honom pudeat te l.
illum ita fecisse; turpiter fecisti l. fecit.
-fila (sjömansterm): (terendo) corrumpere
(armamenta); deterere. -flat: pudore
confusus; perturbatus; conturbatus;
pudibundus. -fläck: turpis nota; nota
turpitudinis; macula; labes; (jfr. Fläck); dedecus;
hwilken s. på den tiden o turpem notam
temporum illorum (C.)!; wara en s. för
sitt folk l. sin tid populo suo, aetati suae
dedecori, opprobrio esse; patriam suam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free