Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skattdragande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. = uppskatta: a. med gen. (l. abl.) pretii:
aestimare alqd magni l. magno et cet.;
facere alqd, alqm magni et cet.; s. ngn
högt magni facere alqm; det är en lycka,
som ej kan s-s nog högt nihil hoc beatius
cogitari potest. — b. med predikatsnomen:
putare, existimare med twå ackusativer;
habere, ducere alqd pro re. — 3. = beskatta,
taga skatt, blott i uttrycket: s. bikupor l. bin
castrare alveos (Col. IX. 15).
Skattdragande: tributarius.
Skatte: tributarius om jord, i motsats
till ager publicus (kronojord), a. immunis
(frälsejord). -bonde: dominus fundi l.
praedii tributarii l. pro quo civitati (aerario)
vectigal (solarium) penditur. -hemman:
praedium tributarium. -jord: ager
tributarius (jfr Skatte).
Skattfri: immunis. -frihet: immunitas.
-kammare: 1. i allm.: thesaurus (grekiskt
ord); gaza (persiskt ord). — 2. statens s. (bank):
aerarium. -lägga: tributum (ex censu)
imponere; censere. -läggning: census.
-mästare: custos thesauri, aerarii, gazae;
quaestor (aerarii föreståndare; räntmästare).
-skrifning: census; hålla s. censum agere,
habere, censere, perficere; uppgifwa till s.
in censum deferre, profiteri. -skrifwa:
censere; s-as hos ngn censeri de aliquo.
-skyldig: 1. = skattdragande: tributarius. —
2. om ett underkufwadt folk: stipendiarius.
Skawank: vitium.
Ske: fieri; accidere; (jfr Hända);
evenire (= inträffa, gå i fullbordan); kan ske
(kanske) fortasse; forsitan (med konjunktiv);
det må ske fiat; det som sker l. skett l. skall
ske quod fit aut factum futurumve est;
Gud ske lof gratia Deo (dis, Hor., Ov.);
hwad Gud will, det alltid sker semper
evenit, quod Deo curae l. cordi est (L.);
(quodcunque dii voluere, peractum est,
Ov.); skedd gerning står ej att ändra factum
infectum fieri nequit; det får, det skall ej
ske non sinam, non patiar.
Sked: 1. hwarmed man äter: cochlear. —
2. wäfsked: pecten.
Skeda (kemiskt uttryckt): resolvere;
dissolvere.
Skedblad: cavum cochlearis l. cochlear.
Skede: spatium; pars (viae); ett s. af
ngns lif pars vitae l. aetatis (C. de Or.
I. § 2).
Skedgås: platalea.
Skedwatten: *aqua fortis; *chrysulca.
Skef: 1. eg.: obliquus (i allm. = som har
en sned rigtning i förhållande till ngt annat,
som kommer från sidan); pravus, valgus (=
som i sig har en orätt rigtning); s-a ben crura
distorta, prava; s-a ögon detorti, perversi.
— 2. oeg.: pravus (judicium, sententia -
omdöme, åsigt); iniquus; hafwa s-a åsigter
om ngt prave l. prava sentire, prave,
perperam judicare de re; befinna sig i en s.
ställning iniquo loco (positum) esse. -bent:
valgus. -het: obliquitas; pravitas (i eg.
och oeg. men.).
Skeft: oblique; prave; döma s. om en sak
prave, perperam, inique, non recte
judicare de re.
Skefwer: tabes infantium.
Skefögd: strabo.
Skela: 1. ss. naturfel: strabonem
(distortis l. perversis oculis) esse. — 2. s. på, åt
ngn: limis oculis aspicere, aspectare alqm.
-ande: limus.
Skelögd: strabo.
Sken: 1. = ljus; glans: lumen, lux
(obscuratur luce solis lucernae lumen, C.;
jfr Lat. Lex.); splendor; fulgor (solis);
sprida s. claram lucem dare (Vg.); lucere,
splendere. — 2. = utseende, i motsats till
werklighet: species (simulacrum; simulatio;
imago; umbra; vanitas); till s-t specie
(securitas s-e quidem blanda sed reapse
multis locis repudianda, C. de Am. § 47),
ad speciem, in speciem; för skens skull
dicis causa; simulate (mots. ex animo, C.);
in speciem; simulatione (- af hyckleri:
coluntur simulatione duntaxat ad tempus,
C. l. c. 53); under sken af - specie, per
speciem (T.), simulatione alicujus rei (s-e
amicitiae, simulata amicitia fallere alqm;
äfwen simulantem se facere alqd:
litigare se simulans blanditur, C. de Am. §
99); gifwa sig s. af - speciem praebere (t.
ex. recusantis af att wägra); simulare (se
furere - af att wara wansinnig -, C.); velle
videri (se esse doctum); hafwa s-t af ngt
speciem alicujus rei (t. ex. boni viri)
habere, prae se ferre, afferre, gerere; älska
s-t vanitatis studiosum esse; äran är blott
s. och flärd gloria imago et umbra est;
allt är hos honom s. och förställning in eo
omnia ficta et simulata (vanitatis plena)
sunt; s-t bedrager fallit (in errorem ducit)
species rerum; (fallimur l. decipimur
specie rerum).
Skena, v.: frenis ruptis discurrere
(furentes); s. ur banan exspatiari.
Skena, f.: ferri lamina.
Skenbar: qui videtur esse, (non est; -
eam, que videretur esse, non quae esset,
repugnantiam - denna i hans tanke blott s-a
motsägelse, C. de Off. III. 34; id quod
utile videbatur neque erat - den s-e
fördelen, ibdm 41); species alicujus rei (t. ex.
utilitatis species - s. nytta -, ibdm 40; 35);
opinatus (inbillad); imaginarius; - blott s.
falsus, fictus, simulatus. -barlig
(föråldradt): manifestus; apertus. -barligen:
manifesto; aperte. -bart: specie (= till
skenet, se Sken); det s. nyttiga id quod
videtur utile esse; id quod utilitatis speciem
quandam habet l. gerit; han war s.
likgiltig simulabat se nolle, non cupidum esse.
Skenben: tibia (benpipa); crus (hela
benet från knät).
Skenbild: imago, umbra (verae et
germanae justitiae solidam effigiem nullam
habemus, umbris et imaginibus utimur,
C.). -dygd: simulata virtus; virtutis
simulatio. -död, adj.: qui mortui speciem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
