- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
517-518

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

parietes discentes continere, Qu.); ännu gå i
s. puerili disciplina etiamnunc institui;
gå ur s-n, lemna s-n ludum l. scholam
relinquere, scholam egredi (Qu.); för tidigt
löpa ur s-n ante tempus ludum relinquere.
— b. i oeg. uttryck: lifwets s. vitae
tanquam schola, disciplina; utbildad icke i
ngn lärares, utan i lifwets s. non doctoris
alicujus doctrina, sed rerum usu politus
l. perfectus; non doctus, sed (quod
majus est) expertus (C.); forum har warit
min s. mihi forum disciplina fuit (C. de
Or. III. 74); han har genomgått en hård s.
duris rebus spectatus l. probatus est;
sqwallra ur s-n commissa enuntiare; taga
sin Matts ur s-n ab incepto desistere l.
absistere. — 2. = teori, i motsats till
praxis, det praktiska lifwet: schola: studera för
s-n och icke för lifwet scholae, non vitae
discere; en s-ns man homo e l. de schola
(C. de Or. II. 28); detta luktar af s. haec
puerilem quandam doctrinam redolent;
hafwa god s. bonā disciplinā institutum
esse; doctrinā l. arte perfectum l.
perpolitum esse; (legitime studuisse, T. Dial.);
sakna s. totius rationis ignarum esse (C.
de Or. I. cap. 2). — 3. = rigtning, parti,
de som sluta sig till en lärare l. en lära:
schola; secta; qui sunt ab alqo; qui
sectam alicujus sequuntur; för öfrigt mest
medels possessiva adjektiv, t. ex. Epicuri
skola Epicurei; qui sunt ab Epicuro (jfr
C. de Or. III. 116); qui Epicuri sectam
sequuntur; stoiska s-an, Platos s.,
peripatetiska s-n Stoici, Platonici, Peripatetici (l.
c. I. cap. 1); - gamla s-n i talarekonsten,
poesien, estetiken antiqui oratores, poētae,
critici; en man af gamla s-n homo
antiquus, (antiquae severitatis).

Skola, v. tr. (sällsynt): instituere,
fingere.

Skola, v. intr.: 1. hjelpverb för futurum:
faciam, fecero jag skall göra, jag skall
hafwa gjort, (absoluta futura); facturus sum,
eram, ero jag skall, skulle göra, relativa
(perifrastiska) futura (utsägande ngt ss.
tillkommande i förhållande till en tidpunkt i
närwarande, förfluten l. tillkommande tid); i
konjunktiviska bisatser begagnas relativa futura:
scio, quid futurum sit (hwad ske skall); jfr
Gramm. — 2. = ärna, hafwa för afsigt:
cogitare; velle; in animo habere l. uttryckt
med perifrastiska futura: han skall (resa) till
staden in urbem proficisci cogitat l.
profecturus est; hwart skall du hän? quo
tendis, contendis, (properas)?; hwad skall du
med den boken? quid isto libro facturus
es? l. quid tibi cum isto libro (jfr quid
- tibi, lascive puer, cum fortibus armis
-?, Ov.). — 3. ss. uttryck för befallning,
wilja, (beslut), twekan, föregifwande, i
direkta (frågor) betecknas skola med
imperativ l. konjunktiv, stundom med fut. I. (jfr
Gramm.): du skall wara god soldat, god
förmyndare o. s. w. esto bonus miles, tutor
bonus, arbiter idem optimus - (Juv.); du
skall icke göra något, hwartill du saknar
anlag tu nihil invita facies - Minerva (Hor.);
du skall icke stjäla noli furari (till enskild
person); ne furtum facito (i allmänt
förbud); du skall wara mon om din helsa cura
ut valeas!; hwad skall jag göra quid
faciam?; skall jag icke gå, då man bjuder mig
ne l. non eam, cum arcessar ultro (Ter.
Eun. l. 1; Hor. Sat. II. 7); det skulle du
ej hafwa gjort istud ne faceres; han skulle
(borde) snarare hafwa sagt potius diceret
(C. de Off. III. 88); skall detta wara win
hoc (ut) vinum sit?; skall du göra så? tu
ita facias (förebrående - jfr l. c. 68). —
4. uttryck för (objektiv) nödwändighet:
necesse est l. med gerundivum: det ena du
will, det andra du skall aliud vis (facere l.
fieri), aliud faciendum est l. facias
necesse est. — 5. ss. hjelpverb för hypotetisk
modus betecknas skulle (inf. skola) med
konjunktiv, stundom med perifr. fut., så wäl i
indikativ, som i konjunktiv (när satsen på grund
af sin förbindelse med annan sats måste
hafwa konjunktiv); i ackus. m. inf. måste alltid
det hypotetiska uttryckas med perifr. fut.; t.
ex.: ifall det skulle hända si fors l. res
tulerit; hwem skulle tro det quis credat?;
hwem skulle ha trott quis crederet?; om
du wore nöjd, skulle jag ej sörja si
contentus esses, non dolerem; om tribunerne
welat hindra mig att triumfera, skulle jag
hafwa wädjat till folket si tribuni me
triumphare prohibuissent ad populum
provocaturus fui (C.); - quaero, quod
negant (fieri) posse, id si posset, quidnam
facerent (i orat. recta alldeles lika);
quaerimus, si possint celare, quid facturi sint
(i oratio recta: quid faciant? - båda
exemplen från C. de Off. III. § 39; jfr ibdm
91); jag wet, hwad du skulle hafwa gjort -
scio, quid facturus fueris (i direkt fråga:
quid fecisses?); quid auditurum putas
fuisse Ulixem, si in simulatione
perseveravisset (quid audivisset, si -
perseveravisset, ibdm 98). — 6. ss. beteckning
för oratio obliqua eller ett annat subjekts
ord l. mening (wilja) uttryckes skola: a. i
hufwudsats med ett verb sådant som säga l.
tro; t. ex.: han skall wara rik fertur,
dicitur, creditur dives esse; han skulle wara
en stor filosof ferebatur magnus
philosophus esse l. magna erat de ejus
sapientia fama l. opinio. — b. i bisats med
konjunktiv: dedit ei nummos, ut taceret (för
att han skulle tiga); han wisade oss en tafla,
som skulle wara af Polygnotus ostendit
nobis picturam, quae esset l. quam dicebat
esse Polygnoti.

Skolaga: verbera puerilia l. magistri;
få s. a magistro caedi.

Skolastisk: scholasticus; scholam et
puerilem institutionem redolens.

Skolbarn: puer (puella), qui in ludo
instituitur; discipulus, alumnus (scholae l.
magistri). -bok: ars (lärobok); liber, qui
ad pueros docendos adbibetur. -flicka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free