- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
519-520

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skolgosse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-gosse se Skolbarn. -fux: scholasticus (Ap.).
-föreståndare: rector l. magister scholae
(ludi). -gräl: (scholasticorum), hominum
doctorum (sed veritatis expertium),
otiosorum hominum (ingeniorum)
controversiae, contentiones, concertatio. -gång:
scholae frequentatio.

Skolka: horas scholasticas non obire;
sine causa abesse; cessare.

Skolkamrat: condiscipulus. -karl:
(scholae) magister; bonarum artium magister
(C. de Sen. 29), doctor; magister l.
doctor puerorum. -katalog: album
scholasticum.

Skolla: lamella tenuis.

Skollag: lex scholae l. scholarum. -lof:
*scholarum feriae; otium; gifwa s. pueros
dimittere; pueris otium, vacationem dare;
hafwa s. vacare; otiosum esse. -lärare:
ludi magister (= skolmästare), literator
(id.); bonarum artium magister l. doctor
(jfr. Skolkarl); scholae magister. -man:
magister, doctor (scholae). -messig:
qualis in schola esse solet; doctus;
artificiosus (wetenskaplig, systematisk); qui quasi in
arte tradi solet. -mästare: ludi magister;
literator. -mästra: reprehendere alqm;
patruum esse alicui, Ps. -ordning:
scholarum disciplina, institutio. -penningar:
merces eruditionis. -pojke: (puer)
scholasticus. -rum, -sal: auditorium (Qu.). -sjuk:
qui aegrum se esse simulat, ne scholam
obeat. -sjuka: morbi simulatio;
simulatus morbus; furtum cessationis (C. Ep.
ad Fam. XVI. 26). -studier: puerilia
literarum studia; puerilis doctrina l.
institutio; eae artes, quae in scholis (et a
magistris) tradi solent l. quibus ingenia
puerorum ad humanitatem fingi solent;
hans lärdom sträckte sig ej öfwer de wanliga
s-na non plus attigerat doctrinae, quam
quantum puerili illa institutione
potuerat (C. de Or. II. 1); han hade goda s.
satis imbutus (perfectus) erat iis artibus,
quae in scholis tradi solent; (erat a
praeceptoribus diligenter institutus; puer
didicerat ea, quae discenda erant, C.).
-syssla: munus publici praeceptoris l.
doctoris. -termin: *semestre scholasticum.
-tid: ea pars vitae l. aetatis, qua quis in
ludum itat, puerili institutione utitur;
under sin s. dum in ludo et a magistris
instituitur. -tukt: disciplina scholae,
scholarum, scholastica; ngn håller sträng s.
severe disciplinam regit magister. -twång:
scholae frequentandae necessitas.
-underwisning: puerilis l. puerorum
institutio; s-n är försummad negligitur l. jacet
(puerorum) institutio. -ungdom:
ludorum l. scholarum alumni. -wäsende: res
scholastica l. -cae; scholae. -år: ea pars
anni, qua in scholis publicis docetur;
(*annus scholasticus). -ämne: ars, quae
in scholis tradi solet.

Skomakare: sutor; s. blif wid din läst
ne sutor ultra crepidam (i. e. toffel, Pn.;
quam scit quisque, libens, censebo,
exerceat artem, Hor.). -knif: scalprum
sutoris l. sutorium. -lära: disciplina sutoris;
sätta i s. sutori in disciplinam tradere.
-werkstad: sutrina; sutoris officina. -yrke:
sutrina, -num; idka s. sutrinam facere,
factitare.

Skona: parcere alicui; consulere,
temperare alicui; (misereri alicujus =
förbarma sig); s. ngns lif l. s. ngn till lifwet
parcere alicui l. vitae alicujus;
conservare alqm (iis, quos vi deviceris,
consulendum est - parta autem victoria
conservandi ii, qui non crudeles in bello -
fuerunt, C. de Off. I. 35); vitam, salutem
dare alicui (= benåda, göra nåd med ngn:
nulla re homines ad deos propius
accedunt, quam salutem hominibus dando,
C. pro Lig. 33); s. ngns öron auribus
alicujus consulere; s. ngn för hans ungdoms
skull parcere (veniam dare) juventuti
alicujus; s. ngn för hans fars, för hans fars
böners skull patri l. patris precibus
concedere, condonare alqm; s. ngn för ngt
(gratiam alicujus rei facere alicui);
alicui remittere alqd; jfr. Förskona, Spara.

Skoning (af Sko): instĭta.

Skoning (af Skona) se Förskoning,
Skonsmål.

Skonsam: lenis; moderatus; mollis;
clemens; mansuetus; wisa sig s. lenitate,
clementia uti. -samhet: lenitas; moderatio;
clementia; mansuetudo (C. de Off. I. 38;
wisa s. mot ngn parcere, temperare alicui;
lenitate uti in alqm. -samt: leniter;
molliter; moderate; clementer.

Skonsmål: moderatio; miseratio; utan
s. sine misericordia.

Skopa: haustrum; capula.

Skopenningar: calcearium. -putsare:
calceorum expurgator. -rem: corrigia.

Skorf: porrīgo.

Skorfwig: *porriginosus; porrigine
foedus (Hor.).

Skorpa: 1. i allm.: crusta. — 2. =
eldtorkadt bröd: crustum.

Skorpion: scorpius; scorpio.

Skorpna: incrustari.

Skorra: stridere; s-nde röst aspera
(latrans) vox; den s-nde bokstafwen (R) litera
canina.

Skorsten: fumarium (camini).
-stensfejare: *purgator fumarii. -stenspipa:
tubus, meatus fumarii.

Skospänne: calcei fibula. -sula: solea
(calcei). -swärta: atramentum sutorium.

Skot: pes veli (C.).

Skota: pedem facere. (Vg.).

Skott: 1. på träd: surculus; flagellum;
stolo; skjuta s. germinare; åter skjuta s.
regerminare. — 2. s. (= det som skjutes för)
i ett lås l. dyl.: repagulum; pessulus. —
3. = skjutande (med båge, bössa m. m.) och
det som afskjutes: jactus, conjectus, missus
(= kastande, slungande); ictus (träffande);
telum, sagitta; glans (kula); balista,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free