- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
573-574

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slättbo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inferiorem abire, discedere a re; cadere;
vinci; non probari; non satis facere (in
probatione - i en pröfning); jfr Stå sig.

Slättbo: homo campester; campestris
regionis incola. -bygd: campestris regio.
-land: campi; planities. -mark: planum;
planus campus; planum solum; planities.

Slö: 1. eg. = icke hwass: hebes, obtusus,
retusus (ferrum, mucro); blifwa slö
hebescere; göra slö obtundere, retundere,
hebetare. — 2. kroppsligen slö, slapp i allm.:
languidus; obtusus (stomachus, Pn.; acies
stellae); blifwa slö languescere. — 3. om
säd (= ej frödd): sterĭlis; cassus. — 4. om
sinnena, enkannerligen ögat: hebes (oculus);
obtusus (acies oculorum). — 5. i andlig
(intellektuel) men.: hebes (ingenium; homo
h., hebes ad intelligendum); retusus
(ingenium); obtusus (acies oculorum, animi,
C.; non o-a adeo gestamus pectora Poeni,
Vg.; o. vigor animi, L.); tardus,
stupidus, fatuus (af naturen slö till
själsgåfworna; dum; fånig); slö till kropp och själ
corpore animoque hebes languidusque
(enervatusque); blifwa slö hebescere (acies
mentis; in otio homo), languescere;
ålderdomen har gjort honom slö senectus eum
hebetem reddidit (C.), enervavit, omne
lumen animi exstinxit (C.); jfr Slapp.

Slödder: mali l. improbi homines; faex
populi, sentina urbis; jfr Afskum, Pack.

Slöhet: 1. i mekanisk l. fysisk men.: yxans
s. hebetudo (Mcb), retusa l. obtusa acies
securis; ögonens s. oculorum infirmitas,
obtusa acies; sädens s. sterilitas; kroppslig
s., magens s. (slapphet) languor corporis,
ventris, stomachi. — 2. i andlig men.:
tarditas, stupor (medfödd s., dumhet).

Slöja: velamen (Thisbes, Ov.);
flammeum (brudslöja, jfr Luc. II. 361; Catull.
LXI. 8); rica (flaminicae); - oeg.: kasta,
breda en s. öfwer ngt silentio tegere,
dissimulare, praetermittere alqd.

Slöjd: ars fabrīlis; opificium; artificium
fabrile; fabrĭca; handel och s-r mercatura
et artes; wetenskaper och s-r artes
elegantiores et operosae (l. necessariae).

Slöjda: alqd fabricari.

Slösa: 1. absolut: prodigum esse; bona
prodigere (T.). — 2. s. bort: (per
luxuriam) dissipare, profundere, effundere
(multi patrimonia effuderunt inconsulte
largiendo, C. de Off. II. 54); s. bort sin tid
tempus ignaviā l. inertiā consumere,
conterere, perdere. — 3. s. med ngt: in alqa
re prodigum esse; largiri alqd; effundere,
profundere alqd. — 4. s. ngt på ngt: in
alqm l. alqd profundere, effundere alqd;
s. beröm på ngn nimiis laudibus efferre,
extollere alqm.

Slösaktig: prodĭgus (om personer, C. de
Off. II. § 55); effusus, profusus,
sumptuosus (eg. och mest om saker - p. vita,
epulae -, men äfwen om personer: nepos
profusus, C.; Atticus elegans, non s., N.);
s. med ngt profusus alicujus rei (Sa.), in
alqa re effusus (C.); aeris prodigus (Hor).
-tighet: prodigentia (T.); sumptuum
intemperantia; profundendi, largiendi
libido. -tigt: effuse, prodige (C.);
sumptuose.

Slösande, om personer och saker, se
Slösaktig. -are: (homo) prodigus; nepos; homo
luxuriosus. -eri: effusio (pecuniarum med
penningar, C.); profusio (Pn.); sumptus
profusi; sumptuum intemperantia;
prodigentia (T.); s. med allmänna medel
publicae pecuniae effusio, dissipatio.

Slöskodd (om hästar): obtusis calceis.

Smacka: labiis sonare.

Smak: I. i passiv (objektiv) men.: sapor;
(gustus, Pn., Col.); behaglig, obehaglig, söt,
skarp s. sapor jucundus, ingratus, dulcis,
asper; hafwa en god, dålig o. s. w. smak
jucunde, male o. s. w. sapere; hafwa s. af
ngt alqd sapere, resipere. — II. i aktiv
l. subjektiv men.: 1. eg.: a. = smaksinne,
smakande: gustus; gustatus [g. est sensus ex
omnibus maxime voluptarius (et)
dulcitudine praeter ceteros sensus
commovetur, C. de Or. III. 99]; (sapor i denna
bemärkelse åtminstone sällsynt; s-e percipere
kan ock fattas objektivt - efter l. medels
föremålets s.); med s-n undersöka ngt gustu
explorare alqd; fin, granntyckt s. subtile,
doctum (Col.), fastidiosum palatum; med s-n
döma om ngt palato judicare de re. —
b. smak (tycke) för ngt (slags föda):
appetitus (cibi, potionis); (orexis, Juv.); hafwa
s. för mat cibum appetere; icke hafwa s. för
mat cibum fastidire; hafwa s. för den l. den
födan cibo alqo delectari; cibi dulcedine,
cibi cupiditate capi, duci; han har s. för
starka drycker vini immodici, in vino
intemperans est. — 2. oeg.: a. = tycke,
behag (i subjektiv men.), (lust för ngt):
voluntas; studium (C. de Or. III. 37);
sententia; judicium; hwar och en har sin s. aliis
alia placent; suum cuique pulchrum est:
te tua, - me delectant mea (C. Tusc. V.
63); quot homines, tot sententiae C. de
Fin. I. § 15); varia sunt judicia; olika
tiders s. diversarum aetatum studia ac
voluntates l. rationes (C. de Or. II. § 92-95);
till naturgåfwor olika äro de till s-n lika
naturis differunt, voluntate similes sunt et
inter se et magistri (l. c.); tidens s., den
nu rådande s-n i wältaligheten horum
temporum voluntas studiumque, hoc, quod
nunc viget, genus studiumque dicendi;
i min s. mea quidem sententia, meo
quidem judicio; ut mihi quidem videtur; allt
efter olika s. pro cujusque voluntate l.
judicio; det är i min s. mihi placet; mei
stomachi est (C. Ep. ad Fam. VII. 1. 2);
det är icke i min s. displicet (d. iste locus,
Hor. Ep. I. 19. 47); mihi quidem ista
haud placent; träffa ngns s. ad alicujus
judicium l. voluntatem sese accommodare
(jfr C. de Or. III. § 37); få s. för ngt
studio l. cupiditate rei capi, dulcedine rei
duci; concupiscere alqd l. facere alqd;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free