Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Streck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. Streck (= tunnt rep): funis,
funiculus; restis; jfr Rep.
II. Streck: 1. linea; draga s. lineam
ducere; draga ett s. öfwer ngt delere,
expungere alqd; göra ett s. i ngns räkning
rationes alicujus confundere; consilium
perimere (casus c. p., C. de Off. III. § 33).
— 2. = handling, företag, wanl. i dålig
mening: facinus; factum; (fabrica, Pt.);
dolus; ett djerft s. audax facinus; ett nedrigt
s. improbe factum; dumt s. stolide factum;
jfr Spratt. — 3. hålla s.: (verum esse)
comprobari; evenire; det håller s. recte tu
quidem.
Streta: 1. niti; conniti; contendere;
(tendere); s. uppför eniti; s. emot obniti;
reniti; contra niti; reluctari. — 2. (prov.)
se Skrefwa.
Strid, adj.: magnus; copiosus; grandis;
(largus, plenus); s. flod magnus, plenus
(rapidus; uber - uberior solito, nimbis
hiemalibus auctus verticibusque frequens
erat atque impervius amnis, Ov. Met. IX.
105); s-a tårar largus fletus (largos
effundere fletus, Vg. Aen. II. 271; it lacrimans
guttisque humectat grandibus ora. id. XI.
90); s-t regn maximus, largus (Vg.)
imber; s. säd grandia farra (Cato), plena
grana.
Strid, m.: 1. i allm. = kamp, (täflan):
controversia; contentio; certamen;
certatio; (dissensio, discordia); lifwet är en s.
från början tota vita contentionum plena
est; s. om wärdigheter och rang honorum
et dignitatis contentio, certamen (C. de
Off. I. § 38); s. för sin tillwaro vitae
dimicatio; capitis ac famae certamen (l. c.;
uter esset - om wara och icke wara -, non
uter imperaret, certamen gerebatur, l. c.);
s. om främste platsen principatus
contentio; s. uppstår oritur, incidit certamen;
komma i s. in contentionem venire,
incidere; ligga i s. med ngn contendere,
litigare (twista, processa) cum alqo; häftig s.
summa, vehemens contentio; afgörande s.
summae rei certamen; förnuftets och
begärens s. rationis et cupiditatum
contentio, discordia; en inre s. anceps cogitandi
cura, animi secum ipsius discordia (C. de
Off. I. § 9); det föregick en s. i hans inre
distrahebatur in contrarias sententias
animus (l. c.; jfr Strida, 1). — 2. s. med
ord: disceptatio (utbyte af skäl); altercatio
(ordwexling); rixa (gräl); s. om ord verbi
controversia (C.); jfr 3. — 3. s. med
lemmar l. wapen: pugna (eg. knytnäfwestrid);
proelium (= drabbning, batalj); certamen;
ordentlig s. justa pugna, justum proelium
(jfr C. de Or. II. 84 aliud pugna et acies,
aliud ludus et campus noster desiderat);
het, wild s. atrox, vehemens proelium;
börja s. proelium committere; utmana till
s. ad pugnam lacessere, provocare; söka s.
copiam pugnae quaerere; lifwa, sätta i gång
s-n proelium ciere, movere; oordnad s.
tumultosa pugna; i s-ns hetta in medio
ardore proelii; blodig s. cruenta pugna; s-n
warade 5 timmar quinque horas pugnatum
est; s-n war slut depugnatum erat; falla
i s-n (för sitt land) in proelio, pro patria
pugnantem cadere. — 4. s. till begreppet,
motsägelse: contentio (= kollision -
utilitatis cum honestate; eorum, quae honesta
sunt, inter se potest contentio et
comparatio incidere, C. de Off. I. 152);
repugnantia (l. c. III. 17. 34);
controversia; i s. med contra; i s. med hwad han
förut yttrat contra ac l. quam ante
dixerat; wara i s. med ngt contrarium esse
alicui rei (l. c. 116, 119); pugnare cum
re, repugnare rei (jfr Strida, 4); dessa ting
stå i rak s. med hwarandra hae res inter
se (adversis frontibus, Hor.) pugnant;
befinna sig i s. med ngn, ngns åsigt ab alqo
dissentire, dissidere; befinna sig i s. med
sig sjelf secum pugnare; secum ipsum
discordem esse.
Strida: 1. i allm.: contendere; certare;
ambigere; s. om ngt certare, litigare (=
twista, processa) de re; s. för ngt pro alqa
re contendere, laborare, propugnare
(fortitudo virtus est, quae p-at pro
aequitate, C.); s. med ngn contendere, certare,
litigare cum alqo; s. mot - obsistere,
resistere; s. mot (begäret cupiditati)
resistere, reluctari; begäret s-r med förnuftet
hos honom (i hans bröst) (in animo secum
discordi) huc ratio trahit, illuc cupiditas
(distrahitur diversis, contrariis studiis
animus). — 2. s. med ord: verbis
contendere, concertare; ambigere; litigare;
disceptare (utbyta skäl; resonnera); altercari
(ordwexla; bildl.: altercante libidinibus
tremis ossa pavore, Hor. Sat. II. 7. 57; jfr
1); rixari (= träta, gräla); jag will ej s.
derom haud ambigam; (non luctabor
tecum amplius); jfr Twista. — 3. s. med
lemmar l. wapen: pugnare (eg. pugnis, sedan
i allm.: unguibus et pugnis, dein fustibus
atque ita porro pugnabant armis, quae
post fabricaverat usus, Hor. Sat. I. 3.
101 ff.); (armis) certare, contendere; s.
med förbittring summā irā, atrociter
pugnare; s. till slut, kämpa en afgörande strid
depugnare, decertare. — 4. = wara i strid
med (till begreppet): pugnare (cum honesto
utile, C. de Off. I. § 9; III. 7, 12, 19);
contendere (ibdm 11); repugnare (quae
huic repugnant specie quadam utilitatis;
virtuti rep., ibdm 13); abhorrere,
discrepare (a re), contrarium esse (alicui rei);
alienum esse (a re, re, alicujus rei); det
s-r mot mina grundsatser a rationibus meis
abhorret, alienum est; det s-r mot min
wärdighet dignitatis meae alienum est;
det s-r mot lagen legi contrarium est,
repugnat; det s-r mot lagen, att en främling
bestiger stadsmuren lex vetat peregrinum
l. lege vetatur peregrinus in murum
ascendere. -ande: 1. om personer (Strida, 3):
de s. certantes, pugnantes (nox diremit).
— 2. om saker (Strida, 4): abhorrens (a re);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
