- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
703-704

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sömnsjuk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-sjuk: veternosus; lethargicus. -sjuka:
veternus.

Söndag: *dominica (dies i. e. Herrens
dag). -dagligen: singulis dominicis.
-dagsbarn: fortunae filius. -dagsklädd: festo
cultu ornatus.

Sönder: i sönder (= i stycken): in partes;
wanl. med dis- i sammansättningar ss. skära,
plocka, falla i s. dissecare, discerpere,
dilabi; gå i s. rumpi; frangi; en, twå i s.
(sender) singuli bini o. s. w.

Sönderbita: morsu, dente findere,
frangere, dividere. -bryta: frangere;
diffringere; rumpere. -bråka: frangere (multo
jam fractus membra labore, Hor.). -dela:
partiri; dividere. -falla: dilabi; solvi
(vetustate); dividi posse l. debere. -gnugga:
friare; conterere. -hugga: concīdere,
dissecare. -koka: igni macerare, discoquere.
-krossa: frangere. -mala: commolere.
-rifwa: discindere; scindere. -rycka:
divellere. -skaka: conquassare. -slita:
rumpere; dirumpere; divellere. -skära:
dissecare. -slå: diverberare. -smula:
comminuere. -spricka: rumpi; dirumpi. -sprätta:
dissuere. -stycka: dividere, dissecare,
concīdere in partes, in trusta, minutatim.

Söndra: (blott om inre andlig söndring;
jfr det reala Afsöndra) alienare, abalienare,
disjungere alqm (animum alicujus) ab alqo
(populum a senatu); s-ad inom sig sjelf
secum ipse discors (L.); s. (dela) i twå
partier in duas partes (factiones) dividere
(quid nostrum concentum dividat, audi -
hwad det är som s-r oss, Hor.).

Söndra sig: från ngn discedere, se
disjungere, abalienari, alienari ab alqo; ab
alicujus societate (amicitia, familiaritate)
se removere; s. sig i twå partier in duas
partes discedere, in diversas sententias
scindi, dividi.

Söndrig: lacer; ruptus.

Söndring: abalienatio; discidium (sing.
och plur.); discordia; distractio (nulla
nobis cum tyrannis societas est, sed potius
summa d., C.); disjunctio (animorum);
s-ns tid är förbi praeteriit discordiarum
tempus, fuit illud tempus, cum
distrahebamur contentionibus; förorsaka s.
discidium facere; s. i religion, tänkesätt
sacrorum, mentium discidia, disjunctio.

Sörja: 1. i allm. (wara ledsen, bekymrad):
dolere; angi (bekymras); maerere (wara
nedslagen, nedstämd); queri; lamentari
(klaga); tristem esse, tristitiā, maerore
demersum esse, jacēre; s. öfwer att ngt har
skett dolere alqd esse l. quod est l. sit;
dock s-r jag ej mina dagars tal non ego
vitam lamentor (jfr C. Tusc. I. § 75); det
är intet att s. öfwer illud non est, quod
quisquam doleat, queratur; hwad s-r du
för quid tu tristis es?; sörj icke noli
tristis esse. — 2. s. en död (med tårar,
åthäfwor, drägt): lugere (luxere matronae
Brutum ut parentem, L.; C. Tusc. I. § 30);
moveri desiderio alicujus (C. de Am. 10
i. e. sakna ngn; jfr angi suis incommodis,
ibdm), desiderare alqm; s. sig till döds
desiderio, luctu confici, immŏri. — 3. =
besörja, bära omsorg för: curare alqd,
curae habere alqd; de re sollicitum esse;
consulere alicui (för ngn); sörj icke för
morgondagen quid sit futurum cras, fuge
quaerere; noli in crastinum consulere,
trepidare, de crastino l. in crastinum
sollicitus esse; för hwars skull s-n I för kläder
quid vos de vestimentis parandis solliciti
estis?; s. för sin familj domui, suis
consulere, providere; det skall jag s. för ista mihi
curae erunt; derför är redan sörjdt ei rei
jam consultum est; ista jam provisa sunt.
-ande: lugens; is, ad quem luctus
pertinet; en s. moder mater luctu confecta (pia
mater); s. hjertan lugentium animi.

Sörpla: sorbere; sorbillare.

Söt: 1. eg.: dulcis (gustatus id, quod
valde d-e est, cito respuit, C. de Or. III.
99); suavis (ibdm - ljuf i allm.); (mellītus);
s. dryck dulcis potio; s. lukt suavis odor. —
2. oeg.: s. wän dulcis amicus (acerbi - bittre
- inimici de quibusdam melius merentur,
quam ii amici, qui dulces putantur, C.);
min söte wän dulcis amice (Hor.),
amicissime, carissime; söta ord blanda verba;
blanditiae (verborum); en s. flicka puella
lepidissima, gratissima, bellissima,
suavissima (mellitula, Ap.); s. sömn mollis,
placidus somnus; mollis quies (Ppt.); -
i hwardagsspråk i allm. = wacker, nätt
bellus, lepidus. -aktig: dulciculus. -bröd:
panis non fermentatus, p. azȳmus.

Söthet, Sötma: dulcitudo (C. de Or.
III. 100); dulcedo; ej ännu hafwa smakat
lifwets, frihetens s-a nondum gustasse
vitae suavitatem, libertatis dulcedinem.

Sötsaker: dulciaria.

Sött: suaviter; (dulce ridere, Hor.);
sofwa s. molliter, placide dormire; tala s.
blande loqui.

Sötunge: amores, deliciae alicujus; puer
lepidissimus; puella bellissima,
venustissima. -äpple: melimēlum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:54:18 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free