Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Upplysande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ngns förstånd (mest i religiös mening)
mentis caliginem l. ab animo, tanquam ab
oculis, caliginem dispellere; erudire (om
intellektuel upplysning). — b. u. ngn om ngt,
att ngt är så l. så: certiorem facere,
docere, monere alqm de re, esse alqd;
ostendere, enuntiare, aperire, narrare
alicui, esse alqd. -lysande: ad rem
illustrandam aptus; qui rei lucum affert; ett
u. exempel exemplum insigne, clarum,
luculentum, magnum, manifestum; ett u.
witnesmål quod ad rem illustrandam l.
aperiendam magnum adjumentum affert,
multum valet; detta är särdeles u. för hans
karakter quales ejus mores fuerint, ex hoc
maxime perspici potest. -lysning: 1. eg.
collustratio, illustratio, illuminatio; lux
(ljus, belysning). — 2. oeg.: a. i intellektuel
mening: eruditio; humanitas; (rerum
cognitio, naturae cognitio); u-n stiger med
hwar dag in dies crescit, progressus facit
eruditio, magis eruditur genus humanum
(eruditiores fiunt homines, tempora,
seculum). — b. i religiös mening: *animi
illuminatio. — c. = underrättelse:
(narratio); lemna ngn en u. alqd aperire
(ostendere, enuntiare) alicui; certiorem facere
alqm de re; lemna en wigtig u. aperire,
narrare rem magnam, gravem, quam scire
magni interest alicujus, quae cognita
magnopere prodest alicui (C. de Off. III.
52); det war en wigtig u. magnum narras;
inhemta nödiga u-r omnia, quae ad rem
pertinent l. scire opus est, diligenter
perquirere, exquirere; få u. om ngt
certiorem fieri, edoceri de re. -lysningswis:
quo clarior sit res; ad rem
illustrandam; rei illustrandae causa. -lyst: 1. eg.:
illustris, illustratus, illuminatus. — 2. oeg.:
u. förstånd ingenium eruditum, excultum,
subactum; u. man homo eruditus,
(doctus); u. tid, tidehwarf erudita aetas,
tempora (C. Tusc. IV. c. 2; de Rep. II. c.
10).
Upplåga: exardescere.
Upplåna: pecunias (penningesummor)
mutuas sumere, cogere.
Upplåta: aperire, concedere alicui alqd.
Upplägga: (jfr Lägga upp): 1. i allm.:
exponere; construere (lägga i hwarf,
lager), coacervare (lägga i hög); u. på ngt
imponere (in mensam l. dyl.). — 2. lägga
upp en bok: (suo sumptu) formis describere
(describendum curare), edere. — 3. lägga
upp hår: subnectere. — 4. wara upplagd
till (disponerad för) ngt: studio ferri ad
alqd.
Uppläsa: legere; recitare; praelegere
(föreläsa); u. en lexa dictata reddere. -ning:
lectio (emendata l. rigtig innanläsning);
recitatio (deklamation).
Upplöja: arare; exarare; se Plöja.
Upplösa: 1. eg.: solvere; resolvere;
dissolvere; dissipare (si anima est, d-bitur,
C. Tusc. I. 24); expedire; u. knut nodum
solvere, expedire; u. hår, klädnad
capillum, vestem resolvere; u. i watten l. dyl.
aquā diluere; döden u-r allt mors omnia
solvit. — 2. oeg.: a. u. en gåta aenigma
solvere, expedire, explicare. — b. u.
förening: dissolvere, dirumpere, dirimere
(amicitiam, societatem - wänskapsband,
samhällsband - dirumpere, dirimere,
dissolvere, C. de Am. 85; de Off. I. 120; III.
§ 21). — c. u. en församling: concilium
(consilium) mittere, dimittere (Cs.). -lösa
sig: 1. församlingen u-te sig dimissum est
concilium; discesserunt homines
(senatores l. dyl.). — 2. u. sig i (intet): dissolvi,
solvi in -; ad (nihilum) redigi; allt u-te
sig i skämt och skratt joco risuque omnia
dissoluta sunt (C. de Or. II. 236), rei
tristitia relaxata est (ibdm); allt u-te sig i
en fullständig oordning, ett f-gt wirwarr
omnia perturbata sunt; summa secuta est
omnium rerum perturbatio. -löslig:
solubilis. -lösning: 1. eg. solutio; döden är en
u. mors quasi discessus est et secretio
ac diremptus earum partium, quae -
junctura aliqua tenebantur (C. Tusc. I. 71).
— 2. oeg. a. u. af en gåta, en intrig l. dyl.:
solutio; explicatio (fabulae). — b. en
förenings u.: diremptio, distractio (societatis,
amicitiae); en u. af alla samhällsband l.
-förhållanden totius vitae perturbatio,
omnis humanae societatis diremptio (si
propter suum quisque emolumentum spoliet
aut violet alterum, disrumpi necesse est
- humani generis societatem, C. de Off.
III. § 21 - inträda en u. af - jfr § 22). —
c. en församlings u.: dimissio; discessus.
Uppmana: hortari, adhortari, cohortari,
exhortari (ut, ne faciat alqd). -ing:
adhortatio, cohortatio; på ngns u. hortatu
alicujus; hortante alqo.
Uppmjuka: mollire; emollire.
Uppmuddra: purgare; expurgare;
exhaurire.
Uppmuntra: (verbis, re) animum
(jacentem, afflictum) alicujus confirmare,
erigere, excitare (cunctantem et quasi
verecundantem incitare, C. de Or. III.
36); non magis ad eos deterrendos, qui
non possent, quam ad vos, qui possetis,
exacuendos accommodavi (orationem
meam, l. c. I. 131); animum facere,
alacritatem addere alicui; u. till ngt ad rem
(suscipiendam, gerendam, conficiendam),
ut faciat alqd, adhortari, cohortari,
impellere alqm. -muntran: animi
confirmatio; adhortatio, cohortatio; incitatio; till
en liten u. för honom quo paulum
confirmaretur, erigeretur animus, quo alacrior
esset (Nep. Paus. 2), majore animo rem
capesseret. -muntrande: ad animum
confirmandum, ad alacritatem alicujus
augendam aptus; u. tilltal cohortatio.
Uppmura: exstruere.
Uppmåla: dimetiri.
Uppmärksam: 1. i allm. (= som gifwer
akt): attentus (aures, animus, homo);
(intentus, erectus); blifwa u. animum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
