Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uttala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
explanata vocum appellatio l. expressio;
hastigt u. oratio incitata, sermo i-tus; os
praeceps (Qu.); ett rent u. sonus vocis
rectus (simplex, C. l. c. 45); elegans, recta
appellatio, locutio; främmande u.
peregrinus vocis sonus; peregrinitas quaedam
vocis; hafwa ett behagligt, tydligt u.
suaviter appellare literas (magna est in eo
vocis et oris suavitas); suaviter, leniter,
plane loqui (C. de Or. I. 260); hafwa ett
bredt u. vaste appellare literas, v. loqui
(C. de Or. III. 45). -tala: 1. ljud, ord ss.
sådana: appellare (literas, nomen, C.);
pronuntiare (literam, Qu.; oftast = framsäga,
deklamera - summa voce multos versus uno
spiritu, C. de Or. I. 261); dicere
(Demosthenes ita balbus erat, ut ejus artis, cui
studeret, primam literam non posset
dicere, l. c. 260); u. latin rigtigt, rent latinos
sonos recte, eleganter reddere, appellare,
efferre; (latina lingua optime uti, C. de
Off. I. 133); u. en bokstaf bredt, otydligt, med
tillgjord tydlighet literam latissime,
latissimam dicere (C. de Or. III. 46); literas
tollere (l. c.), opprimere, obscurare;
exprimere (de Off. l. c.); u. en stafwelse lång,
kort, med akut, med gravis syllabam
producere, corripere, acuere, ponere; u. ord
i ett sammanhang verba continuare,
perpetuare; u. högtidliga ord, formulär certa,
sollennia verba effari, nuncupare. — 2. =
(med l. i ord) uttala tankar, känslor: eloqui;
enuntiare; dicere; efferre (effert animi
sensus interprete lingua, Hor.);
exprimere dicendo (sensa, C. de Or. I. § 32);
aperire (sensus suos); u. sina önskningar,
meningar quid optet, sentiat, dicere,
eloqui, significare; det kan ej u-s, jag kan
knappt u. dici non potest, vix queo
dicere; u. hwad man länge förtegat quod diu
reticuit, tacuit, enuntiare (l. c. I. 119);
u. wälwilja, aktning för ngn benevole,
honorifice dicere de alqo; (dicere se)
favere, magni facere. -tala sig: 1. med
personligt subjekt: eloqui, enuntiare, aperire,
declarare, profiteri, quid sentiat (aperte,
sine ambagibus tydligt, oförbehållsamt;
nihil celare, n. dissimulare); sententiam
alqam dicere; u. sig om ngt de alqa re,
de alqo dicere, judicare; u. sig
berömmande, klandrande om ngn alqm laudare,
reprehendere; u. sig föraktligt, erkännande om
ngn contemptim dicere de alqo;
contemnere alqm; magni facere, admirari alqm;
u. sig för, till förmon för ngn pro alqo
dicere; commendare, praeferre alqm; u. sig
för ngt suadere (bellum); censere alqd
faciendum esse. — 2. = uttalas:
significari; inesse; wälwilja u-r sig i hans bref
epistolā significatur benevolentia, habet
e. b-ae significationem, inest in e-a b-ae
s-o. -talande: sententia; jfr Yttrande.
Uttappa: effundere.
Utter: lutra.
Uttjena: emereri. -tjent: emeritus.
Uttolka: interpretari; exprimere;
reddere; jfr Tolka; Uttyda.
Uttorka: exsiccare.
Uttrampa: elidere; exculcare.
Uttryck: 1. i allm. = beteckning l. tecken
(det hwarmed ngt betecknas): significatio;
enuntiatio; gifwa ett u. af sina känslor
sensus l. quid sentiat, animo agitet,
significare, declarare, eloqui; det war ett sorgset
u., ett u. af sorg i hans ansigte in voltu
erat doloris significatio, maestitia inerat
(prorsus in voltu vaecordia inerat, Sa.);
det fins mycket u. i hans ögon oculi arguti
sunt; inlägga u. i rösten animi sensa
(quomodo animo affectus sit) voce exprimere,
significare; gifwa ett wackert u. åt den
allmänna sorgen quantus sit omnium
maeror, diserte, pie eloqui. — 2. = ord l.
wändning, sammanhang af ord: verbum;
vox; vocabulum; verba (singula,
conjuncta); sententia; owanligt u. inusitata vox;
soldatuttryck verbum militare, castrense;
waldt, sirligt u. verba, lecta, exquisita,
ornata; strängt, mildt u. severa, lenia
verba; ett wackert, konungsligt u. honesta,
regalis sane sententia; ornatissima et
gravissima verba (C. de Or. III. § 4); finna
de för hwarje sak mest egendomliga u. verba
cujusque rei maxime propria invenire.
-trycka: 1. eg.: exprimere; extorquere;
elidere. — 2. = tillkännagifwa (om personer
och saker): significare; declarare (tydligt u.;
vim verbi definitione, C. de Or. I. § 190);
verbis dicere, efferre; exprimere (liksom
lemna ett aftryck af, åskådligt u.); ord som
egentligen u. saken verba rem proprie
declarantia, demonstrantia (C. de Or. III.
49); verba propria et apta (ibdm 31); u.
sin glädje, sin sorg, sin mening dolorem,
gaudium significare; quantopere gaudeat,
doleat, quid sentiat, significare; medels ord
u. (utpregla) själens förnimmelser sensa
dicendo exprimere; jag kan knappt i ord u.
hwad jag känner quid sentiam, verbis
dicere vix possum; i korthet u. breviter
dicere, comprehendere; u. sin beundran, sitt
förakt för ngn admirari alqm, contemnere
alqm (C. de Or. I. § 75; Siesby i Opusc.
phil. ad Madvig. missa, p. 234 ff.). -trycka
sig: loqui; dicere; (scribere); verbo,
sententia alqa uti; u. sig wäl på latin latina
lingua bene uti; (latine dicere); u. sig
ledigt solute loqui; u. sig tydligt, prydligt o.
s. w. plane, dilucide, ornate dicere;
genere dicendi ornato uti; u. sig
berömmande, erkännande om ngn laudare, magni
facere alqm; att jag så må u. mig ut ita
dicam. -trycklig: certus; apertus; definitus;
med u-a ord certis verbis, his ipsis
verbis -; med u. föreskrift cum diserte
praeciperet -. -tryckligt, -tryckligen: diserte (in
foedere d. additum erat, L.); aperte;
plane; definite (lex d. potestatem dat, C.);
nominatim (egentl. med namns utsättande
l. nämnande - Pythia n. praecepit, ut
Miltiadem imperatorem sumerent, Nep.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
