Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Werkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
multum valere; detta w-de, att fred
bewiljades his rebus effectum est, ut pax
daretur; snabbt, långsamt w-nde gift venenum
celere, lentum.
Werkan, pl. werkningar: effectus (blott
i sing.); id, quod, ea, quae causis
efficiuntur, e causis oriuntur; icke hafwa ngn
w., wara utan w. nihil efficere, nihil
agere, nihil valere; irritum, inutile esse;
hafwa den w. att - id efficere, tantum
valere, ut -; åstadkomma en kraftig w.
multum efficere l. valere; hafwa en gagnelig,
skadlig w. prodesse, nocere, obesse;
läkemedlets w. remedii vis et effectus;
orsaker och w-r causae et ea, quae oriuntur
l. gignuntur de l. e causis (C. Acad. post.
I. 3; C. de Or. II. § 171); iakttaga
läkemedlets w-r på organismerna quam vim
remedium habeat in corpora l. quomodo
remedio afficiantur corpora, observare.
Werkgesäll: operarum l. fabrorum
praefectus.
Werklig: verus (så wäl = faktisk som
= sannskyldig); w. händelse res vera; w.
wän verus amicus; berätta w-a förloppet
rem (vere atque) ut gesta est narrare;
w-a förhållandet veritas. -ligen: 1. =
faktiskt: re vera; reapse; i fråga: werkligen:
ain vero? ain tu? — 2. = i sann mening:
vere. -lighet: 1. ss. egenskapsord: veritas;
bestrida, betwifla sakens w. rem factam esse
negare; sitne vera l. facta, dubitare; med
w-n öfwerensstämmande verus; veritati
rerum consentaneus. — 2. i kollektiv l.
konkret mening: rerum veritas; rerum
natura; res (verae); i w-n re vera; in rerum
natura; ngt sådant finnes icke i w-n in
rerum natura nihil tale est l. invenias;
blifwa en w. evenire; göra till en w. ad
effectum adducere.
Werkmästare: opifex.
Werkning se Werkan.
Werkningskraft: vis (efficiendi). -krets:
campus industriae alicujus, curriculum, in
quo se exercet, excurrit aliquis); han har
en mycket widsträckt w. latissime patet ejus
industria; här har jag min w. haec mea
quasi provincia est (tuum forum, tuum
erat illud curriculum, C. Brut. §. 331;
vereor ecquodnam curriculum aliquando
sit habitura tua et natura admirabilis -
et singularis industria, ibdm 22).
Werksam: 1. om saker (till förmågan w.):
efficax, potens (remedium, herba). — 2.
om personer (faktiskt l. till hågen);
industrius; strenuus; wara w. (för tillfället)
agere alqd; in opere alqo versari; alltid
wara w. semper alqd agere; nunquam
cessare; dygden wisar sig w. i ngt virtus
viget in alqa re. -samhet: i allm.: actio;
industria; han utwecklar stor, widsträckt w.
ejus industria late patet; dygdens wärde
ligger i w-t virtutis laus in actione
consistit (C.); wetenskaplig w. artium studia;
politisk w. rei publicae administratio;
hafwa anlag för wetenskaplig, praktisk, politisk,
sådan w. ad artes colendas, ad res l.
negotia gerendas, -da, ad rem publicam
gerendam, ad tales res gerendas naturā
aptum esse; fält för w. campus industriae
alicujus l. in quo alicujus industria se
exercere possit; wara i w., en w. aliquid
agere; in rebus gerendis versari; sätta i
w. exercere; ad res gerendas deducere,
impellere. -samhetsifwer, -samhetslust:
industria; alacritas.
Werkstad: officina; taberna (sutoris, C.,
T.). -ställa: ad effectum adducere;
perficere; exsequi; w. beslut decreta
perficere; w. löfte promissum facere,
praestare; w. hotelse minas praestare,
repraesentare (L.). -synd: peccatum (*p.
actuale). -tyg: instrumentum (i-a lanificii,
C.); arma; w. af jern ferramentum; låna
sig till ett w. åt ngn ministrum se
praebere alicui.
Werld: 1. = werldssystem: mundus
(innumerabiles mundi quotidie oriuntur et
occidunt - enl. Epicuri lära); hela w-n
(tillwarelsen) totus hic mundus (ac natura,
C. de Or. III. § 178); rerum natura; den
sinliga, synliga w-n haec omnia, quae cerni
possunt, quae sub sensus cadunt (quae
sunt supra et subter, C. l. c. § 20);
intet i w-n nihil omnino; för intet (pris) i
w-n nullo pretio; den ljusa w-n (i motsats
till underjorden) superae orae; (lux). —
2. = jorden (ländernas krets): terrae;
terrarum orbis; (gentes); hwar i all w-n?
ubinam gentium?; w-ns herrar terrarum,
gentium domini; w-ns hufwudstad caput
gentium, rerum, orbis terrarum (Roma
caput orbis terrarum, L. I. 16. 7; caput
rerum, ibdm 45). — 3. = menniskolifwet,
menskliga förhållanden: a. i allm. =
jordelifwet, timligheten: haec vita l. lux;
hominum vita; res humanae; humana
condicio; födas, komma till w-n in lucem edi,
gigni; skåda denna w-ns ljus hanc lucem
adspicere; lemna w-n, säga w-n farwäl e vita
decedere; gå all w-ns wäg in communem
locum abire; allt är förgängligt, tomt i
denna w-n res humanae fragiles et
caducae sunt; quantum est in rebus inane!
(Ps.); ”w-n är ej så ful” - non adeo tristis
est vita l. humana condicio; så är w-ns
gång haec est vivendi condicio; sic
vivitur; haec rerum humanarum sors,
fortuna (cursus) est; högste lott i w-n
summa fortuna. — b. = samfunds-,
sällskapslif; menniskorna i werlden och deras seder
m. m.: vitae communitas, celebritas;
hominum frequentia; homines; vulgus;
komma ut i w-n inter homines, in celebritate
versari incipere; (subire visus hominum);
stora w-n hominum celebritas; hemmets
w. vita domestica; domus; den lärda w-n
docti; den förnäma w-n nobiles;
elegantiores homines; w-ns dom vulgi judicia;
det wet wäl hela w-n quis nesciat?; en man
af gamla w-n homo antiquus, antiquis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
