- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
875-876

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Werldsbeskrifning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moribus; känna w-n vitam, mores hominum
nosse; en man af werld homo elegans,
urbanus; otack är w-ns lön grato homine
nihil rarius est. — c. särskildt i teologisk
mening: α. res terrestres, vanae, fluxae;
rerum vanitas; vitae deliciae; pravae
voluptates; ett w-ns barn homo vanus,
deliciis deditus. — β. = werdsliga menniskor,
se Werldslig. — 4. en annan, en högre werld,
den andra w-n altera quaedam vita; illa
vita; caelestis vita, caelum (himmelen).

Werldsbeskrifning: totius mundi
descriptio; *cosmographia. -borgare: totius
mundi civis; mundanus quidam (C.).
-byggnad: mundus; mundi fabrica. -del: pars
terrarum. -förakt: rerum humanarum
despicientia (C.). -haf: Oceanus.
-herrawälde: omnium gentium imperium (C. de
Or. I. § 14). -historia: res in toto orbe
terrarum gestae (i objektiv mening);
omnium gentium historia, monumenta (i
subjektiv mening). -historisk: wara af w.
betydelse ad omnes gentes, omnium gentium
fortunam vim habere, pertinere; hafwa
ett w-t rykte, se Werldskunnig. -kunnig: per
orbem terrarum, apud omnes gentes
notus, cognitus. -kännedom: vitae humanae
(morum humanorum) notitia, peritia;
hafwa w. mores hominum nosse, tenere.

Werldslig: 1. terrester (jordisk, timlig);
humanus (mots. divinus); mortalis
(förgänglig, timlig); w. wishet rerum
humanarum scientia; w-a fröjder vanae, leves
voluptates; w-t sinne animus (rebus vanis
et inanibus deditus) levis, vanus; w-a
menniskor homines a rebus caelestibus
aversi; impii; det är en w. sak res
(mortalis) levis est (mortale est, quod quaeris,
opus, Ov.); w. öfwerhet qui civitati
praesunt; w-a ting res humanae, (civiles). —
2. särskildt om menniskor = ad rem
(augendam) nimis attentus. -ligt: w. wis
rerum humanarum sciens, prudens; w.
sinnad vanus; rebus vanis et terrestribus
deditus.

Werldsman: homo urbanus, elegans.
-menniska: homo (his) rebus terrestribus,
mortalibus totus deditus: homo vanus,
levis. -själ: mundi mens (C.); anima per
naturam rerum omnium intenta et
commeans (C. Nat. D. I. 11. 27); naturae
ratio (id.). -system: mundus. -träl se
Werldsmenniska. -wana: urbanitas.

Vers: versus; skrifwa v. versus facere,
scribere, conscribere, pangere,
componere; wackra, goda v. versus suaves,
elegantes, boni; dåliga v-r mali, inconditi
versus.

Versalbokstaf: litera major, uncialis.

Versart: genus versuum; metrum;
modus. -konst: versuum scribendorum ars.
-makare: versificator. -mått: metrum;
modus. -slag se Versart.

Wesla: mustela.

West se Wester.

Westan, Westanwind: Favonius;
Zephy̆rus.

Wester: 1. (wäderstreck): occidens, sol
occidens; occasus (solis); ligga mot w. (ad)
occidentem (solem) spectare; ad occasum
vergere; i w. (ad) occidentem versus;
från w. ab occidente. — 2. =
westerlandet och dess folk: occidens; gentes ad
occasum habitantes. -hafwet: Oceanus (se Lat.
Lex.); mare Atlanticum. -land: Occidens;
(Hesperia). -ländsk: occidentalis;
occidentis (westerlandets); (hesperius); den w-a
bildningen artes et eruditio gentium
occidentalium.

Westkust: litus ad occidentem l.
occasum solis conversum, spectans (ad
Favonios expositum; quod hesperiis fluctibus
alluitur).

Westlig: occidentalis (Pn.); ad
occidentem versus l. vergens; occidentem solem
spectans; occidenti soli subjectus; w. wind
ventus ab occidente oriens; (Favonius).

Westre, Westra: occidentalis; qui ad
occidentem vergit l. spectat; se Westlig.

Weta: 1. i allm. (med ack.-obj. l.
objektssats): scire; nosse, tenere, cognitum
habere alqd; få w. ngt cognoscere, comperire,
resciscere, discere, audire (accipere) alqd;
certiorem fieri de re l. alicujus rei; w. af
säker hand (sagesman) certo auctore
comperisse alqd; jag wet wäl satis l. probe
scio; haud ignoro; non me fugit, fallit
alqd esse; med wisshet w. pro certo scire,
exploratum habere alqd; tro sig w. sibi
videri scire alqd; så widt l. det jag wet
quod ego sciam; w. mycket multa scire,
m. tenere, m. didicisse; w. allt omnia
scire, tenere; w. besked, reda, se dessa ord;
icke w. nescire; ignorare; jag wet ej hwem
l. hwad nescio quis, quid -; icke w. sig råd
nescire, quid agat, quo confugiat; rem
expedire non posse; jfr Råd 2; låta ngn
w. ngt certiorem facere alqm de re;
dicere, nuntiare, aperire alqd alicui; ofta i
hotande mening denuntiare alicui; icke låta
ngn w. celare alqd alqm; wet att -, du skall
w., att - scito -; huru wet du det qui scis?;
unde l. a quo hoc audivisti?; man kan wäl
w. scias, satis apparet -; hwem wet, hwem
kan w. quis scit, sciat? (quis scit, an
adjiciant hodiernae tempora summae
crastina Di superi?, Hor.); wet du hwad quid
ais? scin?; den du wet ille, quem nosti;
icke w. om nescire, num, om icke an (i de
bäste prosaisternes språkbruk - nescio, an
nihil melius sit i. e. jag tror det wara det
förnämsta). — 2. med infinitiv: w., förstå
att göra ngt: scire, posse, callere (facere
alqd); w. att skilja (w. skilnad) på swart och
hwitt alba et atra discernere posse; w.
att skicka sig efter tiden temporibus callide
servire; w. att finna sig, att skicka sig
praesenti animo uti; hominibus uti posse; w.
att beherska sig sibi l. animo moderari,
temperare posse. — 3. w. af -: a. i allm.:
scire; w. af ingen ting nihil audivisse;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free