Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wetande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omnium rerum l. omnis rei ignarum esse;
w. af intet swek omnis fraudis expertem
esse; han tycktes ej w. deraf rem plane
ignorare, p. non sentire videbatur; jag
wet af ingen man nulla mihi cum viro
notitia fuit. — b. icke wilja w. af ngt nolle,
non pati alqd (pacem nolle); - af ngn
nihil sibi cum altero commune esse velle;
jag will ej w. af er nihil mihi vobiscum!
— 4. w. med sig: alicujus rei, l. se fecisse
alqd, sibi conscium esse. — 5. w. om
ngt scire, cognitum habere alqd; w. om
ingenting nihil audivisse, accepisse; w.
ngt om ngn alqd scire, audivisse,
comperisse de alqo; jag wet intet ondt om
honom nihil ego de illo audivi, quod
secus sit. — b. w. till sig: apud se esse;
han wet ej till sig nihil sentit (quid mihi
morsus avium nocere poterunt nihil
sentienti?, C.), mens ei non constat.
-ande: scientia; handla mot bättre w. scientem
prudentemque peccare l. fallere; rik skatt
af w.: magna copia scientiae (l. rerum);
allt wårt w. quidquid scimus.
Wetenskap: ars; disciplina (system, lära);
doctrina (läroämne); egna sig åt, studera en
w. arti, doctrinae alicui se dare, operam
dare; artem discere; lefwa för w-n artium
studiis se totum dare; inhemta en w.
artem cognoscere, percipere, discere; till
w. hör wetande ars est eorom, quae
sciuntur (non in incerta opinione posita
sunt); af spridda kunskaper göra en w. ex
rebus dispersis et dissipatis, artem
efficere m. m. (C. de Or. I. 186 ff.); w-na
blomstra artes florent, coluntur, vigent;
- försummas, ligga nere jacent,
negliguntur. -skaplig: 1. som har afseende på
wetenskapen: w-a studier, intressen, sträfwanden,
idrotter artium studia, agitatio; det w-a
lifwet är i ett tynande tillstånd artes jacent; w.
forskning artium pervestigatio; w. literatur
libri, qui in artibus, artium studiis
versantur. — 2. som har egenskapen af
wetenskap subtilis; artificiosus; qui via ac
ratione procedit; w. bildning subtilior
eruditio l. doctrina. -skaplighet: subtilitas.
-skapligt: gå w. till wäga subtiliter agere;
via ac ratione procedere. -skapsman:
artis cultor; qui ad artes colendas omne
studium contulit; artifex; homo
(subtiliter) doctus.
Weterlig: notus, cognitus; det är ännu
ej w-t nondum cognitum est, satis
constat; göra w-t notum facere; edicere;
denuntiare; palam facere. -ligen: quod
constet; quantum constat; mig w. quod ego
sciam.
Wetgirig: discendi, scientiae cupidus,
avidus; curiosus. -girighet: discendi,
scientiae cupiditas, aviditas, sitis.
Wetskap: (scientia; cognitio); utan ngns
w. nesciente, imprudente, ignaro alqo;
komma öfwer ngn utan hans w.
imprudentem opprimere alqm; jfr för öfrigt
Kunskap; Owetande.
Wett: 1. = wetande: med w. och wilja sciens
prudensque; consulto. — 2. = förnuft,
förståndsgåfwor: mens; ratio; det sunda w-t
(wanligt menniskoförstånd) sensus
communis; wara ifrån w-t insanum esse; moget,
odladt w. mens matura, exculta; ingenium
subactum; (jfr Wettlös). — 3. = klokhet,
insigt: prudentia; sollertia; jfr Wettig.
Wetta: vergere, spectare ad (meridiem,
occidentem solem o. d.); spectare,
prospicere (meridiem, mare); ad (occidentem)
conversum esse.
Wettig: prudens; sollers.
Wettja: acuere; exacuere.
Wettlös: insanus; delirus; amens.
Wexel: 1. se Wexling. — 2. =
förskrifning: syngrapha; perscriptio; utställa w.
på ngn perscribere (L.), syngrapham
dare, scribere ab alqo; (solvere ab alqo);
- oeg. draga w. på ngt = beräkna, hoppas
ngt sperare alqd. -bank: mensa
argentaria l. argentarii. -bref: syngrapha. -bruk:
1. *ratio syngrapharia, -pharum. — 2.
mutatio agrorum. -wis: in vicem; vicissim.
Wexla: 1. tr.: a. i allm. = byta, utbyta:
mutare; permutare; inter se dare; dare
et vicissim accipere; w. bref literas inter
se dare; w. ord med ngn colloqui,
altercari (ordwexla) cum alqo; w. ringar
anulos inter se dare; w. penningar nummos
permutare; cambire (hos Apul., Gramm.
o. i allm. senaste förf.). — 2. intr.: se
Omwexla. -ande se Omwexlande, Skiftande.
-are: mensarius; argentarius. -ing: 1. =
utbyte: permutatio. — 3. = omwexling
vicissitudo (temporum quadripertita).
Wi: nos.
Vice: ablativ af det defektiva latinska
ordet vicis (gen.) = i (någons) ställe,
vikarierande, förekommer blott i sammansättningar;
öfwersättes med pro - (i sammansättning) l.
med vicarius; t. ex. v. pastor, v.
häradshöfding, pastor vicarius, qui pastoris, judicis
munere fungitur.
Wicka: nutare; vacillare.
Wicker: vicia.
Wid, prep.: 1. i fråga om rum: ad; apud;
juxta (bredwid); propter, prope (nära wid);
in (med abl.); i sammansättningar dativ.;
sitta wid spiseln ad, apud focum sedere;
wara begrafwen wid landswägen ad, juxta
viam situm, positum esse; wid floden
Hypanis apud Hypanim fluvium (C.); slaget
wid Cannae proelium ad Cannas l.
Cannense; wid glaset ad vina (Hor.); inter
pocula, inter vina; wid hofwet in aula
regia; ligga wid akademien in academia (alqa
universitate) versari discendi causa,
literis operam dare; wara fästad wid sängen
lecto affixum esse; aegrotum cubare;
bära ett swärd wid sidan, wid bältet gladium
ad latus (de balteo suspensum) gerere;
anmärka wid ett ställe i bok ad locum,
verba annotare; wara wid målet ad calcem
stare, esse. — 2. i uttryck för tid l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
