- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
923-924

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Y - Yppa sig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina tankar för ngn consilium, cogitata
aperire alicui, (depromere apud alqm, Hor.);
jfr Uppenbara, Röja.

Yppa sig, Yppas: tillfälle y. occasio
offertur; om tillfälle y. si res, casus, si fors
ita tulerit -; oblata, data occasione;
swårighet y. difficultas incidit, intervenit.

Yppare (föråldradt): (superior); potior,
melior; jfr Ypperst.

Ypperlig: optimus; egregius; eximius;
praeclarus; y-t win optimum, suavissimum
vinum; y. fältherre egregius, praeclarus,
summus imperator; y-t tillfälle optima
(luculenta) occasio.

Ypperst: summus; (omnium) optimus;
princeps; praestantissimus; primarius;
samhällets y-e principes civitatis viri; de
y-e filosofer summi philosophi.

Yppig: i allm.: luxurians; luxuriosus; y.
wäxt, gestalt habitus corporis luxurians,
(opimior); (membra l-tia, Ov.); y. gröda
laetae segetes; y-t bord mensa luxuriosa,
dapibus l. cibis delicatis referta; y-t
lefnadssätt vita luxuriosa, deliciis affluens,
circumfluens, dissoluta. -ighet: luxuria
(herbarum, vitae). -igt: luxuriose;
delicate; dissolute.

Yr: 1. yr i hufwudet: vertiginosus. —
2. = yster: lascivus (puer; malo me
Galatea petit, l-a puella, Vg.; capella);
petulans; protervus; yr häst equus ferocitate
exsultans.

Yra, f.: 1. se Yrwäder. — 2. sinnets yra:
delirium (Ce.); deliratio; aestus, fervor,
furor, impetus (animi); febery. aestus
febris; tala i yra deliramenta loqui;
begärens y. aestus (impetus) cupiditatum; i
obetänksam ungdomsy. juvenili temeritate
fervens; juvenili impetu tanquam vento
incitatus (jfr C. de Off. I. § 49; adhuc
florente juventa fervidus, Hor.); kärleksy.
furor amoris (C.).

Yra, v.: 1. (yr) snön yr: vento l.
turbine agitatur, circumfertur nix; det yrde
upp ett moln af dam pulveris nubes coorta,
concitata est; y. igen nivibus claudi,
praecludi. — 2. (yrar): delirare; furere;
(aestuare; gestire, exsultare); y. i feber febri
delirare (Lucr.), deliramenta loqui;
Empedocles y-ar (fantiserar) delirat E. (Hor.);
yrande fröjd exsultans, gestiens laetitia
(C. Tusc. IV. 66; effusio animi in
laetitia, id.); y. af förtjusning exsultare
laetitiā.

Yrfä: insectum.

Yrhet: 1. vertigo (yrsel). — 2. lascivia,
petulantia, protervitas.

Yrhätta: lasciva puella; alacris,
alacritate exsultans puella.

Yrka: 1. = fordra ss. rätt: postulare,
petere, suo jure contendere, ut - (C. de Or.
I. § 166 ff.). — 2. = påstå: contendere
(med ack. och inf.); censere (rösta för -
eruptionem, Cs. b. G. VII. 77); pugnare (C.
de Fin. III. 41).

Yrkan, -ande: postulatio, postulatum.

Yrke: ars, artificium (quam scit uterque
libens, censebo, exerceat artem, Hor.;
quam quisque norit artem, in hac se
exerceat, C.; de artificiis et quaestibus -
näringar - qui liberales - ädla - habendi, qui
sordidi - simpla - sint, haec fere
accepimus; - omnes opifices in sordida arte
versantur, C. de Off. I. § 150 ff.); (vitae
genus, v. cursus lefnadsyrke, lefnadsbana;
studium - fack); wälja, egna sig åt y. artem
deligere, in qua versetur; ad artem se
applicare; artem, vitae degendae genus
sibi constituere (l. c. 117); idka ett y. in
arte versari, artem factitare, exercere,
profiteri (uppgifwa, hafwa till sitt officielt
uppgifna y.); skicklig i y-t artis peritus. —
2. särskildt = praktiskt, industrielt y.: ars
operosa; ars, ex qua acquiritur alqd (l. c.
151), qua efficitur alqd ad communis
vitae utilitatem; quaestus.

Yrkesafund: aemulatio, obtrectatio
inter se opificum, artificum. -broder:
ejusdem artis homo; socius in arte colenda.
-man: artifex; opifex. -skicklighet: artis
sollertia, peritia.

Yrsel: vertigo; oeg. furor; fattas af y.
vertigine corripi, repentino furore
tanquam vento incitari.

Yrwaken: somno repente excussus; non
satis discusso somno. -wäder: nivosa
procella, tempestas.

Ysta: cogere (lac); caseum premere.

Ysta sig: coagulari.

Yster: lascivus (puer); ferox (juvenis);
ferociā exsultans (equus). -het: lascivia;
ferocia (f. juvenum habet naturale
quiddam, C.).

Yta: 1. i eg. uttryck: area (yta i
matematisk mening, Gell.); superficies; summa res
(y-n af ngt); uppmäta en y. aream emetiri;
y-n af wattnet summa aqua; glida öfwer
isens yta summam glaciem perlabi. —
2. i oeg. uttryck: en wacker, glänsande, leende
y. (utseende) grata, splendida, laeta
species (forma); dölja sedlig uselhet under en
wacker yta grata specie morum foeditatem
tegere; hålla sig på y-n, blott se l. widröra
y-n af saken rem leviter attingere,
primoribus labris attingere l. gustare; döma
efter y-n ex specie judicare; jfr (det) Yttre.

Ytlig: 1. eg.: qui est in summa re; qui
summam rem, superficiem rei attingit,
perstringit. — 2. oeg.: levis; y. kunskap
levis, inchoata cognitio; y. bekantskap
exigua notitia; hafwa blott y-a studier i en
wetenskap arte leviter tinctum, imbutum
esse; wid en y. betraktelse synes - leviter,
obiter aspicienti videtur -; y. menniska
homo levis, vanus (ventosus); qui in nulla
re subtiliter et diligenter versari solet;
y. i kunskaper, bildning leviter eruditus.
-lighet: levitas. -ligt: y. såra summum
corpus perstringere; y. taga kännedom om ngt,
studera leviter cognoscere, discere alqd.

Ytterlig: 1. till ställning: extremus; qui
est in extrema parte rei; y-a (ɔ:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free