- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
943-944

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Ämnesswen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

colere, discere; swårt, dunkelt ä. ars
difficilis, obscura, subtilis.

Ämnesswen: alumnus.

Än: 1. jemförande konjunktion: a. efter
komparativ: quam; i wissa fall (jfr
Grammatiken) uttryckes än genom att sätta den andre
jemförelseleden i ablativ; wid jemförelse med
ett tal lemnas det wanl. oöfwersatt: major
est quam ego l. me major est; libertatis
quam dominationis suae (ej d-ne sua utan
quam) amicior est; major V annos est (mer
än 5 år gammal). — b. efter ord som
utmärka olikhet: atque; quam; efter alius med
negation: nisi, praeter (= utom); quam
(der identitet skall betecknas): annorlunda än
aliter l. secus, atque (non secus ac jussi
faciunt); oratoris nihil est nisi (intet
annat än = utom det att) composite, ornate,
copiose loqui; nulla alia ars tradit
praecepta dicendi praeter hanc; agitur nihil
aliud, quam (just det) ut nullum sit
publicum consilium (C.). — 2. adverb: a.
upprepadt = då: tum - tum; modo - modo
(modo me Thebis, modo ponit Athenis,
Hor.); än ett, än ett annat aliud alias, aliud
aliis temporibus. — b. = ännu (jfr detta):
etiam; etiamnunc; etiamtunc; ej än non -
jam -; nondum; liten lefwer än, än kommer
dag, än är ej allt förbi etiamnunc spes
restat; nondum omnium dierum lux occidit
(L.); än mera etiam magis l. plus. — c. =
widare (i frågor): quid? (sedit, qui timuit,
ne non succederet. Esto. Quid, qui
successit fecitque viriliter?, Hor.; C. de Off.
II. § 89; quid si - mandata sint
exponenda?, C. de Or. II. § 49; I. § 37); än
se’n (= hwad gör det) quid tum? (si
fuscus Amyntas, Vg.). — d. i koncessiva
uttryck = också: (vel); etiam; om än etiamsi;
quamvis; huru rik han än må wara
quamvis sit dives; hwem (som) än sagt det
quisquis dixit (vere dixit); hwart jag än må
komma, skall jag minnas dig quoquo venero,
tui memor ero.

Ända, f.: 1. af yttre föremål: extremum,
extrema pars, extrema pars alicujus rei;
finis, fines (gränser); till werldens ä. ad
extremas terras, ad extremos terrarum
fines; falla på ä-n resupinari; kasta öfwer
ä. evertere; subvertere; sjöns, wikens
innersta ä. intimus lacus, sinus; en ä. af
klädningen vestis lacinia; trådä. filum. — 2. = slut,
ändalykt: finis; exitus; till lifwets ä. ad
exitum vitae; ad extremum spiritum; taga
en ä. desinere; finire; taga en ä. med
förskräckelse terribilem, horrendum, tristem
exitum habere; göra ä. på ngt finem
facere rei; delere, exstinguere, conficere
alqd; ä-n kröner werket, när ä-n är god, är
allting godt (exitus acta probat, Ov. Her.
II. 85 - ungf.); omnis rei exitus (l.
postrema maxime) spectandus est (- a sunt,
spectantur); qualis cujusque rei exitus
est, talis summa videri solet. — 3. =
ändamål, i uttrycket: till den ändan: eo
consilio; ad eam rem conficiendam l.
consequendam. — 4. i adverbialt bruk: usque;
ä. till, från u. ad, u. a (i lokal och
temporal mening); jam inde ab (initio, L.);
komma ä. fram till staden usque ad urbem
accedere, pervenire.

Ända, v.: finire; ä. sitt lif diem
supremum obire; mori.

Ändas: 1. om ord: desinere (in literam);
exire (per literam, Qu.); ä. lika similiter
cadere. — 2. = taga slut: desinere; finem
alqm habere; när lifwet ändas - quando
vitae finis erit, ad exitum vitae
pervenerimus -.

Ändalykt: exitus, finis (vitae); i sin ä.
moriens, appropinquante morte; på ä-n
ad extremum. -mål: finis (domus finis
est usus, ad quem accommodanda est
descriptio aedificii, C. de Off. I. 138; de Or.
II. 145; för öfrigt är ordet i denna
anwändning ej wanligt); id quod sequitur, sibi
proposuit aliquis; consilium, ratio [eg. =
afsigt i. e. den subjektiva motswarigheten till
”ändamål” - meae orationis tres sunt r-nes
(beräkningar, afsigter), una concitandorum
hominum, altera docendorum, tertia
conciliandorum, l. c. 128]; uppställa såsom sitt
ä. sibi proponere alqd, sequi, spectare
alqd; winna sitt ä. id, quod vult l.
sequitur, consequi, assequi; tjena, befordra ett
ä., motswara sitt ä. ad alqam rem
efficiendam, consequendam aptum,
accommodatum esse; godt ä. bona res; bonum
consilium (Afsigt). -målsenlig: ad usum, ad id
quod agitur, ad eam rem, quam obtineri
velis, aptus, accommodatus; utilis;
idoneus; ä. utstyrsel ornatus ad actionem
aptus (C.).

Ändelse: (vocis) exitus, terminatio.

Ändlig: finitus; circumscriptus; -
mortalis (dödlig); det ä-a (timliga) res
humanae.

Ändlös: infinitus (lites).

Ändock: a. = dock, likwäl: tamen; nihilo
minus; nihilo secius. — b. = änskönt:
quamquam; cum; han tror sig något weta,
ä. han intet wet scire - sibi videtur, cum
nihil sciat.

Ändra: mutare; commutare; immutare;
ä. mening m. sententiam; ä. sig mutari
(om sak); han har ä-t sig mens ejus mutata
est; mutavit mentem (Hor.); ad aliud
vitae genus se contulit (ad frugem rediit).
-ing: mutatio.

Ändtarm: anus.

Ändtligen: 1. = omsider: tandem. — 2.
= för all ting (nödwändigt): han wille ä.
bort utique abire cupiit; du får ä. bli qwar
mane, quaeso.

Ändå: 1. = ändock: tamen. — 2. =
ännu wid komparativ: etiam.

Äng: pratum.

Ängd se Nejd, Trakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free