Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de andra, och han intar alltid sin särskilda plats, redan
för att det över hela hans teknik är något, som ej liknar
de andras; där detta ej är fullständigt eget, är det helt säkert
franskt. Men när vi minnas inledningskapitlen till
»Magist-rarne», kan man heller icke bortse från den omständighet,
att så många av de nämnda berättelserna hava rent
historiska stoff. I någon mån kunde detta sporra honom till
tävlan.
Vi veta, huru intresserad Levertin var av sin svenska
novell och hur han, fastän det stundom tycktes honom
»tungt och tråkigt» att »skildra herrar med svenska
var-dagsnamn, familjer och släktskap», likväl var glad över
sin uppgift och belåten med sitt sätt att lösa den (1:402).
Att han med »Magistrarne i Österås» gjort någonting
»centralt svenskt», var det, som i synnerhet tillfredsställde
honom. Den »beständiga stämningslyriken och
jag-Katzen-jammern» hade börjat »äckla» honom, och han ville för en
gångs skull skriva någonting riktigt objektivt. Men ingen
kan förneka sig själv, och så finna vi ju i »Magistrarne»
icke så litet lyriskt patos och även en ganska stor del
av hans subjektiva pessimism, om också allting slutar med
åtminstone skenbar lycka. Det »objektiva» tyckte han sig
framför allt hava funnit i den historiska form han gav sin
skildring och vilken icke blott framträder i den långa
inledningen med dess översikt av olika faser i staden Österås’
historia, utan också alltjämt spelar in i själva berättelsen,
såsom när Herrlænius sitter och manar fram skuggorna av
sina förfäder. Detta drag sammanhängde utan tvivel med
att Levertin just i dessa tider särskilt sysslade med
historiska studier, både för sina rokokonoveller och andra
ändamål och hans tankegång sålunda var mer än vanligt
inställd på historisk betraktelse.
Idén att såsom boplats för sina typer skildra Strängnäs
och därvid ge en överblick av den lilla Mälarstadens
historia har, tror jag, uppkommit hos Levertin när han
1894 skrev om den gamle svenske poetikern Andreas Arvidi,
vilken var lektor i Strängnäs, och härför studerade stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
