Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII
omintetgjorde denna plan. Under de sista åren af sin
universitetstid skötte han endast fria studier inom
det filosofiska, historiska och literaturhistoriska
vetenskapsområdet. Det gamla romarspråket åsidosattes
icke heller, och 1841 utgaf han en versifierad
öfversättning af C. G. Brunii latinska program
vid magisterpromotionen samma år. Äfvenså höra
öfversättningarna från Horatius till denna period
af hans lif. Då han slutligen ansåg tiden vara
inne att afsluta sitt vistande vid universitetet,
tog han vårterminen 1847 kansliexamen. Dessförinnan
hade han trädt i äktenskap med Aurora Palm, äldsta
dottren af den då redan aflidne öfverstelöjtnant
E. Palm och hans hustru Annette Liedberg. Hvad hon
för honom varit under hans ofta nog så bekymmerfulla
lefnad har han tacksamt uttalat i den rörande dikten
»Helgmålsklämtningen)). I sin svärmors hus hade
Strandberg under sin studenttid ett hem, för honom
så mycket dyrbarare, som han, utan andra hjelpkällor
än sin penna, hade att bestå en hård kamp mot nöden,
en kamp, som han dock förde med friskt och gladt mod.
Strandberg var hos oss det kraftigaste uttrycket för
denna jäsande oro, denna om sitt mål ännu oklara,
lidelsefulla sträfvan, denna brinnande törst efter
handling, som mot slutet af trettio- och början af
fyratiotalet förmärktes hos det yngre slägtet nästan
Öfverallt i Europa. Himlen mulnade emellertid allt mer
och mer; de elektriska ämnena hopade sig, och 1848,
det stora revolutionsåret, inbröt. Skalderna hade
varit stormfoglar.
Strandberg såg i detta års öfverraskande händelser
morgonrodnaden till en ny lyckligare dag för
menskligheten; och till en början hade de på honom
en nästan bedöfvande verkan. Han skref vid denna tid
till en vän:
»Nyss, midt i tidens elände, hade jag ett poetiskt
uttryck för den tid, som komma skulle; nu har
verkligheten växt dikten öfver hufvudet; nu är min
fantasi fattig; men tålamod! mitt inre är ett brusande
haf; det skall snart blifva lugnare, och i vågor, som
lagt sig till ro, skall den nya himlen afspegla sig.»
Snart erhöll han ock en anledning att åter höja sin
stämma. Tyskarne hade kommit i besittning af den
mångbesjungna friheten, men begagnade den på det mest
tafatta sätt. Öfvermodiga, oeniga oförmögna att bringa
reda i sitt eget virrvarr, voro de dock eniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
