Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. II, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
Låt vitterhetens män få våga på försöket, Jag spår
de bära sig rätt tafatt åt i köket.
Philaminte. Vid dina hädelser man kippar efter
luft. Att det man kalla plär ett väsen med förnuft Kan
gräfva ned sig så i det materiela I stället för att
fritt sin flygt mot ljuset ställa! Är kroppen -
denna lump - af någon vigt?
Hva’falls?
Och är han väl förtjent af någon omsorg alls? Bör
han ej snarare med liknöjdhet bemötas?
Chrysale. Min kropp är min person, och derför får
han skötas,
En lump, om man så vill, men kär ändå som min. Bélise.
Men blott för själens skull, som kroppen
kallar sin.
Det är en afgjord sak hos folk af bildning redan,
Att själen går förut och kroppen kommer sedan Och
att det vara bör vår första omsorg just, Att hon af
vetandet må suga merg och must.
Chrysale. Jaså. Då är likväl den must,
som din
själ suger,
En soppa kokt på spik, om icke grannas ljuger. Men
hur skall huset få sin rätta ans och rykt, Om ni...
Philaminte. Sin ans och rykt! Hu, hvad det
låter
styggt! Det luktar fruktansvärdt af mögel.
Bélise. Det har tycke Af en bedagad mö i mössa
och i stycke.
Chrysale. Må det? Då är det bäst jag
rakt på
saken går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
