Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Halft eld, halft trånad, liksom när
Ett helgon, på sitt bål inarteradt,
Mot himlen skådar inspireradt
Och håller sjelfva plågan kär.
En sommarsjö var hennes panna,
Der solen får i djupet stanna
Och himlen speglar sina drag
I ytans glas med välbehag.
Och kind och mun - men tyst med detta!
Det kan mig än i lågor sätta;
Ty män, som jag, de älska blott
Till raseri - i ondt och godt;
De kunna ej sitt fordom släppa,
Men hålla än på gamla dar
Den väsenlösa skuggan qvar,
Så har det också gått Mazeppa.
6.
»Man träffades - man såg hvar ann -
Jag suckade, jag, stackars man,
Hon teg, men dock förstod jag henne;
Det fins ett ljud- och teckenspråk,
Som trotsar allt förklaringsbråk,
Men vi med syn och hörsel känne,
De gnistor ofrivilligt då
Ur det beklämda hjertat gå
Och bilda som ett slags förvandtskap,
En underbar och snabb bekantskap
Emellan unga sinnen två
Samt utan deras vetskap linda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
