Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna talmystiska överensstämmelse är ju slående. När vi kommit till slutet av vår undersökning, skola vi se, att överensstämmelsen mellan runradstalen och mithraismens talsymbolik är genomgående. I stort sett visa samtliga runtal korrespondens med vad vi säkert eller åtminstone med stor eller tämligen stor sannolikhet kunna fastställa såsom Mithrareligionens talmystik.
19. Efter omgruppering av futharkraden till den av mig förmodade verkliga ordningsföljden tecknen emellan bör runan ᚢ stå såsom alfabetradens första tecken. Dess talvärde har sålunda varit 1. Runans namn är i den angelsaxiska runsången úr, vilket betyder ’uroxe’. I nordiska runverser kallas tecknet úr, med betydelse ’slagg’ eller ’skur’. De sistnämnda betydelserna äro utan tvivel sekundära. Vi ha allt skäl att antaga, att runradsbildaren i första hand valt namn med en innebörd av möjligast konkreta och åskådliga art, så vitt icke i något särskilt fall magisk hänsyn dikterat ett annat val. Betydelsen ’uroxe’, i äldre tid sannolikt ’tjur, leder osökt vår tanke till Mithrakulten. På så gott som alla de stora stenmonumenten framställes ju Mithra i en scen, som visar, hur han dödar urtidstjuren. Myten om denna tjurs besegrande och dödande och de mångfaldiga följderna därav för tillvaron i dess helhet har tydligen tillhört det fundamentala inom denna främreasiatiskä religion. Ur denna myt har slutligen bruket av en sakral måltid av undergörande kraft framgått, som inom Mithramysterierna motsvarat det kristna nattvardssakramentet. Om denna i flera skulpturala framställningar avbildade heliga måltid, där stundom myster tyckas intaga de platser, som på andra framställningar innehavas av Mithra och Solen, säger Gillis P:son Wetter i sin lilla orienterande skrift »Hellenismen» (i bokserien »Natur och Kultur»): »Här kan det icke eller åtminstone icke uteslutande vara fråga om den tjur, genom vars livskraft Mithra en gång skapade världen, kosmos, livets ursprung. Dessa tankar ha tydligen symboliskt tolkats, ha individualiserats. Livets kraft betyder tjuren nog alltfort. Men den tänkes nu närvarande i den dryck och den mat, som mysterna få del av i den heliga måltiden. Vad som fordom tänktes ge liv ock kraft åt växtligheten, är nu satt i förbindelse med de enskilda individerna. Det är livets krafter, av vilka de nu få del, och som Mithra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
