78 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. 11 Mars 1871 - Otis' sjelfsmörjande noll-remskifva - H. Meidinger: Om symaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går i hvila eller tvärtom, ty, då den sättes i rörelse drifves
oljan genom centrifugalkraften utåt yttre periferien, hvarvid
deri passerar de genom hålen N utstickande vekarne, hvilka
insuga en qvantitet deraf, som öfverföres till axeln. På samma
sätt föres något olja till axeln, då den i rörelse varande skifvan
afstannar, då ju äfven oljan ändrar läge och således kommer i
beröring med vekarne. För att smörja axeln behöfves således
endast att sätta skifvan i gång eller stanna densamma, beroende
på om den förut befinner sig i hvila eller rörelse. Som
intappningshålen E äro belägna på olika delar af nafvet, så bör
alltid något af dessa stå så pass högt upp, att oljan derigenom
kan inslås.

Om symaskiner.

Af professor H. Meidinger.

I en utförlig afhandling om de olika symaskins-systemen
och dermed utförda experiment, publicerad i »Badische
Gewerbezeitung für Hans und Familie», talar professor Meidinger
bland annat äfven om den kraft, som erfordras för drifvande af
symaskiner. Det dervid uträttade arbetet kan uppmätas, om
man upplindar ett snöre på hufvuddrifaxeln och vid dess fria ände
hänger en vigt, som, då den nedsjunker, sätter maskinen i en
likformig, långsam rörelse. Storleken af denna vigt,
multiplicerad med längden af den väg, som af densamma tillryggalägges
för hvarje styng af nålen (vanligen lika med omkretsen på
drifaxeln), gifver det dervid erforderliga arbetet. Uppskattningen
häraf kan ske på tvenne olika sätt, dels i det man sätter
hufvuddrifaxeln ur förbindelse med det medelst hand eller fot
igångsatta svänghjulet, dels då man låter denna förbindelse ega rum
och sålunda undersöker maskinen helt och hållet i det tillstånd,
i hvilket den under arbetets förrättande befinner sig. Den enligt
förstnämnda grunder skeende värderingen är vigtig ur ren
teoretisk synpunkt, emedan de i systemet uppkommande olika
motstånden då tillåtas att utjemna hvarandra. Genom förbindelsen
mellan svänghjulet och kraftens angreppspunkt ökas den till
öfvervinnande af dessa motstånd använda kraften olika, allt efter
som maskinen är afsedd att drifvas med hand- eller fot-kraft,
nämligen i det förra fallet med en tredjedel och i det senare med
hälften. Vid tvenne systemer, Raymond’s och Journaux-Leblond’s
finnes såväl svänghjulet som kraftens angreppspunkt på
hnfvudaxeln, hvarigenom det blifver möjligt att genom försök
omedelbart erfara de motstånd, maskinen vid praktisk användning har
att öfvervinna. Dessa motstånd äro dessutom beroende af tygets
tjocklek och fasthet samt af trådens styrka, spänning och
glatthet. Borttages tyget, rör sig maskinen i medeltal ungefär eri
fjerdedel lättare. Då olika maskiner skola jemföras, måste man
naturligen låta dem sy i samma slags tyg och med samma
slags tråd.

I nedanstående tabell äro resultaten af de ined några
maskiner verkställda försöken meddelade. De anförda talen
beteckna maskinernas motstånd utan förbindelse med svänghjulet.
Ökas dessa med 1/3, respektive 1/2 och multipliceras med
utvexlingsförhållandet för remskifvorna, så erhålles det för en
kringvridning med handen eller en trampning med foten förbrukade
arbetet. Derjemte är att märka, att den ena maskinens buller
under gången och dervid uppstående nötning i förhållande till
en annans betecknas med talen 1–5 på sådant sätt, att de lägre
talen angifva en mindre grad häraf än de högre.

System.	Beskaffenheten af sömnaden.	Utmärkande kännetecken hos systemet.	Vigt.	Fria öppningen	Antal styng för hvarje hvarf.	Buller.	Afnötning.	Arbete för		Styng per minut.	Pris
			Vigt.	Fria öppningen				1 styng	1 hvarf		Pris
			pund	qv.tum				metergram.			rdr.
a. Hand-symaskiner.
Raymond ............	Entrådig kedjesöm.	Svängande hake: kugghjulsmekanism.	7,6	5,67	2	2	3	22	60	256	20
Willcox och Gibs origin. konstr. Couronne Silencieuse	Entrådig kedjesöm.	Roterande hake: excenter och häfstång	8,8	10,21	2	1	1	38	100	220	45
Willcox och Gibs origin. konstr. Couronne Silencieuse	Entrådig kedjesöm.	Roterande hake: excenter och häfstång	9,4	12,48	3	1	1	42	170	–	–
Journaux-Leblond .......	Tvåtrådig kedjesöm.	Svängande hake ..........	5,3	8,74	1	4	5	96	96	130	–
Taylor, engelsk .......	Dubbelefterstyng.	Skyttel i lodrätt elipsrörelse; tung fot .......	20,6	17,02	2,5	3	4	83	280	190	75
b. Tramp-symaskiner.
Grover och Baker (för damkläder)	Tvåtrådig kedjesöm.	Kretsformigt svängande cirkelnål ....	14,1	11,57	4,5	1	2	32	220	630	133
Wheeler o. Wilson (för linnesömnad)	Dubbelefterstyng.	Roterande gripare; tyget gående från höger till venster .......	12,9	14,18	5	1	1	45	340	520	128
Singer .....................	Dubbelefterstyng.	Skytteln från venster till höger och tvärtom; kugghjulsmekanism ..........	15,3	15,88	5	3	4	48	360	510	133
Grover och Baker (för skräddare)	Dubbelefterstyng.	Skytteln bakifrån och fram samt tvärtom, i båge. ......	27,0	23,82	3	3	4	100	450	290	180
Howe .....................	Dubbelefterstyng.	Skytteln bakifrån och fram samt tvärtom, rakt.	22,0	17,02	3,5	3	4	120	630	300	180

Såsom vigtsenhet vid igångsättningen antogs grammen, och
den tillryggalaggda vägen uppmättes i meter, hvarföre produkten
angifver i »metergram»[1] den till öfvervinnande af maskinens
motstånd erforderliga kraften. Såsom synes, är denna minst
för Raymond-maskinen, dernäst i ordning Grover och Baker
för kedjesöm, Willcox och Gibs, Wheeler och Wilson, Singer,
Journaux-Leblond, Grover och Baker med skyttel och slutligen
Howe. Vid hufvudsystemen Grover och Baker för kedjesöm,
Wilcox och Gibs, Wheeler och Wilson samt Singer är skilnaden
icke särdeles stor. Den lätta gången hos Grover och
Baker-maskinen, hvilken man genast erfar vid arbetet, härör deraf, att
en excenterrörelse, sådan den förekommer hos Willcox och Gibs
samt Wheeler och Wilson, förorsakar större motstånd än trycket
från en tapp mot en ram. Dessutom söker nål-häfstången i det
senare fallet under sitt nedgående att genom sin tyngd drifva
sig sjelf och de öfriga maskindelarne, hvilket icke blifver
förhållandet, då en excenter tinnes. Skillnaden mellan Singer och
de öfriga skyttelmaskinerna är ganska betydlig. Den tunga
gången hos alla dessa har utan tvifvel sin orsak i anordningen
för åstadkommandet af skyttelns och nålens rörelse som
uppkommer, derigenom att ett stift glider i en omkring en cylinder
slingrande kanal, och hvilket måste förorsaka stort
friktionsmotstånd. Då Taylor har blott en sådan kanal, är motståndet

[1] Dessa tal förvandlas till skålpund-fot genom multiplicering
med 0,₀₀₇₉₂.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0092.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 78 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|