Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 263 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. 19 Augusti 1871 - C. G. Zetterlund: Bränvinstillverkning af renlaf vid Hulta lafbränneri i Jönköpings län 1871 jemte några ord om alkoholjäsning - Jernvägsmannasällskapets extra möte i Stockholm - Rättelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sålunda alltid rinnas färdiga att inleda jäsning och sönderdelning,
så snart derför gynnande omständigheter erbjudas.

Vi skola nu uteslutande hålla oss till alkohol-jästen och
alkohol-jäsning.

Alkohol-jästen består, såsom förut är nämndt, af
groddcellerna till mögelsvamparne (äfven brandsvamparnes groddceller
vill man tillskrifva egenskapen att kunna inleda alkoholjäsning).
Dessa celler äro af klotrund eller eleptisk form samt hafva en
större diameter, 0,₀₀₂₇ à 0,₀₀₄₉ linie (0,₀₀₈ à 0,₀₁₄₄ m. m.). I
hvarje sådan cell åtskiljer man tvenne delar: cellmembranen
eller cellens vägg samt protoplasman eller cellvätskan.
cellmembranen hos jästcellen är i så fall olik densamma hos andra
växter, att den ej visar den vanliga reaktionen för cellulosa, i
det att den ej färgas blå af svafvelsyra och jod, samt förblir
olöslig i koppar-oxid-ammoniak. Deremot angripes cellväggen
starkare af kali och chromsyra än vanlig cellulosa. Om det
sålunda visar sig, att jästcellväggen ej är identisk med vanlig
cellulosa, så är det dock troligt, att den består af ett kolhydrat,
som är nära beslägtadt ined cellulosan, och de Bary kallar den
äfven för svamp-cellulosa. Protoplasman eller cellens innehåll
visar den vanliga reaktionen för proteinämnen, i det att den,
behandlad med svafvelsyra och socker, visar en rosenröd färg.
I cellinnehållet hos fullt utbildade celler förekomma 1 à 2 sällan 3
små runda genomskinliga näckar, som äro fyllda med en vattenklar
rödaktig vätska. Dessa fläckar har man gifvit namn af »vacuoler».

I anseende till jästcellernas ålder, kan man skilja emellan:

a) Unga, ej utbildade celler med finkornig slemvätska
(protoplasma) samt utan vacuoler; cellväggen är mycket späd eller saknas.

b) Unga, fullkomligt utbildade celler, som enligt regeln
städse innehålla vacuoler; deras cellvägg är späd och
sammandrages lätt.

c) Gamla celler, som äro oförmögna att fortplanta sig.
De äro dels fyllda med grofkomig slemvätska eller också
fullkomligt fyllda med vacuol-vätskan, och i denna vätska finnas
gröfre korn (eller droppar). Cellväggarne äro betydligt
tjockare än hos de föregående och kunna högst obetydligt eller
alls icke sammandraga sig.

Alkohol-jästen eger en angenäm lukt, bitter smak och sur
reaktion; och enligt Wagner har vatten- och ask-fri jäst, som
blifvit tvättad i kokande vatten, alkohol och eter, följande
sammansättning:

	Öfverjäst	Underjäst:[1]
kol . . .	45,5 proc.	52,5 proc.;
väte . . .	6,2 »	7,2 » ;
qväfve . . .	9,4 »	9,7 » ;
syre och svafvel . . .	38,9 »	30,6 » .

Vattenhalten utgör hos t. ex. frisk pressjäst 70 till 80 proc.;
deremot hos lufttorkad omkring 13 proc. Aska ingår till 2,₅ à 4
procent, och innehåller den på 100 delar hos

	Öfverjäst:	Underjäst:
forsforsyra . . .	53,86 proc.	59,44 proc.;
kali . . .	39,50 »	28,30 » ;
magnesia . . .	6,03 »	8,11 » ;
kiselsyra . . .	spår.	–––––– .

Som jästen ständigt är i en viss omsättning, så varierar
naturligen dess sammansättning högst betydligt, och äro dessa
analyser endast anförda, för att gifva ett begrepp om dess
sammansättning, hvaraf dock synes, att jästen behöfver, utom vatten,
protein-ämnen och kolhydrater, äfven mineraliska beståndsdelar,
hvaraf fosforsyran och kalit utgöra de förnämsta hos jästaskan.
Det har äfven enligt dr Mayers undersökningar visat sig vara
de fördelaktigaste mineraliska beståndsdelarne för jästens lif
och utveckling.

De vilkor, som alkoholjäsningen betingar, äro hufvudsakligen
följande:

1:o. Ett visst förhållande emellan vattnet och sockret i
jäsningsvätskan, varierande från 4 till 24 proc. socker,
fördelaktigast omkring 12 proc. En vätska, som håller 30 procent
socker, är redan svårjäst. Blir sockerhalten i förhållande till
vattenhalten för stor, så afstannar jäsningen till följd deraf, att
sockret drager vatten ur jästcellerna, hvarigenom dessa förlora
sin verkan. De yngsta cellerna bibehålla sin lifsverksamhet
längst (enligt Wiesners försök).

2:o. En bestämd temperatur, emellan + 5° och + 35°.
Upphettas de vattenhål tiga jästcellerna för högt, till och öfver
46°, förlora de sin förmåga att inleda alkohol-jäsning. Torrjäst
kan man dock upphetta till 100° och hålla densamma vid denna
temperatur flera timmar, utan att dock jästcellerna äro fullständigt
dödade. Äfven i denna händelse är det de yngsta jästcellerna,
som bibehålla sin lifsverksamhet längst (enligt Wiesners försök).

3:o. Den vätska, som skall undergå jäsning, måste vara
neutral eller svagt sur; ty om den är alkalisk, upplöser alkalit
cellens innehåll, under det att cellväggen bibehåller sig
oförändrad. Ar den deremot neutral, blir den svagt sur vid tillsats
af jäst och sålunda lämplig för jäsning. Ättiksyra har äfven
samma inverkan på jäst-cellens innehåll som alkalit.

4:o. Måste jäsningsvätskans socker och jästmängden stå
i ett visst förhållande till hvarandra. Ehuru Thenard visat, att
1 del jäst kan sönderdela 67 delar socker, använder man dock
i praktiken 1 del bränvins-, öl- eller vin-jäst till 5 delar socker.
Då man i praktiken vid beredning af bränvinsjäst använder 8
kannor (21 lit.) = 50 skålp. (21 K.gr.) vatten till 20 skålp.
(8,₅ K.gr.) maltgröpe, innehåller följaktligen 100 skålpund
(42,₅ K.gr.) bränvinsjäst 100/70 . 20 = 28,₅₇ skålp. (12,₁₅ K.gr.)
maltgröpe. Enligt ofvanstående bör man för att sönderdela 100
skålp socker använda 20 skålp, bränvinsjäst, hvilka således
komma att innehålla 20/100 . 28,₅₇ = 5,₇₁ skålp. (2,₄₃ K.gr.)
maltgröpe; och detta är äfven, hvad man vid de bäst skötta
brännerierna, t. ex. vid Upsala, gör, men jästen bör då beredas
med yttersta omsorg, för att vara kraftig och så fri som möjligt
ifrån ättiksyra. Man bör noga akta sig för att använda för stor
jästmängd i förhållande till det socker, som skall sönderdelas;
ty vi veta, att jästen förökas till 18 à 20 gånger sin
ursprungliga mängd på bekostnad af den jäsande vätskans protein, socker
och salter, och således måste, då en för stor jästmängd
användes, den öfverskjutande jästmängden upptaga för mycket
socker ifrån den jäsande mäsken till bildande af sin
cellmenbran (enligt Liebig upptager jästen äfven socker i sin
cellsubstans, som derstädes stannar i olöslig förening med
proteinämnet), hvilket socker helt naturligt ej kan undergå någon
sönderdelning i alkohol och kolsyra. Användes åter för liten
jästsats, sönderdelas ej allt socker. Det är således synnerligen
maktpåliggande att begagna hvarken för stor eller liten
jästsats, i förhållande till det socker, som skall sönderdelas. De
ämnen, som upphäfva eller motverka jäsningen äro: basiska
kolsyrade alkalier, ättiksyra, klor-, svafvel- och arsenik-syrlighet,
koppar- och jern-vitriol, alun, garfämnen, kreosot, svafvelhaltiga,
eteriska oljor, qvicksilfverklorid samt sådana, som beröfva
jästen sitt vatten såsom socker, koksalt, salpeter och alkohol.
Vidare förhindras eller dödas jästen af: kyla, kokhetta, syrets
afskiljande, uttorkning samt jästcellväggarnes sönderrifning, m. m.
(Forts.)

Jernvägsmannasällskapets
extra möte i Stockholm denna dag
är i anledning af mellankomna hinder uppskjutet till Lördagen
den 16 nästkommande September. Ingen förändring i
anordningarne för mötet kommer i öfrigt att ske.

Rättelser.

N:o 32,	sid.	249,	spalt	2,	rad	21	uppifr.	samt
» ,	»	250,	»	1,	»	10 o. 31	»	står	Angier,	läs	Angier;
» ,	»	» .	»	»	25	»	»	»	Patter»,	»	Potter»;
» ,	»	» .	»	2,	»	8	»	»	Deshley	»	Dishley;
» ,	»	» .	»	»,	»	13 o. 34	»	»	Barkshire,	»	Berkshire;
» ,	»	251,	»	1,	»	13	»	»	Bondesson,	»	Berndtson:
» ,	»	» ,	»	»,	»	26	»	»	Casette,	»	Colette.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>