- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 4 febr. 1928 - Rationalisering, av Axel F. Enström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TekniskTidskrift ärgr

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 5

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHALL: Rationalisering. — I skyskrapefrågan. — Svenskt undervisningsväsen. — Ekonomisk översikt. —Notiser.

— Litteratur. — Sammanträden.

RATIONALISERING.

Ett nytt slagord! Ja, mycket sant. Emellertid slagord
äro nyttiga såsom väckande trumpetsignaler.
Innehållet i ordet rationalisering är emellertid ingenting
egentligt nytt, det omfattar alla strävanden till förbilligande
och kvalitetsförhöjande av nyttigheter samt ökning av
pioduktionen. Det nya ligger i en intensifiering och en
större systematisk målmedvetenhet i utförandet. I de
latinska länderna talar man om "Organisation scientific
du travail" och i den anglikanska världen menar man
ungefär detsamma med "Scientific management".

På europeisk mark är det den bittra nöden och den
hårda konkurrensen, som framtvingat intresset för
rationalisering i alla former ej blott inom produktionen utan
i handel och samfärdsel, i enskild och offentlig
förvaltning. I Amerika, där begreppet först klart fattats och
där det sedan länge odlats, har det egendomligt nog icke
sprungit ur något nödläge utan ur en spontan intuitiv
insikt om dess positiva värde till allas gagn.

I länder, där befolkningstätheten gör sig starkast
kännbar, blir också behovet störst att söka genom ordning
och sträng eftertanke i första hand hushålla med de
resurser, som finnas till förfogande. Det är därför
naturligt, att man i Tyskland med största iver gripit sig
an med att draga nytta av de amerikanska
erfarenheterna och metoderna, och med vanlig grundlighet har
man där studerat saken och sedan gått till vidtagande
av praktiska åtgärder. Även i andra folkrika länder
såsom t. e. Belgien, Italien, Österrike, Tjeckoslovakien och
Polen ägnar man ett oerhört intresse åt rationaliseringens
evangelium.

Tyskarna ha utan tvivel skaffat sig ett betydligt
försprång genom att beslutsamt gå in för ett systematiskt
genomförande av rationalisering i olika avseenden. Ett
centralt organ, har skapats för att leda och understödja
alla strävanden i denna riktning, benämnt
"Reichskuratorium für Wirtschaftlichkeit". Det utgör en av
framstående representanter för näringslivets olika grenar
sammansatt församling, i vars styrelse sitta representanter
för handels- och finansministerierna, och som har till
uppgift att fördela ett statsanslag, för senaste året
utgående med 1 700 000 Mk. Själva arbetet utföres av
organisationer inom resp. branscher. Dessa förutsättes
själva böra taga initiativet, forma ut sin plan och komma
till kuratoriet för att få understöd i pengar och i
rådgivning. En av de största understödstagarna är
Deutscher Normenausschuss, som handhar
standardiserings-, normerings- och typiseringsarbetena. Ett
särskilt ’’Reichskuratorium für Technik in der
Landwirtschaft" har bildats för att taga hand om jordbrukets
problem. Ett annat specialinstitut har bildats för att
taga hand om ekonomien i bostadsbygget med ett
särskilt anslag av icke mindre än 10 millioner Mk. Bland
mängden av utskott och specialorganisationer, som äro
inkopplade i arbetet, må utom de nyss anförda nämnas

ett par andra av mera framträdande betydelse. Ett
synnerligen omfattande arbete bedrives av
"Reichs-Aus-schuss für Lieferbedingungen", som uppställer
bestämmelser för varukvaliteter och provningsförfaranden
härför. Ett annat "Reichs-Ausschuss für wirtschaftliche
Fertigung" befattar sig med produktionstekniska frågor,
"fliessende Fertigung", o. dyl. I samma riktning arbetar
ett utskott för tidsstudier. I en vidlyftig serie av
tidskrifter och publikationer meddelas och spridas de egna
arbetsresultaten jämte rapporter över utlandets
framsteg på motsvarande arbetsområden.

Man frågar sig nog, om denna stolta organisation, som
kommit till på ganska kort tid, icke möjligen är en
pappers- eller skrivbordsapparat. Själv var jag nyfiken
på den saken och företog därför för ett par månader
sedan en liten rekognoseringsfärd genom några tyska
industriområden. Det visade sig emellertid, att man i
alla vrår av det tyska näringslivet tycks vara full av
iver att pröva lämpligheten av rationaliseringen och att
man vid de experiment, soin redan gjorts, konstaterat
gynnsamma verkningar, som uppmuntra till att gå
vidare.

Även i de övriga kontinentala länderna har
rationaliseringsorgan skapats, om ock icke av så imponerande
mått eller kvalitet som i Tyskland. Ett internationellt
utbyte av erfarenheter är försökt och är i viss
utsträckning i gång, ehuru det på detta område synes förknippat
med vissa svårigheter och friktioner. I Génève ha
vidare med internationella arbetsbyråns medverkan
inrättats en studiebyrå för rationaliseringsspörsmål, en
institution, som tippehålles med ett rundligt anslag från en
av de amerikanska jättefonderna.

Frågas: hur ligger rationaliseringen till i Sverige. Ja,
den gren, som avser standardiseringsarbetet, är
organiserad i standardiseringskommissionen med anslutna
branschorgan. Denna verksamhet åtnjuter ett icke
obetydligt statsanslag. Vid den till Sveriges
industriförbund anslutna Industribyrån avser man genom
konsulterande verksamhet underlätta rationaliseringsåtgärder
inom den industriella produktionen, bokföringen m. m.
Andra problem av närbesläktad natur ha tagits till
behandling av en "arbetsvetenskaplig" kommitté inom
Ingenjörsvetenskapsakademien, men då man för
ändamålet för ett par år sedan sökte anslag av statsmedel,
föranledde framställningen ingen åtgärd, och arbetet har
därför måst inskränkas huvudsakligen till att följa med
den utländska verksamheten och samla in material om
denna. Även inom Svenska teknologföreningen har
frågekomplexen tagits upp till behandling.

Rationalisering är väl också yttersta målet för den
organisation, som tagit namnet "Skattebetalarnas
förening". Den härvid bedrivna propagandan för
påvisandet av befintliga irrationella förhållanden, särskilt i olika
slag av förvaltning, torde kräva såsom komplement en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free