- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 11 febr. 1928 - Om trafikräkningar, av Per Gust. Blidberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 febr. 1928

Teknisk Tidskrift

årgång 58
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ALLMÄNNA AVDELNINGEN 6
Huvudredaktör: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Om trafikräkningar. — Om filtrering av luft och om luftfilter, av civilingenjör Stig G:son Sylvan. —
Vågmekanik och relativitetsteori. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Sammanträden.

OM TRAFIKRÄKNINGAR.

[1]

Så länge järnvägar och spårvägar funnits och vid
vattenvägar, i hamnar och kanaler, sedan så lång tid
tillbaka som människan förstått linjera upp tabeller och
skriva siffror, har vid varje sådan trafikled över hela
den civiliserade världen trafikens storlek blivit
systematiskt och kontinuerligt antecknad. Anteckningarna
ha sammanställts och bearbetats, och resultaten vanligen
i tryck återgivits. Det är därvid inte endast antalet tåg,
vagnar och farkoster per dag, vecka, månad och år
utan ofta även antal trafikanter och styck, kilo eller ton
fraktade varor, i detalj uppdelade, som på så sätt till
eftervärlden blivit bevarade. Den omfattning, dessa
trafikuppgifter hava, och den vetenskapliga omvårdnad,
de äro och varit föremål för, kan sannolikt icke lämna
mycket övrigt att önska.

Trafiken på gator och landsvägar har däremot intill
de allra sista åren i nu ifrågavarande hänseende blivit
mera styvmoderligt behandlad. Observationer över gatu-
och vägtrafikens storlek ha väl företagits sedan något
hundratal år tillbaka. Men endast i ett fåtal länder och
där endast vid de stora huvudvägarna eller i någon eller
några av de större städerna. Med få undantag ha dessa
observationer utförts för tillfälliga ändamål och icke
varit regelbundet återkommande. Resultaten ha endast
varit föremål för en primitiv bearbetning, och mycken
trycksvärta har ej slösats på deras publicerande och
bevarande.

Såsom ett litet parallellexempel kan anföras trafiken
på Fattighuskanalen i Göteborg under Stampbron och
gatutrafiken över densamma. Trafiken på Fattighusån
under bron har varit föremål för anteckning dagligen år
ut och år in, så långt tillbaka Göteborgs hamnstyrelse
kan minnas. Anteckningarna ha bearbetats, varvid
”fartygen” fördelats under rubrikerna pråmar,
bogserbåtar, motorbåtar, segel- och roddbåtar. De ha för varje
år sammanställts tabellariskt, och tabellerna ha, så länge
Göteborgs statistik utgivits i tryck, varit intagna i
denna.

Under ett år fraktas på kanalen under bron en
godsmängd av c:a 70 000 ton, men framtransporteras av
gatutrafiken över bron minst 300 000 ton. Antalet
fartyg under bron uppgår till c:a 4 000 per år, men
antalet fordon över bron till mer än 6 000 per dag. Mot
de dagliga, regelbundna, kanske sekellånga
anteckningarna av kanaltrafiken under bron svarar veterligen
endast en enda observation av gatutrafiken över
densamma, företagen den 25 oktober 1924. Resultaten från
denna observation ha ännu inte hunnit längre än till den
protokollblankett, som förvaras å stadens
byggnadskontor.

Orsaken till, att kanaltrafiken på så sätt gynnats mera
än den kanalen korsande gatutrafiken, är beroende på
den avgift, som upptages vid den i kanalen belägna
slussen. För denna avgifts redovisning m. m. är en
anteckning av trafiken genom kanal och sluss nödvändig.
Gatutrafiken över Stampbron däremot framsläppes,
såsom väl känt är, utan någon direkt avgift.

Det anförda exemplet, ehuru kanske en smula
haltande och mera att anse som ett lokalkuriosum,
åskådliggör en av huvudorsakerna till, att trafiken på
järnvägar, spårvägar och vattenvägar hitintills omhuldats
mera än gatu- och landsvägstrafiken. De förra
trafikvägarna ha i regel anlagts med tanke på, att det i dem
nedlagda kapitalet skulle mer eller mindre fullständigt
förräntas och drift och ”underhåll” mer eller mindre
fullständigt täckas genom direkta avgifter på trafiken.

Dessa avgifter måste redovisas och fördelas,
anförtrott gods måste inskrivas, bokföras och utkvitteras,
allt dag för dag och sträcka för sträcka. På så sätt
erhölls utan vidare, och man kan säga utan särskild
kostnad, ett utomordentligt detaljerat primärmaterial.
Biljettpriser och frakttariffer måste emellertid tid efter
annan ändras och justeras, eller undersökningar för
trafikledens utsträckande eller förbättrande företagas.
För att få underlag för de beräkningar, som härför
erfordrades, måste primärmaterialet bearbetas och
sammanställas. Då såväl trafikvägen — som
trafikföretaget, om de voro skilda — i regel varit stora rörelser,
spelade kostnaden ingen roll. Bearbetningarna blevo
omfattande och trycktes.

Återgå vi till gator och landsvägar, ha dessa i regel
ansetts som något nödvändigt ont (eller nödvändigt
gott, beroende på från vilken sida man ser det), som
måste bekostas, drivas och underhållas med allmänna
medel eller i varje fall ej med medel erhållna genom
direkta avgifter på trafiken. Trafikens storlek,
sammansättning och fördelning blev därför icke föremål för
någon bokföring, och det fanns ej någon direkt ekonomisk
orsak att intressera sig för densamma. Ville man
undersöka den, måste man företaga särskilda, medel, initiativ
och omtanke kostande räkningar. För erforderliga
medels anskaffande kunde kanske endast ideella skäl
angivas. Härtill kom att under järnvägarnas guldålder
det allmänna intresset hade föga öra åtminstone för
landsvägar och landsvägstrafik.

Motortrafiken har emellertid under de två senaste
årtiondena medfört en omvälvning. Dess krav på
vägarna och framför allt gators och vägars krav tillbaka
i form av direkta avgifter på trafiken ha av flera skäl
framkallat ett oavvisligt behov att lära känna denna
trafik, dess storlek, dess fördelning, dess växlingar
m. m.

Om vi undantaga autostraderna i Italien och kanske

[1] Några allmänna synpunkter framlagda vid ett föredrag i
Tekniska samfundet i Göteborg, avdelningen för väg- och
vattenbyggnadskonst, den 28/11 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free