- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 31 mars 1928 - Läget inom kväveindustrien, av S. E. Rodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBr. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

111

tetisk ammoniak enligt Fausers metod, se fig. 3, 4, 5
och 6.

Ett förfarande för framställning av syntetisk
ammoniak. vilket som nämnts på senaste året låtit tala om sig

1 fackpressen, är M ont-C en is - f ö r f ar a n d e t, utarbetat vid
kolgruvan Mont-Cenis, belägen vid Sodingen i närheten
av Dortmund. Det finnes för närvarande en
försöksanläggning i gång, producerande ca. 6 ton ammoniak pr
dygn. Förfarandet är intressant i det avseendet att
synnerligen lågt tryck, ca. 95 atm. och låg temperatur, ca.
320°, användas, samtidigt som ett synnerligen gott
utbyte, ända tipp till 20 % ammoniak i den avgående
gasen, erhålles. Man har dock funnit det fördelaktigast
att arbeta vid ett utbyte av 10 à 12 %. Den använda
katalysatorn är synnerligen god, men några
upplysningar angående dess sammansättning stå icke att
erhålla. Råvaran för vätgasframställningen utgöres av
koksugnsgas, vilken som bekant produceras i stora
mängder i västra Tysklands industridistrikt.
Koksugnsgasen innehåller omkring 55 % vätgas, ca. 20—25 %
metan, dessutom CO, C02 och N. Kolsyran avlägsnas
genom uttvättning med vatten vid ca. 20 atm., metan
och andra kolväten genom avkylning av gasen till dess
kolvätena kondenseras. Den närvarande koloxiden
avlägsnas även genom stark avkylning enligt likartade
metoder, som för framställning av flytande luft, och de
sista spåren av koloxid tvättas ut ur gasen med flytande
kväve. Ur 2 kbm koksugnsgas erhålles 1 kbm vätgas
samt 1 kbm gas, innehållande restgaserna koloxid, metan
m. m. Då 2 kbm koksugnsgas har ett värmevärde om
ca. 9 000 kalorier och värmevärdet för 1 kbm vätgas är

2 500 kalorier, har återstående 1 kbm gas ett högre
värmevärde — 6 000 kalorier — än 1 kbm av den
ursprungliga gasen. Som värdet på koksugnsgasen är
synnerligen lågt. ca. 2,5 pf. per kbm, skulle man tycka,
att detta borde vara en utomordentligt billig
vätgaskälla. men avskiljandet av kolvätena och de övriga
föroreningarna i gasen enligt denna metod är tämligen
dyrbar. varför ren vätgas framställd på detta sätt icke torde.

Fig. ■’). llögtryckskompressorer för kväve-väte-blandningen i
ammoniak-fabriken i Meran.

kunna framställas billigare än enligt de andra
metoderna.

Enligt Nitrogen Engineering Corporations metod
arbetas vid ca. 300 atm. Utbytet uppgives överstiga 20 %
och katalysatorns livslängd lär vara betydlig, enligt
uppgift flera år.

I Schweiz har professor Du Parc sysslat med
ammoniaksyntesen och säges hava funnit en katalysator, som

redan vid så lågt tryck som 25—30 atm. och 325°
förmår överföra kväveväteblandningen i ammoniak.
Närmare uppgifter om denna metod saknas emellertid.

Av avgörande betydelse för ekonomien hos dessa olika
metoder för framställning av syntetisk ammoniak är
kostnaden för vätgasen, vilken ingår med 60 å 70 % i

Fig. 6. Interiör av salpetersyrefabriken i Meran.

tillverkningspriset på 1 kg ammoniak. Det
elektrolytiska förfarandet att framställa vätgas har, om den
elektriska kraften är billig, ett avgjort företräde däruti, att
gasen är så ren, att den omedelbart kan användas för
syntesen. För produktion av 1 kbm vätgas av 0° och
760 mm åtgå ca. 6 kWh, men konstruktioner av
vätgas-elektrolysörer, vilka förbruka under 5 kWh per kbm,
hava de senare åren utförts. En sådan är t. e. den av
Holmboe konstruerade cellen. Även en amerikansk cell.
konstruerad av Allan, uppnår mycket låga värden å
kraftförbrukningen. Man får emellertid ihågkomma, att
en låg kraftförbrukning per kg producerad vätgas
sammanhänger med låg strömtäthet å elektroderna. Låg
strömtäthet betyder ökade anläggningskostnader, varför
det slutligen blir en räknefråga, vilken kraftförbrukning
och anläggningskostnad, som blir mest ekonomisk för
ett givet kraftpris och en given cellkonstruktion.

I en del fall erhålles vätgasen som biprodukt vid olika
elektrokemiska processer, t. c. alkali och klor. klorater,
perklorater m. fi. En intressant process av detta
slag-är Liljenroths förfarande, där vätgas erhålles som
biprodukt vid oxidationen av fosfor till fosforsyra med
vattenånga. Den i elektrisk ugn framställda fosforn
oxideras vid 6- à 700° temperatur med vattenånga i
närvaro av en katalysator, innehållande koppar och
nickel. På detta sätt framställd vätgas skall användas
för NHg-fabrikation vid Marseburg. Den mesta vätgasen
— ca. 70 % — för ammoniaksyntesen framställes dock
ur kol enligt vattengasmetoden. Omkring 15 % av
vät-gasbehovet täckes av elektrolytisk vätgas. Ca. 12 %
framställas nr koksugnsgas, och ca. 3 % erhålles i form
av biprodukt från kemisk industri.

Om man studerar kväveindustriens utveckling i de
olika länderna, finner man, att Tyskland utan gensägelse
intager främsta rummet som producent av kväve. Ovan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free