- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 31 mars 1928 - Läget inom kväveindustrien, av S. E. Rodling - Höjdbyggnader i Stockholm, av Thorsten Cassel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

räknat världens behov av kväve år 1930 till icke mindre
än 2,5 mill. ton N. Även om denna siffra måste
betraktas som överdriven, är det antagligt, att kvävebehovet år
1930 närmar sig 2 mill. ton. För dagen är läget så, att
brist på kväve råder i Europa trots den enorma
produktionen.

Tub. VI. Olika länders förbrukning av gödselmedel
år 1924.

kg pr ha
N p20ä K.20

Holland ......................... 18 76 30

Tyskland ........................ 11 16 30

Danmark ........................ 7

Belgien ......................... 7 23 9

England ...............’.......... 4 18 2

Schweiz ......................... 3 13 1

Frankrike ....................... 2 17 6

Sverige ......................... 2,7 7,5 5,G

Italien .......................... 1 11 0,6

I tabell VI återfinnes kvävekonsumtionen per hektar
odlad jord i några europeiska länder år 1924. Vi finna
av denna tabell, att det endast är Holland, Tyskland,
Belgien och Danmark, som använda kväve i någon större
omfattning. Tysklands medelförbrukning uppgår för
närvarande till omkring 14 kg kväve per hektar, och
man strävar efter att komma upp till en förbrukning av
20 kg för att göra Tyskland oberoende av
spannmålsinförseln. I själva verket användes på de bäst skötta
tyska godsen icke mindre än 40 kg kväve per hektar.
Härav framgår, att det ännu finnes stora möjligheter att
öka kväveförbrukningen och sålunda skapa avsättning
för den snabbt växande produktionen. Som synes,
uppgår Sveriges förbrukning endast till ca. 2,7 kg kväve per
hektar, och våra sakkunniga på detta område beräkna,

att konsumtionen utan svårighet bör kunna 3 à
4-dubblas, varigenom vårt jordbruks räntabilitet avsevärt
skulle förbättras.

Tab. VII. Olika gödselmedels kvävehalt m. in.

% N % P2Or, % K20 % Cao

Chilesalpeter ...... 15,5 — — —

Ammoniumsulfat .. 20—21 — — —

Kalkkväve ....... 17—20 — — 55—60

Norgesalpeter –– 13 — — 28

Kalksalpeter ...... 15,5 — — 28

Leunasalpeter .... 26—28 — — —

Ammoniumklorid .. 23—26 — — —

Ammoniumnitrat .. 35 —• —- —

Urinämne ........ 44—46 — — —

Vitazote .......... 25—32 — — —

Fosfazote ........ 11 11

Ammophos I...... 11 48 —

„ II ..... 20 20

Diammoniumfosfat . 19—21 47—51

Nitrophoska I .... 17 11,7 21,1

„ II ... . 14,7 10,2 25,6

Man finner av tab. VII, att de flesta hittills använda
kväveprodukterna hava en ganska låg halt av
växtnäringsämnen, varierande från 13 % i norgesalpetern
upp till 21 % i ammoniumsulfat. Det är ett
eftersträvansvärt problem inom kväveindustrien att kunna
leverera kvävet utan den onödiga barlast, som t. e.
svavelsyran utgör i ammoniumsulfat. De första stegen på
donna väg hava tagits i Tyskland genom införandet av
de högkoncentrerade gödningsmedlen Nitrophoska, som
förutom kväve även innehåller kali och fosforsyra.
Nitrophoska utgöres av en blandning av
diammoniumfosfat och kaliumnitrat och har förra året för första gången
släppts ut i marknaden.

HÖJDBYGGNADER I STOCKHOLM.

Frågan om byggandet av högresta byggnader i
Stockholm har under sista månaderna livligt diskuterats. Det
är med stor tillfredsställelse man konstaterar, att en
allvarlig diskussion i denna fråga kommit i gång, då det
utan tvivel i en snar framtid kommer att göras
allvarliga försök att få bygga hus av betydligt högre höjd än
den nu lagstadgade. Upptakten till denna diskussion
var givetvis det av ingenjör Thor Thörnblad
framlagda förslaget till ett enhetligt bebyggande av kv.
Ladugårdsbron vid Nybroviken. Förslaget i fråga
avsåg att utröna, under vilka förhållanden och villkor
möjlighet skulle kunna beredas förslagsställaren att å
nämnda plats uppföra en byggnad till en höjd, som skulle
fastställas genom förhandlingar mellan förslagsställaren
och de berörda myndigheterna. Det framlagda mycket
tänjbara förslaget möttes till en början av ett visst
motstånd, som dock på senare tid tyckts ha givit med sig
högst väsentligt. Enligt undertecknads mening rönte det
Thörnbladska förslaget sitt största motstånd från sådana
personer, som icke tillräckligt satt sig in i planens
innebörd. Det efter svenska förhållanden vittomfattande
byggnadsprojektet vittnar om ett storartat initiativ och
ett utpräglat sinne för vad tiden kräver i fråga om
nybebyggelse i centralt belägna svårt trafikbelastade
stadsdelar.

Det synes otvivelaktigt ligga en god portion sundhet
i tanken att genom en högrest byggnad utnyttja ett

tomtområde på sådant sätt, att genom inskränkning i
markareàlen till fördel för breddade trafikleder med ty
åtföljande trafiklindringar möjligheter för lösandet av
annars svårlösta trafikproblem skapas. I detta
sammanhang kommer man osökt in på frågan om den högresta
byggnadens eget trafikutrymmesbehov i förhållande till
de breddade trafiklederna. På denna punkt har en
överdriven rädsla för trafikanhopning till följd av
höjdbygg-naden framkommit. Höjdbyggnadens utrymmesbehov i
fråga om trafiken är givetvis i hög grad beroende av
den verksamhet, som kommer att bedrivas inom
byggnaden. I fråga om Thörnblads förslag för byggnadens
användning torde inga berättigade farhågor för allt för
stora trafikanhopningar med skäl kunna andragas.

Under den förda diskussionen har från vissa håll
framförts, att s. k. skyskrapor över huvud taget icke har
något berättigande i Stockholm, och i sammanhang med
detta har man hänvisat till vissa olyckliga
konsekvenser av skyskrapebyggen i Amerika. Utan att förneka,
att man på sina håll i Amerika gjort dåliga erfarenheter,
så är det väl i alla fall väl starkt att enbart därför
fördöma skyskraparebygget i sin helhet. Skyskraporna,
rationellt utförda med hänsynstagande till de
förhandenvarande förhållandena, torde utan tvivel erbjuda högst
väsentliga fördelar. En höjdbyggnad, inrättad på det
av ingenjör Thörnblad föreslagna sättet, skulle enligt
undertecknads mening vara en idealisk boplats, där man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free