- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
154

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av Gunnar Jonsson - Om lektorskompetens vid tekniska läroverk, av Einar Zachrisson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

hindra, att ny arbetskraft anställes. Arbetslös person,
som av den offentliga arbetsförmedlingen hänvisas till
arbete å arbetsplats, där dylik konflikt pågår, men
vägrar åtaga sig detta, kan ej åtnjuta statlig
arbetslöshets-hjälp i någon form.

Hänvisning av arbetskraft till arbetsställe, där
arbets-konflikt pågår.

Då skilda uppfattningar gjort sig gällande ifråga om
den rätta tillämpningen av gällande direktiv beträffande
hänvisningsförfarandet vid arbetskonflikter, beslöt 1926
års riksdag att i förtydligande syfte framhålla:

att vid allmän konflikt inom ett yrkesområde all
statens hjälpverksamhet bör upphöra och yrkets samtliga
arbetare i landet, respektive orten, avstängas från
statlig arbetslöshetshjälp;

att på enahanda sätt, som nyss sagts, skall förfaras
beträffande sådan "partiell" konflikt, om vilken gäller,
att den kan anses vara ett led i en aktion med syfte att
inverka på de allmänna löne- och arbetsvilkoren inom
yrkesområdet ifråga; samt

att vid annan partiell konflikt fråga om hänvisning av
arbetssökande till därav berört arbetsställe skall göras
beroende särskilt därav, huruvida den lön och övriga
villkor, som erbjudas, kunna, med hänsyn till de å orten
för arbetet gällande löne- och arbetsvillkoren, anses
skäliga. I det fall, att därvid såsom utgångspunkt för
skälighetsprövningen lagts för annan liknande
yrkesutövning gällande kollektivavtal, bör avseende fästas
endast vid faktiskt utgående, lägsta löner eller däremot
svarande bestämmelser.

I samband härmed beslöt riksdagen ånyo betona, att
av arbetslöshetskommissionen i frågor om
arbetshänvis-ning fattat beslut genast skall träda i verkställighet och
äga tillämpning, till dess detsamma blivit beträffande
huvudsaken vederbörligen prövat. Den prövning av
föreliggande förhållanden, som
arbetslöshetskommissionen har att verkställa före beslut i hänvisningsärende,
måste givetvis grunda sig på uppgifter om läget på den
ort, där arbetskonflikt pågår. Det åligger till följd
härav städse vederbörande arbetslöshetsorgan. att. när
konflikt utbrutit, som kan tänkas påkalla sådan prövning
av arbetslöshetskommissionen, som här omnämnts,
omedelbart härom underrätta kommissionen, samt
därvid tillhandagå med alla för densammas bedömande
erforderliga uppgifter.

Lokalt arbetskraftöverskott.

I anledning av de olika meningar, som gjort sig
gällande rörande spörsmålet om begränsningen av statens
hjälpverksamhet vid inträffade konflikter på deri öppna
arbetsmarknaden, uttalade 1923 års riksdag bl. a., att
erfarenheten visat, att de allmänna avstängningarna
enligt gällande direktiv vid fall av arbetskonflikt i
individuella fall kunnat verka obilligt. Riksdagen ansåg
fördenskull lämpligt att — inom ramen av gällande
bestämmelser — åvägabringa vissa modifikationer av det
allmänna avstängningsförfarandet, Härvid skulle
följande vara att iakttaga.
Varje arbetslös, som omhändertagits av ett arbetslös-

hetsorgan, skall viss tid efter det han anmält sig för
erhållande av arbetslöshetshjälp, göras till föremål för en
undersökning för fastställande av, huruvida den av
honom vid anmälningen lämnade yrkesuppgiften
fortfarande kan anses riktig. Om därvid konstateras, att hans
sista mera stadigvarande anställning varit vid
arbetsställe, där driften definitivt eller åtminstone för längre tid
nedlagts av annan anledning än arbetskonflikt, bör det
lokala arbetslöshetsorganet betrakta honom såsom icke
längre tillhörande yrket och beteckna honom såsom,
exempelvis, f. d. järnbruksarbetare, f. d.
verkstadsarbetare osv. Med arbetsställe likställes i förevarande
avseende avdelning av fabriksanläggning eller annat
industriellt företag.

1 brist på mera fasta utgångspunkter bör
arbetslöshetsorganet i regel godtaga den arbetslöses egen
förklaring rörande hans yrkestillhörighet. Dock bör förklaring
om avgång från yrket icke godtagas i fall, där arbetaren
vid de tillfällen, då företaget tidvis uppehållit driften
(intermittent eller i skift), plägat få sysselsättning eller
där på annat sätt utrönts, att arbetaren ifråga kan mera
säkert räkna på att vid driftens igångsättande eller
utvidgande återfå arbete. När nu angivna förutsättningar
föreligga, har arbetslöshetsorganet att fortfarande
upptaga honom såsom tillhörande sitt förutvarande yrke.
Den yrkesbeteckning, som på detta sätt fastställts för
den arbetslöse, blir därefter avgörande för hans
förhållande till arbetslöshetshjälpen.

De inom yrket kvarstående få, om yrket prövas lida
av kristidsarbetslöshet (eller enligt numera tillämpad
tolkning: sådan arbetslöshet, som kvalificerar yrkets
utövare till statligt nödhjälpsarbetes erhållande)
fortfarande föl månsställning till erhållande av
arbetslöshetshjälp, så länge arbetsfred varar. Inträder åter inom
yrket arbetskonflikt, som påkallar avstängning, drabbas
de av denna.

För de från yrket avskilda upphör den av yrkets
krisläge motiverade, ovan skildrade förmånsställningen,
men då de representera ett lokalt överskott på
arbetskraft. kunna de få tillträde till friplatser vid statliga
nödhjälpsarbeten. De bliva naturligen oberoende av de
avstängningsåtgärder, som komma att vidtagas i
anledning av arbetskonflikt inom deras dittillsvarande yrke.

Undersökning av det lokala överskottets storlek
verkställes beträffande alla hjälpsökande arbetslösa inom
samtliga yrkesgrupper efter viss tids förlopp, sedan
arbetslöshetskommissionen för varje särskild gång
meddelat kommittéerna förhållningsorder.

Strejker eller blockader av statliga nödhjälpsarbeten
tolereras självfallet icke. En dylik igångsattes i ganska
stor omfattning 1922, men rann ut i sanden efter en kort
tid, sedan arbetarna kommit underfund med att det blev
ren besparing för staten för varje dag de strejkade.

Jag har här försökt att i stora drag teckna statens
insats för arbetslöshetens bekämpande sedan
världskrigets utbrott.

Hur denna viktiga fråga i framtiden kommer att lösas
kan ingen nu med visshet profetera om. Men på vilket
sätt den än skall ordnas — arbetsviljans prövning måste
vara a och o.

OM LEKTORSKOMPETENS VID TEKNISKA LÄROVERK.

Lektor Svenfredrik Möllers inlägg i Teknisk
tidskrifts nummer för den 24 mars uppfordrar mig till en
gensaga, i synnerhet då han säger, att man bör nedsätta
de i och för sig önskvärda fordringarna på lektorskompe-

tens därför, att det varit och är svårt för de tekniska
läroverken att få kompetenta sökande. Jag tror, att
lektor Möller härvidlag förväxlar orsak och verkan.
Låt oss göra ett litet tankeexperiment. Antag, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free