- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
155

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Om lektorskompetens vid tekniska läroverk, av Einar Zachrisson - Notiser - Ledigt kemiststipendium - Kungl. tekniska högskolan - Tekniska föreningar - Västerbergslagens ingenjörsklubb, av R. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

155

kompetenta sökandena så småningom bleve så få, att man
’"måste" besätta lektoraten med allt sämre ocli sämre
kvalificerat folk. Då skulle ju kårens anseende sjunka
mer och mer, ända tills ingen ung man med ambition
längre skulle vilja beträda banan, oaktat han kunde
vinna sitt levebröd på deu. Nej, håll i stället upp
fordringarna och giv glans åt yrket, så komma nog
aspiran-terna! Om det blevo ett oeftergivligt krav, att de tekniska
lektorerna måste hava en teoretisk och praktisk
kompetens, som kunde mäta sig med ingenjörers i mer eller
mindre "ledande" ställning och som gjorde ett intimt
arbete med dem möjligt och önskligt för industrien, då
synes det mig mycket troligt, att lektoraten aldrig skulle
sakna kompetenta sökande! Då behövde man icke heller,
som lektor Möller, göra några jämförelser mellan ledande
tekniker och lektorer, i det att båda kategorierna
eventuellt kunde förenas i samma person. En ingenjör
överger ju ej sitt yrke därför att han ägnar sig åt
undervisning, lika litet som en jägmästare, som undervisar
blivande forstmästare, eller en tandläkare, som undervisar
sitt yrkes adepter.

Jag förstår icke, varpå den av lektor Möller anförda
benägenheten hos akademiker att hellre söka sig till de
allmänna läroverken än till de "akademiska" lektoraten
vid de tekniska skolorna kan bero, om man ej får
förutsätta, att det på något sätt synes förnämligare att
undervisa vid ett allmänt läroverk med dessas högre
kompetensvillkor för lärarna. Den något längre
undervisningstiden vid det tekniska läroverket bör mer än väl
uppvägas av det större intresset och den större mognaden
bos elever, som hava sin ambition i att väl sätta sig in
i grunderna för sitt blivande levnadskall. Ej heller borde
väl den ofta förefintliga oförmågan hos akademikerna
att sätta sig in i tekniskt tänkande och uppfatta
tekniken som något annat än en samling tråkiga tumregler
inverka alltför avskräckande på sådana akademiker, som
hava sinne för teknikens problem och således verkligen
äro lämpliga att undervisa vid tekniska läroverk.

Einar Zachrisson.

NOTISER

Ledigt kemiststipendium. Det sedvanliga stipendiet från
stiftelsen "Ramsay Memorial Fund" i London kommer inom
kort att utdelas. Stipendiet utgår med £ 300 för läsår.

Sökande till stipendium skall vara svensk undersåte, äga
kunskap i engelska språket samt ha med utmärkt vitsord
avlagt examen i kemi vid svenskt universitet eller därmed
jämförlig högre läroanstalt eller ock på annat sätt kunna
styrka sin kompetens för bedrivande av ifrågavarande
studier. Stipendiat är pliktig att under ett läsår med början
nästkommande hösttermin deltaga i det vetenskapliga
arbetet vid Ramsay Memorial Institute eller annat institut
för kemisk eller teknisk-kemisk forskning i Storbritannien.

Stipendieansökan skall ställas till den svenska
kommittén för stiftelsen och vara inlämnad till dess sekreterare,
fil. dr Gustaf ödmann, under adress
Ecklesiastikdepartementet. Till ansökan skall bifogas meritförteckning,
arbetsplan och övriga handlingar, sökanden önskar åberopa.
Ansökningstiden utgår den 14 maj 1928.

Kungl, tekniska högskolan. Styrelsen för tekniska
högskolan har den 16 april förordnat civilingenjören, filosofie
kandidaten Karl Tarras Sällfors att tillsvidare vara
speciallärare i industriell ekonomi för tiden f. o. m. den 1
juli 1Ö2« t. o. m. den 30 juni 1-931.

Utländska standard. (Forts. fr. sid. 139.) Följande
utländska standardtabeller hava under senare tid inkommit
till ’Svenska industriens standardiseringskornmission.
DIN V DE 6441

Präzisions-Kupferdrahtrund, Precisions-koppartråd, rund,

Isoliert für Apparate der Fernmeldetechnik.
Widerstands-Grenzwerte. (Elektrotechnik.) isolerad, för telefon och telegraf. Motståndstabell.
DIN VDE 6442 Präzisions-Kupferdralit rund, isoliert für Apparate der Fernmeldetechnik.
Aussen-durchmesser. (Elektrotechnik.) Precisions-koppartråd, rund, isolerad för telefon ocli telegraf. Ytterdiameter.
DIN VDE 8053 Gebogene Isolatorstütze für Stützenisolator N 60 nach DIN VDE 8010.
(Elektrotechnik.) Isolatorkrok för isolator N 60 enligt DIN VDE 8010.
DIN WÄN 191 Vierkantschrauben mit
versetztem Kopf.
(Eisenbahnwagenbau.) Hakbult.
England. (British Engineering Standards Association, London.)
281—1927 Blanc fixe for paints. Permanentvitt.
282-—1927 Lead chromes for paints. Kromgult.
283—1927 Prussian blue for paints. Berlinerblått.
284—1927 Carbon black for paints. Kimrök.
285—1927 Bone black for paints. Bensvärta.
286—1927 Vegetable black for paints. Kimrök.
2’S7—1927 Lamp black for paints. Kim rök.
288—1927 Mineral black for paints. Skiffersvart.

(Forts.)

TEKNISKA FÖRENINGAR

Västerbergslagens ingenjörsklubb.

Den 10 mars samlades medlemmarna på
Morgårdsham-mars station för att besöka Morgårdshammars mekaniska
verkstads anläggningar och därefter fortsätta till
Smedjebacken, å vars hotell föreningen höll sitt ordinarie
marssammanträde.

Sedan å programmet upptagna föreningsangelägenheter
genomgåtts och innan ännu intrycken från verkstadsbesöket
hunnit förblekna framträdde ingenjör A. Nauclér och
kompletterade desamma med "Några data angående större
beställningar under arbete vid Morgårdshammars mekaniska
verkstad". Föredragshållaren erinrade först och främst om
den imponerande malmtugg, som var under uppsättning i
verkstadens montagehall, och som beräknats för en
produktion av c:a 1 000 ton per timme. I samband med denna
ville föredragshållaren fästa uppmärksamheten på, i huru
anmärkningsvärd grad den använda typen, Blakes
konstruktion, stått sig genom tiderna och visade därför en ritning
av Blakes tugg, införd till Sverige i slutet av 1870-talet och
innehållande alldeles samma konstruktionselement som
nutidens, ehuru med någon annan placering. Tuggen var
avsedd för en produktion av c:a 15 ton per 10 à 12 timmars
arbetsdag, en för vår tid mera blygsam siffra. Den stora
tugg, som föreningsmedlemmarna nyss sett i verkstaden
var beställd av en järngruva i Australien och i huvudsak
anordnad som de av Morgårdshammar tidigare utförda
krossarna till Kiruna. Med hänsyn till det betydligt varmare
klimatet på denna tuggs blivande arbetsplats hade emellertid
stor omsorg måst ägnas smörjning och kylning av lagren.
Sedan föredragshållaren ytterligare berört en del andra
större arbeten, lastskopsdetaljer, gruvspel, utrustningar för
valsverk, speciellt en alldeles ny anordning med rullager,
övergick han till att visa några ljusbilder av verkstäder och
utförda order belysande den insats Morgårdshammars me-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free