- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
239

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 9 juni 1928 - En ny jordtermometer och några observationer över jordtemperaturen i Stockholmstrakten, av Anders Ångström och Einar Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

239

Fig. 3. Den i uppsatsen beskrivna nya
jordtermometern.

denna uppsats, vilken även utfört provningarna. Det
tekniska utförandet Kar framgått genom diskussion
mellan båda författarna samt den tillverkande firman, och
de i slutet av uppsatsen beskrivna fältarbetena ha
övervakats av författaren nr 2.

Den nya termometerns konstruktion.1

Principen liknar den som angivits av Lamont.

En ebonittub E, en meter lång och med en yttre
diameter av 2 cm, en inre diameter av 1 cm, är i sin nedre
ända förbunden med en "doppsko" av koppar, vilken har

samma yttre och inre
diameter som
ebonit-röret (fig. 3).
Kop-parskons höjd är
omkring 2 cm och på 1 cm
avstånd från dess
botten befinner sig en 1 cm
bred fläns F, vilken har
till uppgift dels att
förhindra att systemet
ändrar läge, dels också
att underlätta
värmeutbytet med det jordlager
för vilket temperaturen skall bestämmas. På botten av
tuben befinner sig en tunn gummiplatta R, vilken skyddar
termometern, vilken strax skall beskrivas, från stötar.

Termometern T är en vakuumtermometer graderad i
halva grader. Det yttre höljets yttre diameter är 0,8 cm.
Vakuumkammaren är betydligt längre än
kvicksilverkulans egen höjd, detta för att förhindra att värme
alltför lätt vid termometerns uppdragning överföres mellan
kvicksilverkulan och omgivningen. Med denna
konstruktion äger värmeutbytet mellan kvicksilvret och
omgivningen huvudsakligen rum genom strålning från eller till
den yttre glasmanteln. Termometerns "tröghet" kan
genom denna konstruktion lätt göras så stor att den
obehindrat kan dragas upp från betydande djup och avläsas
utan att temperaturen hinner nämnvärt ändra sig; då
termometern hastigt överföres från ett medium till ett
annat av 10° högre eller lägre temperatur, så dröjer det
10 à 12 sekunder innan temperaturen hunnit ändra sig 0,1
grad. Inom loppet av 5 sekunder kan man i allmänhet
utan svårighet utföra en avläsning. Enda*t i sällsynta
fall överstiger temperaturdifferensen mellan jorden och
luften 10°, för de marklager varom här är fråga.

För att undvika att termometern, efter det den dragits
upp, verkar som en slags strålningsaktinometer, varvid
eventuell strålning från solen och himlavalvet kan tänkas
passera den yttre glasmanteln och uppvärma kvicksilvret,
äi den yttre glasmanteln först belagd med svart färg och
därefter överdragen med zinkvitt. På så sätt
åstadkom-mes att praktiskt taget ingen strålning når fram till
kvicksilverkulan utan bortreflekteras vid den yttre
glasytan.

Denna termometer synes väl lämpa sig för mätningar
isynnerhet på djup mellan 5 cm och omkring 50 cm. För
mätningar å större djup är det tillrådligt att använda
något grövre rör, vilket möjliggör användandet av
termometrar med något större värmekapacitet, något som är
önskvärt, då deras uppdragande tar längre tid i anspråk.
Med en längd hos ebonitröret av omkring 50 cm över
markytan kan termometern i allmänhet avläsas utan att
man behöver åstadkomma ändringar i snötäckets
naturliga tjocklek. En sådan ändring bör, som vi förut
framhållit, i allmänhet omsorgsfullt undvikas.

i Den följande beskrivningen sammanfaller i huvudsak med
den, som vi förut publicerat i Journal of Scientific Instruments,
vol. II, nr 9, June 1925.

Ensamförsäljare till denna termometertyp är Firman
Aeskula Comp., Berlin-Schöneberg.

Några resultat.

En jämförelse mellan denna nya termometertyp och
andra i bruk varande anordningar är av intresse,
då härigenom vissa i den historiska översikten
framhållna synpunkter vinna ett experimentellt stöd.

Vid Experimentalfältet invid Stockholm ha sedan 1924
på sommaren följande termometrar av ovan angivna
konstruktion varit utställda, nämligen å 10 cm, 20 cm, 50 cm,
100 och 200 cm djup. Av dessa äro de som placerats å
100 och 200 cm djup av en något grövre konstruktion
än den som ovan angivits, i det att den yttre diametern
av ebonitröret ifråga om dessa termometrar är 4 cm, den
inre diametern 2 cm, och även själva termometern i
proportion härtill något grövre. Termometerns tröghet har
härigenom stegrats så att den först efter 20 sek. uppvisar
en ändring av 0,°1, då den överföres från det ena till det
andra av två medier vilkas temperaturdifferens är 10°C.

För jämförelsens skull voro även tvenne
Lamont-Ham-bergska termometrar placerade på 50 och 100 cm djup.
Tab. 1 ger resultatet av såväl mätningarna med de nya,
scm med de Hambergska termometrarna, De olika
dagsvärdena ha sammanförts i månadsmedia,

Tab. 1. Jämförelse mellan nya modellen och
Samberg-termometern å 50 cm och 100 cm djup.

^50 Hb0 Diff. <^100 H100 Diff.
Jan. — 0,i — 0,i 0,o 1,8 2,1 + 0,3
Febr. + 0,1 + 0,1 0,o 1,4 1,7 + 0,3
Mars + 0,9 + 0,9 0,o 2,0 2,2 + 0,2
April + 3,8 + 3,9 + 0,1 — — —
Maj 9,9 10,3 + 0,4 7,8 8,2 + 0,4
Juni 15,6 16,2 + 0,6 12,6 13,2 + 0,6
Juli 19,9 20,5 + 0,6 16,6 17,6 + 1,0
Aug. 18,3 18,7 + 0,4 16,7 16,8 + 0,1
Sept. 14,1 14,3 + 0,2 14,0 14,3 + 0,3
Okt. 7,7 7,2 — 0,5 9,4 9,4 ± 0,0
Nov. 4,1 4,0 — 0,1 5,6 5,9 + 0,3
Dec. 0,9 0,7 — 0,2 3,5 3,7 + 0,2
Som av tabellen framgår visa de nya termometrarna

å 50 och 100 cm djup — ÅP 50 och ÅP 100 —
beträffande månadsmedia en god överensstämmelse med de
Hambergska termometrarna å samma djup. Dessa senare
visa emellertid en något större årsamplitud — omkring
0°,8 större ■— än de nya termometrarna. Orsaken
härtill är den, som vi redan förut framhållit, nämligen att
mässingsröret i den Hambergska termometern har en hög
värmeledningsförmåga, och att dess angivelser därför i
högre grad än vad fallet borde vara påverkas av
temperaturförhållandena vid jordytan, vilka utmärkas av en
stor temperaturamplitud. Beträffande de djup å vilka
den Hambergska termometern nu användes — 50 och 100
cm — är tydligen det fel som uppstår på grund av
ovannämnda felkälla ganska obetydligt om man håller sig
till medelvärdena för någon längre tid. Men se vi på
förhållandena vid kortvarigare snabba förändringar i
lufttemperaturen blir intrycket icke fullt så gynnsamt.
Redan Leyst framhöll, som vi sett, att den Hambergska
termometern vid sådana tillfällen kunde ge en avvikelse
av omkring 2,°0 C. Även i det här behandlade
siffermaterialet framträda dylika avvikelser tydligt. Sålunda
visar vid en värmebölja i juni 1926 den Hambergska
termometern å 50 cm djup mellan 0,°5 och 1,°5 högre än den
nya termometern. Den 9.6 1926 uppgick differensen till
ett maximum av -f-1,°5.

Å andra sidan finna vi vid hastiga köldinbrott, att den
Hambergska termometern ger för låga värden. Så t. e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free