- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
325

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 25 aug. 1928 - Tekniken och det spekulativa tänkandet, av J. Körner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift argr

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 34

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Tekniken och det spekulativa tänkandet, av J. Körner, — Träkolsdrivna lastbilar, av bergsingenjör A.
Hallbäck, — Rationaliseringssträvandena, — Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser.

TEKNIKEN OCH DET SPEKULATIVA TÄNKANDET.

Av J, Körner.

Den moderna teknikens omskapande insats i
samhällslivet har gjort dess återverkan på det spekulativa
tänkandet till en tidsfråga på tämligen kort sikt. De första
impulserna kunna dock spåras rätt långt tillbaka. Mindre
ofta har det härvid varit filosofer av facket än mera
allmänt anlagda vetenskapare och teknici, som känt sig
manade till betraktelser. Ett av de mest representativa
namnen under senare tid var Walther Rathenau (Zur
Kritik der Zeit 1912, Zur Mechanik des Geistes 1913,
Von kommenden Dingen 1916). För Rathenau voro de
etiskt-sociala frågorna det väsentliga. Nyligen har en
annan tysk, professor Friedrich Dessauer i Frankfurt,
i ett 1927 utgivet arbete "Philosophie der Technik" sökt
bygga upp ett mera teoretiskt-filosofiskt system, däri
tekniken ingår såsom en viktig hörnsten.1

Sammanställandet av dessa båda tänkare får ej tolkas
liktydigt med en utveckling. Så är ej fallet. De kunna
fastmer betraktas som tvenne oberoende och till viss
grad likaberättigade exponenter. Båda erbjuda intresse,
och deras inbördes olikheter äro ägnade att vid en
parallellkritik belysa en del hithörande spörsmål av mera
väsentlig natur.

Rathenaus i vårt land och för övrigt även annorstädes
mest bekanta arbete är "Von kommenden Dingen".2
Boken är utan tvivel den i kompositionen starkaste och
mest fängslande av hans trenne huvudarbeten. Studiet
av hans tidigare böcker ger emellertid en klarare
uppfattning av författarens idéutveckling. I "Zur Kritik der
Zeit" har han sålunda först underkastat samhällets
mekanisering en ingående analys av stort intresse, som till
väsentliga delar bildar grundvalen för hans senare mer
profetiskt anlagda verk. I korthet uttryckt, betraktar
Rathenau mekaniseringen som en nödvändig
utvecklingsfas, ursprungligen betingad av den stegrade
folkförtätningen inom vissa områden med mindre gynnsamma
försörj ningsbetingelser — enkannerligen det germanska
Mellaneuropa — samt möjliggjord genom där boende
folkslags särskilda begåvning och en viss etisk
läggning, som underlättar individens inordnande under
ofriare arbetsformer. På det vetenskapliga området kan
denna läggning måhända kännetecknas närmast som
ödmjukhet inför forskningens idé, vilken kommer den
enskilde att känna sin tillfredsställelse i till synes ringa
uppgifter, blott de kunna tjäna det mänskliga
framåtskridandet. På det lägre planet föreligga inga dylika,
etiskt betonade och försonande motiv, och Rathenau har
en stark känsla av civilisationens ansvar i fråga om
uppkomsten av ett proletariat, härmed i vidare bemär-

1 En kort presentation av Dessauer har 1 Teknisk tidskrift
nr 3, 1928, givits av kommerserådet A. f. Enström.

2 "Kommande ting, kommande tider", till svenska av Algot
Ruhe, Gebers förlag.

kelse förstått samhällslager, vilkas medlemmar under
normala förhållanden ej kunna räkna på att framtränga
till självständigt ansvar och oberoende levnadslopp —
vare sig de i övrigt tillhöra arbetare- eller medelklass.
Intressanta äro Rathenaus korta och träffande
karak-teristika av äldre civilisationer liksom hans reflexioner
över orsakerna till att ingen av dessa ledde till ett
mekaniseringens genombrott, om ock i väsentligt
blygsammare skala än det vår tid bevittnat. Så påpekar han
bl. a., hurusom grekerna hade vetenskap, men ingen
forskning, romarna fritt tänkande och teknik, men ingen
vetenskap, egypter och kineser teknik, men varken fritt
tänkande eller forskning. Romarna synas hava stått på
mekaniseringens tröskel så till vida, som de i viss
utsträckning utvecklat stordrift, organiserat en
världshandel och ordnat äganderätten på kapitalistisk grund.
Någon ytterligare fulländning av deras i övrigt icke
föraktliga metallurgiska kunskaper samt av
precisionsmekaniken jämte uppfinnandet av en kraftmaskin skulle hava
fört dem det erforderliga steget vidare. Varför skedde
ej så? Det gamla ordspråket om nöden som
uppfinningarnas moder innebär en utomordentlig sanning, som
här har sin tillämpning. Rom hade ingen nöd, det
hämtade från sina besittningar, vad som krävdes för det
materiella välståndets tryggande. Den romerska anden,
a.vlastad från bekymren om dagens tunga, drogs mot
storslagna och representativa uppgifter, byggnadsverk,
vägar, kanaler, vilka kunde bära vittnesbörd om sina
upphovsmäns makt och geni. Samma tendens kan för
övrigt spåras hos flere andra antika folk, vilka
efterlämnat även efter modern måttstock monumentala
tekniska verk.

Ett hundratal vetenskapligt intresserade, osjälviska, i
stillhet arbetande män skulle måhända hava kunnat
lägga den nödvändiga grunden för en mekanistisk
utveckling, men denna lilla trupp, som sannolikt skulle
hava omskapat Roms historia, kunde ej uppbringas.

Rathenau skärskådar mekaniseringens inflytande på
de viktigaste områden av mänsklig verksamhet,
produktion, organisation, vetenskap, samhällsbyggnad och
samhällsliv i allmänhet. Genom hela det moderna livet går
en tendens, om vilken Rathenau på sitt målande språk
yttrar sig sålunda: "Gemensam för alla dessa
företeelser är en anda, som på ett egendomligt sätt skilj
eisig från tidigare århundradens livsformer: ett drag av
avsiktligt tvångsbunden specialisering och abstraktion,
av målmedvetet, receptmässigt tänkande, utan
överraskande moment och utan humor, av komplicerad
likformighet, en anda, som synes rättfärdiga namnet
mekanisering även ur känslosynpunkt."

Betydelsen av den moderna organisationen av teknik
och vetenskap för samhällets allmänna välstånd och ska-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free