- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
330

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 25 aug. 1928 - Träkolsdrivna lastbilar, av A. Hallbäck - Rationaliseringssträvandena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’830

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

Tabell VII.

Vagn Generatorgasens analys % [-Generatorgasens-] {+Generator- gasens+} övre värmevärde (mätt i Junkers
apparat) kcal/m3
co 2 02 : co h2 ch 4

Nr 1 Renault ........ 1,6 0,8 32,2 7,8 0,4

1,8 0,4 31,4 7,2 0,0 1095

1,8 0,4 31,6 7,8 0,0 1 149

Nr 3 Renault ........1 1,4 1 1,6 31,8 5,4 0,0 1 117

1,8 0,4 30,2 6,8 0,0 1 168

1,0 0,4 30,4 6,4 0,8 1047

Nr 9 Schultz &
Loriot ........................ 0,0 0,4 32,4 3,4 0,0 1043

1,0 0,2 32,2 6,2 0,0 —

0,6 0,2 32,0 5,4 0,0 —

Nr 11 Panhard........ 1,6 0,0 32,0 7,0 0,2 1087

2,2 0,0 31,6 7,4 0,2 1 116

Hernu........................ 1,8 0,6 31,0 11,0 0,0 1 186

2,2 0,8 31,0 10,8 0,0 1 207

1,4 0,2 33,0 10,4 0,0 1 197

Tabell VIII.

endast 85 mm. Härigenom uppgives att samma hastighet
som med bensin kan erhållas med träkolsgas såväl å plan
mark som i lutningar.

Att träkolsgasen vid sin användning kräver ett större
mått av tillsyn och uppmärksamhet än bensinen får nog
anses ofrånkomligt. Det är därför under normala
förhållanden endast i de fall, då bränslekostnaden spelar en mera
utslagsgivande roll, som en besparing i bränsle genom
övergång till träkol kan göra sig mera väsentligt gällande.

För ett land som Sverige, i likhet med Frankrike utan
naturliga tillgångar på flytande bränslen, kan en
avspärrning av bensintillförseln vid kritiska tillfällen tänkas få de
mest vittgående följder. Träkolsgasen kan ur denna
synpunkt även för oss hava en betydelse, som noga torde
behöva övervägas och som, jämsides med de arbeten som av
enskilda här hemma nedlagts och nedlägges på problemet,
nog motiverar ett aktgivande på de arbeten, som i utlandet
bedrivas i samma syfte.

RATIONALISERINGSSTRÄVANDENA.

I den rapport, som av internationella arbetsbyråns
direktör framlades för sista konferensen, lämnas bland annat en
översikt av rationaliseringssträvandena i världen. Ämnet
behandlas ur synpunkten av rationaliseringens inverkan på
arbetsvillkoren, arbetarnas levnadsförhållanden, industriell
hygien, trötthetsfenomen, arbetslöshet osv. Därjämte
framhålles rationaliseringens betydelse för det ekonomiska
rekonstruktionsarbetet och industriens räntabilitet.

Det påpekas att rationaliseringssträvandena numera sy-

nas hava börjat möta full förståelse i Europa. I Tyskland
har man exempelvis Inom de förenade stålverken kunnat
från andra kvartalet 1926 till andra kvartalet 1927 anteckna
följande framsteg: ökning i kolproduktionen 13,8 %, i
koksproduktionen 37,9 %, i framställningen av gjutgods 65,9 %,
i framställningen av valsjärn 55 %, råstål 64,4 %. Samtidigt
ökades arbetsstyrkan med endast 13 %. I August Thyssens
järnverk har genom rationalisering uppnåtts ännu mera
märkliga resultat: ökningen utgör under samma tid som
den nyss angivna för tackjärn 99,i %, för råstål 113,3 %,
för vals järn 113,8 %, medan arbetsstyrkan reducerades med
2,7 %.

Otvivelaktigt ha ock de resolutioner rörande detta ämne,
som antogos av ekonomiska världskonferensen, i hög grad
bidragit till att sprida rationaliseringsidén. Ett stort antal
internationella konferenser ha i samverkan med det i
Genève upprättade institutet för vetenskaplig
arbetsorganisation förehavt frågan till överläggning. Nya initiativ på
området äro också att anteckna i ett stort antal länder, såsom
Tyskland, Österrike, Storbritannien, Frankrike, Belgien,
Italien, Schweiz osv.

På arbetarhåll har man visat ett särskilt stort intresse
för härmed sammanhängande frågor. I en del fall har
framträtt opposition, men de mest representativa
arbetarorganisationerna ha 1 princip anslutit sig till
rationaliseringsidén samtidigt som de i samband härmed starkt framhävt
vissa sociala önskemål.

Såsom ekonomiska världskonferensen själv framhållit,
synes strävandena efter en industriell rekonstruktion icke
kunna bliva till verklig nytta för arbetarklassen, om icke
vissa sociala synpunkter, som framträda i konferensens
resolutioner, få göra sig gällande. Den nationalekonomiska
litteraturen i Amerika behärskas mer och mer av den
uppfattningen, att det är i en successiv höjning av
arbetarklassens levnadsstandard som möjligheter finnas för avsättning
av den ökade produktionen av industriprodukter. Erinras må
exempelvis om att i Förenta staterna kvantiteten
tillverkade produkter per lönearbetare ökades med 34 % under
perioden 1919’—1925. Den frågan framställer sig då, huru
det kan bliva möjligt att absorbera överskottet utan en
avsevärd ökning i köpkraften hos arbetarna, vilka
representera en så stor del av befolkningen. I en intervju,
publicerad i tidskriften "The Iron Age" för den 5 januari 1928,
förklarade en expert i industrifrågor, Mr Arthuk H.
Young, att endast genom en förtgående utvidgning av
industrier, som förut ansetts för lyxindustrier, skulle det
bliva möjligt för Amerika att bereda arbete åt de massor,
som gjorts disponibla genom teknikens framsteg uti de
äldre industrierna, och han gjorde gällande, att allenast en
massproduktion av s. k. lyxartiklar skulle sätta dessa nya
industrier i stånd att fylla sin uppgift. Det är samma
uppfattning, som förut uttalats av Fokd, Filene m. fi. och som
kan formuleras sålunda, att det är industriens uppgift icke
endast att frambringa produkter, men också att sörja för
deras avsättning. Till stöd för denna uppfattning kan också
anföras det faktum, att icke endast de nya industrierna
direkt sysselsätta en växande arbetsstyrka — 3 365 000
arbetare sysselsättas för närvarande i Förenta staternas
auto-mobilindustri —■ utan också att dessa industrier spela den
allra största roll för avsättningen av råvaror och
halvfabrikat; exempelvis konsumerar automobilindustrien 14 % av
hela landets järn- och stålproduktion, 50 % av dess
fönsterglasproduktion, 63 % av läderproduktionen, 11 % av
träproduktionen, 25 % av aluminiumproduktionen, 12,7 % av
kopparproduktionen, 21 % av tennproduktionen, 13,7 % av
blyproduktionen, 28 % av nickelproduktionen osv.

En uppfattning, som numera trängt igenom i Förenta
staterna, är att vid en begynnande nedgång i den
industriella livaktigheten det framför allt gäller att sätta spärr
för lönenivåns reducering på det att det onda icke må
förvärras. Faktiskt är att under den ganska lindriga
depressionsperiod, som rådde under det sistförflutna året, icke mer
än 2 % genomsnittlig nedgång i lönenivån kunde
konstateras.

Detta är, skriver Albert Thomas, den uppfattning, som
dagligen vinner terräng i de länder, som gå i spetsen för
den industriella utvecklingen. Samma uppfattning gick som

Vagn Avloppsgasens analys i % c02 02 co [-Motsvarande luftöver-skott-] {+Motsvaran- de luftöver- skott+} + resp.
luftunderskott - i %
Nr 1 Renault........ 16,8 0,8 1,8 — 0,9
13 4,2 1,2 + 44,6
15,4 2,6 1,6 + 18,3
Nr 3 Renault........ 15,6 2,6 3,2 + 9,5
17,8 0,2 3,6 —13,2
16,8 0 3,6 -14,1
Nr 9 Schultz&Lo-
riot........................ 16,8 M 0,4 + 12,9
15,6 2 1,8 + 11,0
17,4 1 0,4 + 7,9
Nr 11 Panhard .... 19 0,6 1,2 0
18,4 0,2 1,4 - 4,3
Hernu .................... 17,8 0,6 1,4 - 0,8
17 0,6 1,6 -1,7
18 1 2,2 — 0,8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free