Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 17 nov. 1928 - Patent- och varumärkesavgifterna böra sänkas - Markedsbrev fra New York, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 nov. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
429
ringsavgifterna för aktiebolag att under innevarande och
följande budgetår verka inkomstminskande i hela sin
omfattning, men ifrågavarande inkomstreducering torde
uppvägas dels av den ökning i inkomsterna, som inträffar till
följd av vid årets riksdag beslutad utsträckning av
patent-tiden till sjutton år, varvid en avgift av 400 kronor
fastställts för både sextonde och sjuttonde patentåret, samt dels
därav, att den år 1920 vidtagna förhöjningen i
patentavgifterna, som icke gavs retroaktiv kraft, medför högre
inkomster i den mån de efter 1920 införda patentavgifterna få göra
sig helt gällande.
De nu utgående patentavgifterna kännas mångenstädes
inom industrien mycket betungande. För företag, som
nödgas genom uttagandet av ett flertal patent skydda sina olika
tillverkningar, stiga patentavgifterna till betydande belopp.
Och allteftersom nya patent tillkomma, för vilka de
förhöjda avgifterna måste erläggas, blir utgiftsbördan för
vidmakthållandet av erforderliga patent allt större. Av
statsverkspropositionen till 1928 års riksdag framgår också, att
dåvarande statsrådet och chefen för handelsdepartementet
icke stod främmande för nödvändigheten av en sänkning
såväl av patent- som varumärkesavgifterna. Sedan
statsrådet motiverat anslaget till Patent- och registreringsverket
samt erinrat om de av k. m:t den 16 december 1927
beslutade nedsättningarna i registreringsavgifterna för
aktiebolag, anförde han, att frågan om sänkning av patent- och
varumärkesavgifterna framdeles i den mån verkets
ekonomiska ställning det medgåve, torde böra upptagas till
prövning.
Det torde härav ostridigt framgå, att en nedsättning av
patentavgifterna är synnerligen välmotiverad, och enligt
industriförbundets bestämda uppfattning bör en dylik också
snarast komma till stånd. Nedsättningen bör omfatta
såväl engångs- som årsavgifterna samt göras så kraftig som
Patent- och registreringsverkets förbättrade ekonomiska
förhållanden nu medgiva.
Nu gällande varumärkesavgifter utgå med ett belopp av
femtio kronor i ansökningsavgift samt femtio kronor
utgörande avgift för registreringen och dess kungörande,
vilken senare avgift återbetalas, därest ansökningen ej leder
till registrering. Före den år 1921 vidtagna avgiftsförhöj
ningen uttogs en enda avgift om fyrtio kronor, som
återbetalades om ansökningen ej ledde till registrering.
Även de nu utgående varumärkesavgifter anse förbundet,
med hänsyn till Patent- och registreringsverkets nuvarande
ekonomiska ställning, onödigt betungande. En nedsättning
av dessa avgifter har också såsom framgår av ovan
åberopade uttalande i statsverkspropositionen till 1928 års
riksdag, ställts i utsikt. Patent- och registreringsverket har
även i underdånig skrivelse den 16 december 1927 ansett sig
böra giva tillkänna, "att enligt ämbetsverkets uppfattning
ansökningsavgiften, med hänsyn till ändrade förhållanden,
lämpligen borde, såvitt angår andra märken än
förenings-märken, för vilka särskilda bestämmelser torde erfordras,
nedsättas från femtio till trettio kronor."
Av ämbetsverkets skrivelse framgår, att ifrågavarande
nedsättning ansetts böra komma till stånd först i samband
med den revision av hela varumärkeslagstiftningen, som
lärer vara förestående. Enligt industriförbundets
uppfattning bör emellertid, för den händelse förslaget till ny
varumärkeslagstiftning icke skulle kunna föreläggas 1929 års
riksdag, åtgärder vidtagas för att få ifrågavarande
avgifts-nedsättning genomförd utan avvaktan på
varumärkeslagstiftningens omarbetning i övrigt.
’Sveriges industriförbund anhåller slutligen att förslag
måtte föreläggas 1929 års riksdag om ändring av §§ 4 mom.
3 samt 7 och 11 i k. förordningen den 16 maj 1884 angående
patent och § 3 i lagen den 5 juli 1884 om skydd för
varumärken innebärande så stor sänkning av patent- och
varumärkesavgifterna, som Patent- och
registreringsverkets förbättrade ekonomiska ställning kan prövas skäligen
medgiva.
MARKEDSBREV FRA NEW YORK.
Oktober 20, 1928.
Amerikanerne leker, eller steker, sig nu i de gode tiders
sol. Ikke siden vaaren 1926 har de seet saa sunde och
fornöide ut. Kinderne glöder ocli smilene rækker snart
fra öre til ore. Verden er et ganske bra sted at være,
alikevel.
Ja, tiderne er virkelig gode; der er mere aktivitet och
gjennemgaaende bedre priser i kraft end vi har seet her
paa over to aar. Dog er der liten eller ingen jobbing
utenom aktiemarkedet, hvor der imidlertid er en syndflod
av vild spekulation. "The most prosperous country in the
world", som amerikanerne selv kalder sit land, lar ikke
smaating som politik och presidentvalg stance sin
foretag-somhet eller dæmpe sin forretningslyst, ialfald ikke iaar.
Men 1928 tegner til at skulde bli noget for sig selv i flere
henseender.
Landbruket har iaar, med faa undtagelser, hat en
ual-mindelig god höst. Bomuldshösten var mindre end ifjor och
beregnes at belöpe sig til ca 14 000 000 haller à 500 lbs.
Prisen har holdt sig omkring 19 c. per Ib. i tredie kvartal.
Hvetehösten baade i Kanada och U. S. var ualmindelig stor,
och prisen har derför holdt sig forholdsvis lav, omkring
$ 1,15 à $ 1,20 fob. Chicago, imot ca. .$ 1,30 per bushel for
et aar siden. Maishösten var ogsaa betydelig over middels;
prisen har holdt sig omkring 90 c. per bushel. Av de övrigö
kornsorter fik man en god middelshöst. Slagtedyr har holdt
sig ualmindelig höie i pris, och lcjöt-priserne til
konsumen-terne er nu de höieste vi har hat siden verdenskrigens dage.
— Gjennemgaaende staar derför bönderne sig bedre nu end
nogengang i de sidste otte aar. Dette hjælper igjen de
månge fabrikker och forretninger hvis viktigste kunder er
bönder. Alikevel, saadan misnöie, som nu eksisterer i
landet findes hovedsagelig iblandt farmerne i de nordvestliga
stater. Grunden er at de fleste av disse kjöpte sit land
under verdenskrigen och har siden fundet det vanskelig
at opnaa en fortjeneste paa den kapital som de la ut under
de daværende höikonjunkturer.
I staalindustrien har den höie aktivitet ifra förste och
andre kvartalet blit yderligere foröket, och det er nu höist
sansynlig at staalproduktionen for 1928 vil utvise en ny
höi rekord for altid. Med den höie produktion och
om-sætning har ogsaa fulgt höiere priser saa at de fleste
staal-verk kan utvise en udmerket fortjeneste for de förste tre
kvartaler av aaret. Produktionen inden staalindustrien
staar i midten av oktober i ca. 90 procent av fuld kapacitet,
hvilket er sjeldent höit for denne aarstid och kan
sammen-lignes med 75 procent paa samme tid ifjor. Total
produktionen for 1928 ventes at skulde bli mindst 12 procent
höiere end i 1927 och ca. 5 procent höiere end i 1926, som
var det tidligere rekordaar. Produktionen av staalbarrer
i tredie kvartal iaar och ifjor stiller sig saaledes:
1928 1927
Juli .............. 3 811 573 3 204135 ton (à 2 240 lbs.)
August ........... 4 178 481 3 498 549 „
September ........ 4 147 583 3 268 881 „
I de förste nio maaneder av 1928 belöp produktionen sig
i alt til 36 930 520 ton, imot 33 778 952 ton i samme periode
ifjor. Produktions-tempoet var i dette tidsrum
gjennem-snitlig 84,08 procent av fuld kapacitet iaar, imot 78,78
procent ifjor.
Produktionen av rujern översteg ogsaa i tredie kvartalet
produktionen i samme periode ifjor, men dette var ikke
tilfældet i förste halvaar. Produktions tallene for rujern for
de förste nio maaneder av de sidste tre aar gjengis her:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
