Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’35
nödvändigt för att överföra kvarvarande svaveltrioxid
i svavelsyra och förhindra klorväteutveckling vid
tillsatsen av tennklorurlösningen. Sedan utföres analysen
på angivet sätt och reduceras därvid nitrosulfonsyran till
amidosulfonsyra.
Följande tabell visar de resultat, som erhållits vid
kvävebestämning i kemiskt rena nitroföreningar:
Med omskrivna analysmetod äger man möjlighet att
snabbt analysera en nitroförening på dess kvävehalt
genom reduktion i öppen kolv. Har man lösningarna
färdiga, utföres analysen på en halvtimme. Metoden är så
långt densamma prövats generell, enkel i utförande, och
dubbelprov ger överensstämmande värden, som skilja sig
på några hundradels procent.
OSTWALDS FÄRGLÄRA OCH FÄRGANALYS MED
PULFRICHS "STUFEN"-FOTOMETER.
Av civilingenjör KARL-IVAR SKÄRBLOM.
(Forts. fr. sid. 32.)
II. Pulfrichs "Stufen"-fotometer.
För optisk färganalys användes numera den av den
nyligen avlidne under en lång tid vid Zeissverken
verksamme professorn C. Pulfrich konstruerade
"Stufen"-fotometern. Den grundar sig på samma princip, som
användes av Ostwald för den optiska färganalysen och
som har sitt ursprung i en av Lambert år 1760 gjord
iakttagelse. Denne gjorde nämligen den upptäckten,
att ett rött papper i röd belysning såg lika ljust ut som
ett vitt papper. Härtill knyter Ostwald följande
reflektion. Innehåller det röda papperets färg utom rött även
svart, så kan det i röd belysning icke se fullt så ljust
ut som det vita papperet, utan måste i ljusstyrka
motsvara ett grått med samma svarthalt. Genom att vid
röd belysning lägga gråskalan bredvid det röda papperet
har man tydligen en möjlighet att bestämma svarthalten
hos den röda färgen.
Belyses det röda papperet med grönt ljus
(komplementfärgen), ger en likartad betraktelse, att papperet
nu måste se lika ljust ut, som ett grått, som har samma
vithalt som det röda papperet.
Har man på så sätt bestämt svarthalten och vithalten,
fås halten tonfärg som resten i 100.
Pulfrichs Stufenfotometer1, vilken konstruerats för
tillämpning av denna princip, är en på oändligt avstånd
inställd monokulär dubbelkikare (se fig 9 och 12).
Okularet Ok inställes så, att skiljelinjen T mellan prismorna
Pi och /’•„. framträder skarpt. Framför objektivet Bi är
en kvadratisk öppning placerad, vars mittpunkt befinner
sig på objektivets optiska axel och vars diagonal är
något mindre än objektivets diameter. Under det högn-,
objektivet (B2) befinner sig en kvadratisk bländare, vars
storlek kan mätbart förändras. Denna bländares
konstruktion framgår av fig. 10. Två vinkelrätt inskurna
spaltbackar kunna förskjutas i förhållande till varandra
medelst en mikrometerskruv under bibehållande av den
kvadratiska bländarens mittpunkt i oförändrat läge. En
förändring av bländarens storlek från 0 till exakt samma
storlek som den vänstra kvadratiska öppningen
motsvarar just ett varv på mikrometerskruven.
Fig. 11 är en grafisk framställning av sambandet
i C. Pulfrich,, Ueber ein den Empfindungsstufen des Auges
tunlichst angepasstes Photometer, Stufen-photometer genannt,
und über seine Verwendung als Farbmesser, Trübungsmesser,
Kolloidometer, Kolorimeter, und Vergleichsmikroskop, Zeitschr.
f. Instr.-Kunde 1,5, 35, 61, 109, (1925).
C. Pulfrich, Ueber einen Zusatzapparat zum
Stufen-Photo-meter, der zur bequemeren Ermittelung des Farbtones einer
Farbvorlage dient, und daran anschliessend Forderung eines
gleichab-ständig"en Farbenkreises. Zeitschr. f. Instr.-Kunde 45, 521,
(1925).
I KP
Fig. 9. Pulfrichs stufenfotometer i genomsnitt.
mellan vridningsvinkeln på mätskruven och den däremot
svarande öppningen hos bländaren i procent av den
maximala, som är lika med den vänstra. På skalan
under diagrammet återfinnes sambandet mellan den på
mätskruven anbragta procentiska skalan (se även fig. 10)
och den Ostwaldska gråskalan, då a = 100. Det finns
endast ett instrument, som uppvisar bättre anslutning
till ögats urskiljningsförmåga än Stufenfotometern, och
det är Herings polarisationsfotometer. Denna har
emellertid en stor nackdel, i det att här en vridning av 45° på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
