Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•10
TEKNISK TIDSKRIFT
25 febr. 1928
Europa att undvika vid murkroppar fästa stöd under
vatten och att öka dimensionerna å stängningsanordningarna
liksom även säkerheten och hastigheten i deras manövrering.
Beträffande höga, fasta dammar, som, ehuru byggda för
vattenkraft- eller vattenmagasineringsändamål, samtidigt
kunna användas för sjöfartsändamål, är det önskvärt att
tillämpa sådana beräknings- och konstruktionsprinciper, att
samtliga olika dammtyper bliva utförda med samma
säkerhetsfaktor. Med hänsyn härtill vore det lämpligt att, såsom
även föreslagits av världskraftkonferensen i Basel 1926,
tillsätta en internationell kommission för höga dammar med
uppgift att samla och samarbeta de i de olika länderna
funna resultaten.
Vid studiet av vattentekniska frågor rekommenderas
experimentell metod med modellförsök i liten skala. Det
vore av stort intresse att jämföra modellresultaten med
motsvarande försök å den färdiga anläggningen i avsikt att
finna speciellt vilken grad av motsvarighet, som gäller.
Det skulle vara av intresse att vid en kommande
kongress uppmärksamma speciella anordningar för övervinnande
i sjöfartskanaler av höjdskillnaden i vattendrag, såsom
mekaniska lyftverk.
Ävenledes vore det önskvärt, att på programmet för en
kommande kongress upptoges frågan om vattnets läckning
genom dammarnas grundläggningar.
2. Inre vattenvägars tekniska och kommersiella
verkningssätt. Transportorganisation, fartygstyper, inkomster och
produktion av olika slag: fartygs- och lastavgifter, sluss-
och broavgifter o. d., elektrisk kraft, bevattning etc.
a) Transportorganisation. För effektiv sjöfartsrörelse
med individuella fartygsägare o. d. rekommenderas
anordnandet av agenturer för att ordna med laster och kontrakt
samt enhetlig typ å fraktkontrakt och konossement.
Förbindelsen mellan vattenväg och järnväg bör underlättas. I
detta avseende bekräftade kongressen det beslut, som
fattades vid kongressen i Paris år 1892. Med hänsyn till
internationell sjöfart böra alla formaliteter i möjligaste
mån förenklas; ömsesidigt erkännande bör givas för
dokument, t. e. av statliga myndigheter utfärdade certifikat och
licenser.
b) Pråmtyper. För att underlätta internationell
transport borde ansträngningar göras för att införa samma
fartygstyp på med varandra förbundna eller samarbetande
vattenvägar.
c) Förhalning. Uppmärksamheten fästes på de fördelar,
som dieselmotorbogserbåtar ha, trots att de måste skötas av
skolad personal. På kanaler med reguljär trafik av
tillräckligt stor volym, vilka lämpa sig därför, rekommenderas
maskinell förhalning; dylik med elektriska lokomotiv på
räls har givit tillfredsställande resultat. Där maskinell
förhalning införes bör den göras obligatorisk.
d) Avgifter. Avgifter för begagnande av
kanalanordningar, broavgifter o. d. borde ej införas med avsikt att
erhålla vinst, utan böra, där de finnas, vara baserade på
värdet av de tjänster, som lämnas.
3. Förläggning, dimensioner anordning och iitrustning
av flodhamnar för inlandssjöfart. Förbindelse med
järnvägsnät. Tull och sanitära anordningar. Skydd mot is.
Av de tre kategorierna: omlastningshamnar för
omlastning från flodbåt (eller pråm) till havsgående fartyg,
hamnar vid själva floden och bassänghamnar, bör den första
vara utrustad med förtöjningsbojar, dykdalber, flytande
pontoner och kranar (med upptill 30 m radie), underlättande
direkt omlastning. För den andra kategorien kan ofta
kanalbanken eller flodstranden lämpligen användas som hamn,
men där detta ej är tillräckligt eller lämpligt får man
övergå till att anordna hamnbassänger. Bassängernas mynning
mot floden bör tangera strömfåran på flodens konkava
strand eller på rak sträcka för att underlätta fartygens
passage och sikt. Mynningen bör vara på bassängernas
nedströmssida icke endast för att hålla dem fria från
uppslamning och is, utan även för att underlätta trafiken. En
kam-liknande uppradning av bassängerna är lämplig för stora
hamnar icke endast med hänsyn till fortsatt utbyggnad, utan
även för alla kommunikationsmedels anslutning till kajerna.
System med pirerna anordnade som en gaffel eller fingrarna
på en hand må även vara av intresse. Bassängernas längd
fàr ej överdrivas, deras bredd bör ej vara mindre än 4
gånger fartygets bredd, hellre större.
4. Åtgärder under de senaste ären för att förkorta den tid
kanaler eller kanaliserade floder äro stängda av is.
Antaglig tidpunkt för tillfrysning och återöppnande av
farleder bör studeras och tillkännagivas. Vid isbrytning är
bättre att pressa ned eller lyfta upp isen med hjälp av
isbrytarens vikt än att krossa sönder den och pressa den mot
farledens sidor. Mycket goda resultat ha erhållits med
propeller i fören av isbrytaren för att söndersmula isen.
Sprängning har med fördel använts speciellt på korta
sträckor med tjock is. Ibland är lämpligt att smälta isen, t. e.
vid infrusna fartyg eller slussportar. I vissa fall har man
blåst in komprimerad luft i vattnet för att hindra frysning.
Genom att bistå sjöfarten vid kritiska perioder av
frysning och upptöande bör man reducera riskerna och
förlusterna för försäkringsbolag och fartyg.
Havssjöfart.
1. A) Kajer med stort djup vid kuster utan tidvatten,
kostnader.
Konstruktioner av kajer för stort vattendjup är beroende
av så många faktorer att man knappast kan ånge några
regler härför eller rekommendera några särskilda typer.
Utvecklingen under de senaste åren kan ej anses ha
frambragt några absolut nya typer eller någon avsevärd
förändring av byggnadsmetoderna.
Det synes emellertid förefinnas en bestämd tendens att
övergå till mera uppdelade konstruktioner, att ersätta
klumpmurverk med block eller kasuner, tillverkade antingen
på platsen eller hellre vid en särskild tillverkningsplats, i
monoliter med allt större och större dimensioner. Likväl är
den besparing, som göres med uppdelade eller ihåliga
konstruktioner i jämförelse med massiva murar inte alls så
betydande som skillnaden i murverksmassa pr längdenhet
låter förmoda. Den mera invecklade konstruktionen
motväger i hög grad minskningen i kubikmassa, utom då
mycket stort grundläggningsdjup uppenbart motiverar isolerade
stöd för kajens överdel. Å andra sidan måste kajkroppen
på pålar rikligt armeras i de övre delarna för att kunna
motstå bl. a. de stora krafter, varmed de åverkas av de
stora fartygen.
De moderna hjälpmedlen medge tillverkning särskilt av
block eller kasuner i mycket stora stycken, vilket för
djupkajerna medför snabbare byggnad och minskad kostnad.
Men dylika utrustningar kunna i allmänhet endast
anskaffas för mycket stora arbeten eller gemensamt för ett flertal
dylika.
Många intressanta kajtyper ha rapporterats till
kongressen, avseende att reducera jordtrycket eller det stjälpande
momentet; särskilt framhållas de allt vanligare
konstruktionerna med block eller kasuner.
Ehuru något vid sidan av ämnet påpekas, att för viss
trafik såsom med passagerare eller likformigt gods, lämpat
för kontinuerlig lossning eller lastning, kunna lämpligen
anordnas billigare kajer än de äldre typerna. Mycket
effektiva omlastningsanordningar medge också minskning
av den erforderliga kajanläggningens längd och omfattning.
Det är tämligen lönlöst att ånge kostnadssiffror, då de bero
på för många lokala faktorer. För Europas fastland synes
emellertid 1 500 à 2 200 kr. pr meter kaj vara minimum för
kajer för 10 meter djupgående fartyg, byggda utan
komprimerad luft; med sistnämnda metod torde kostnadssiffran
fördubblas.
1. B) Vågbrytare eller pirer vid kuster utan tidvatten,
kostnader.
Beträffande vågbrytare hava sådana av stenfyllning,
eventuellt skyddad med glacisbeklädnad, mycket ofta kommit
till användning, men de erfordra i mycket djupt vatten
utomordentligt stora mängder sten. Vågbrytare, bestående
av en hög vertikal mur på en grund av stenfyllning har
därför fått ökad användning i många fall och särskilt om vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
