- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

1.10

Fig. 4. Skopa för betonggjutning under vatten, rymd: 3/» m3.

perintendenten vid detta bygge meddelade, att han vid
giutningar av undervattensbetong plägade använda
trattrör, som han ansåg vara bättre än skopor.

b. Foundation Co:s avdelning i Pittsburg. Samtal med
bl. a. vice presidenten vid avdelningskontoret samt
studier vid grundläggningsarbeten för bro över Fotomac
River, Pittsburg.

Fig. 5. Järnvägsbron över Södertälje kanal.
Klaff-pelaren år 1921.

Trattrör (30 cm diam.) anses vid detta
avdelningskontor vara bäst för undervattensgjutningar. Från plats
över v. y. kan man vid denna metod följa
gjutningsarbe-tet och i förväg sluta sig till, huru gjutningen utfallit,
bl. a. genom iakttagande, huruvida rusning ägt rum. —
Man låter undervattensbetongen vid brobyggnader
hårdna under vanligen tre veckors tid innan man
pumpar läns.

I och för grundläggningen vid ovannämnda arbeten i
Pittsburgs hamn hade man anordnat spont av järn.
Innanför denna voro nedförda sänkbrunnar (med 1,2 m
tjocka väggar och egg av trä) till c:a 9,5 m djup i den
lösa bottnen. Vattendjupet var 2,5 m. I bottnen av
brunnen anordnades, sedan muddringen utförts, en liten
låda av trä för nedan angivet ändamål. Sedan göts ett
2,5 m tjockt lager av undervattensbetong ("seal")
1:2, 5:5 med användande av trattrör. Lådans höjd
var avpassad så, att betonglagret ovanpå lådan endast
hade obetydlig tjocklek. Efter länspumpning i brunnen
slogs hål i betongen ovanpå lådan, varefter man genom
lådan kunde komma åt att effektivt kontrollera tidigare
verkställda undersökningar angående bottnens
beskaffenhet.

För rengöring av betongytorna använde man vid
bygget med stor fördel ur rör utströmmande ånga, vilken
erhölls från en å den flytande blandarestationen för
annat huvudändamål uppställd ångpanna.

c. Foundation Co:s avdelning i Chicago. Vid detta
kontor ansågs det vara fördelaktigast att använda
skopor för undervattensbetong. Arbetsintensiteten blev
mycket större om skopa användes; det hade visat sig att
gjutningen med en skopa gick flera gånger fortare än
med ett trattrör. Med användande av 2 st. derrick-kranar
för betongskopornas manövrering kan man gjuta ej
mindre än 200—300 kbm betong på en 8 timmars arbetsdag.
Det framhölls lämpligheten av att tvinga derrickskötaren
att hela tiden ha sin uppmärksamhet riktad på skopan,
vilket ej erfordrades, om skopan var konstruerad att
öppnas automatiskt, då den når bottnen. Vanligen
användes därstädes skopor rymmande 1,5—3,8 kbm betong.

Å fig. 4 visas utseendet av en skopa, som använts för
undervattensgjutningar vid bolagets arbeten och enligt
uppgift visat sig vara ändamålsenlig.

E. För jämförelses skull må i detta sammanhang
lämnas beskrivning även av en i vårt land utförd större
undervattensbetonggjutning.

Det är, emellertid, relativt sällan, som dylika
gjut-ningar utföras i Sverige. Undertecknad har härvid
funnit det vara lämpligt att som exempel nämna något
angående det under min ledning, väl kända arbetet,
avseende grundläggningen för klaffpelare vid statens
järnvägars bro över Södertälje kanal. (Se fig. 5—11).

Grunden utgjordes av sten och grus. Genom
muddring fördjupades bottnen vid bropelaren från c:a 4 till
9 m vattendjup. En större kista av trä med
dimensionerna i plan 18,7 X 9,8 m timrades å land å en
provisorisk slip nära brostället. Till kistans timring
användes för annat ändamål anskaffat rundvirke, som bilades
å två sidor (ut- och insidorna) till 17,5 cm tjocklek.
Bjälkarna till kistväggarna hoppassades därvid till
kistans hela höjd, varefter en del av kistan
nedmontera-des, så att lagom höjd (3,5) erhölls för att hålla kistan
flytande vid sjösättningen. För att få ytterväggarna att
stå emot trycket inifrån anordnades ett antal
mellanväggar, så att 10 st. rum om 3,7 X 4,9 m erhöllos, fig. 8.
Mellanväggarna utgjordes av glest anordnat kistvirke,
som bekläddes med gamla formbräder. Sedan kistan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free