- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

dande av skopa erhåller man, som redan framhållits,
i regel lika god betong med skopa som med
trattrör.

I detta sammanhang kan det vara av intresse att
nämna, att man i Förenta staterna såsom f. ö. numera
även i vårt land plägar få nästan lika stor hållfasthet
på undervattensbetong som på annan motsvarande
betong, och att man i nämnda land utan tvekan eller
misstro tillgriper gjutning under vatten, så snart
förhållandena motivera detta. Hållfasthetsminskningen
relativt övervattensbetong är ungefär så stor, som
motsvaras av utvaskningen av cement vid gjutningen.
Denna minskning lär vanligen uppgå till ungefär 10,
högst 20, procent av ursprungliga cementkvantiteten.

2. En viktig omständighet vid jämförelsen mellan
trattrör och skopa är kapaciteten.

Vid användande av trattrör (12") har man funnit, att
betongens hastighet, när den är i rörelse, uppgår till
ungefär 4 meter i medeltal pr minut med
hastighetsgränserna 2 och 7 m Den förstnämnda siffran motsvarar
334 kbm på ett 8 timmars skift med användande av 1
rör. På grund av alltid förekommande uppehåll under
arbetets gång får man emellertid i praktiken räkna med
avsevärt mindre kvantitet. Som maximum torde sålunda
få sättas ungefär 120 kbm pr skift Medeltalet synes
böra sättas till hälften eller tredjedelen härav eller ej
sällan ännu mindre. Framhållas bör att för rör med
mindre diameter torde man vanligen kunna räkna med
större medelhastighet för betongen än den ovan angivna.
Hastigheten beror även på betongens konsistens, på dess
plasticitet m. m. Den tillredes sålunda blöt eller nästan
blöt och får ej göras för mager — 1: 2: 4 är en i
Amerika vanlig blandning, för så vitt ej särskilt vattentät
betong erfordras, då fetare blandning (förslagsvis
1 : l1/2: 2) användes. Då undervattensbetong gjutes i
relativt stora massor göres blandningen vanligen med
mindre cementhalt etc. såsom 1: 3: 6 eller ännu magrare.
Vidare undvikes makadam. Singel anses vara
lämpligare. Ofta bestämmes hastigheten i röret av den
intensitet, varmed biandaren kan färdigställa betongen.

Om skopa användes, beror det i första hand på dess
storlek, huru stor kvantitet, som kan gjutas på ett
skift. Med tillhjälp av en ofta använd typ med skopan
rymmande 3U kbm har man på ett 8 timmars arbetsskift,
enligt uppgift, kommit upp till en kvantitet av vanligen
100 à 150 kbm Vid användande av så stora skoptyper
som 1,5 à 2 kubikmeter kan man tydligtvis, vid rationella
anordningar i övrigt komma upp till en synnerligen stor
kapacitet.

3. Användandet av trattrör eller skopa bestämmes
ofta av karaktären hos schaktet, kasunen etc., vari
under-vattensgjutningen skall ske. Vid förekommande mycket
ringa djup synes sålunda rör (trumma) böra användas.
Förekommer pålning eller armering, synes rör i regel
böra användas. Användes en stor kasun med mycket
stämplingsvirke, många tvärväggar ocli dylikt synes
användandet av skopa vara givet, enär en skopa lätt
kan nå alla platser, under det att ett trattrör i många
fall måste lyftas över förekommande mellanväggar
o. dyl. I stort sett plägar man i Förenta staterna
använda rör eller trumma (av trä) vid små fundament å
rel. grunt vatten och skopa vid större.. Utvecklingen
synes gå emot att i större utsträckning använda skopa,
som tenderar att konstrueras med allt större tyngd.

4. Den ekonomiska synpunkten är påtagligen av stor
betydelse vid ifrågavarande jämförelse. Att god betong
(se punkt 1 ovan) erhålles, är likväl viktigast.
Kapaciteten hos anordningarna (punkt 2) inverkar, tydligen i
hög grad på ekonomien.

Omfattningen av erforderliga byggnadsställningar vid
arbetenas utförande är av stor betydelse med hänsyn
ej blott till kostnaden för ställningarna utan även till
det uppehåll i arbetet, som kan förorsakas av såväl
deras byggande som rivning. Ur denna synpunkt torde
metoden med skopa i regel vara att föredraga. För
trattrör användas vanligen omfattande
ställningsbyggnader. Om man upphänger röret i en derrick-kran, så
måste man undvika, att denna är anordnad på en
flytande pråm med hänsyn till vikten av, att kranen och
röret vid gjutningarna ej höjes eller sänkes av
vågrörelser från förbipasserande fartyg etc. — För handhavandet
av betongen vid användning av ett trattrör erfordras
mera manuell arbetskraft än för en skopa.

Anskaffningskostnaden av ett rör, är för vanliga
förhållanden ganska liten. En bottentömningsskopa om
3/i kbm uppgives kosta 600 à 700 dollars. För
manövrerandet av en dylik skopa plägar man använda en 5
tons derrick-kran (med 25 hkr motor), vilken uppgives
kosta 1 200 à 1 500 dollars.

BESKRIVNING ÖVER NYA
LIDINGÖBRON BYGGD ÅREN 1917 TILL 1926.

Utgiven av Lidingöbrostyrelsen och på
dess uppdrag författad av Einar
Nordendahl, brostyrelsens arbetschef och
byggnadskontrollant under tiden 1918—1926.
Stockholm 192.8. 82 sid. 4:o med 40 pl.

Den inom fackkretsar länge med intresse motsedda
redogörelsen för den nya bron mellan Ropsten och Lidingön
föreligger nu i en ståtlig volym med synnerligen värdig och
förnäm utstyrsel. Den lämnade framställningen av detta
Sveriges hittills största brobygge skall säkerligen långt
utom de speciella brokonstruktörernas krets finna läsare,
vilka liksom undertecknad komma att sätta högt värde på
bokens väl disponerade, innehållsrika, men dock aldrig av
tröttande detaljer tyngda skildring av byggnadsverkets
förhistoria, tillkomst, organisation, tekniska utförande och
ekonomiska förlopp. Stilen är klar och objektiv och från
många synpunkter vore man benägen att beteckna
publikationen såsom ett mönster för en teknisk ekonomisk
beskrivning av ett större byggnadsföretag. Brostyrelsen och
förf. hava all heder av Lidingöbroboken.

Det tekniska intresset koncentrerar sig givetvis
framförallt kring redogörelsen för det nya pålningssystem, som
vid Lidingöbron för första gången kommit till användning.
Man torde erinra sig, vilken uppmärksamhet det väckte
bland de svenska väg- och vattenbyggnadskonstruktörerna,
då den tillsatta Lidingöbroberedningen förordade till
utförande det av den danska firman Christiani & Nielsen
framställda förslaget om en fast bro, vilande på rörpålar
av ända till 55 m längd. Det var dock första gången inom
brobyggnadstekniken, man på allvar ifrågasatt att utföra
en grundläggning med sådana veritabla jättepålar och
förvåningen minskades icke av det förhållandet, att de flesta
pelarplintar skulle uppbäras endast av tre stycken pålar.
Utgången har ju visat att detta djärva projekt måst
väsentligt modifieras under arbetets gång. Som bron nu är
utförd, består den av vida längre spann, vilande på ett färre
antal pelare, var och en bestående av ett större antal pålar
än ursprungligen avsågs, och själva pålarnas anordning fick
också undergå en teknisk utveckling med ledning av
verkställda prov och förarbeten. På utarbetandet av den
ursprungliga idén till en tryggare konstruktion har svensk
teknik och ingenjörskonst satt in ett synnerligen gediget
och tekniskt framgångsrikt arbete, vilket icke får glömmas
bort inför det färdiga imponerande byggnadsverket. Förf:s
egna initiativ och av stor ansvarskänsla burna verksamhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free