- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 sEpt. 1928

VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST

105

vilka igengötos vid låg lufttemperatur cirka 3 månader
efter valvets gjutning, sedan dammen under några veckor
varit utsatt för lufttemperatur under 0°C.

Förutom egenvikt och vattentryck, motsvarande
förhållandena efter dammkrönets framtida höjning, hava de
statiska beräkningarna utförts på grundval av följande
belastningsantaganden:

1) Ändringar i valvets medeltemperatur i enlighet med
sammanställningen här nedan.

Temperaturgränser.

Tomt magasin Fullt magasin
■ . Sommar Vinter Sommar Vinter
Krönsektion ........ + 19° - 15° + 15° — 6,0°
Bottensektion........ •f 14° - 11° + 14° - 6,5°

Gjutningstemperaturen antogs = 0°, ungefär
motsvarande verkliga förhållandet.

2) Krympning hos betongen, varvid krympmåttet
antogs motsvara en temperatursänkning av endast —5°,
enär betongen hölls fuktig genom riklig
vattenbesprut-ning under ett par månader efter valvdelarnas gjutning
och därjämte, som förut omnämnts, tvenne provisoriska
krvmpfogar anordnades i valvet. För vattenberört valv
har icke räknats med krympning, emedan de vid
vatten-mättning av betongen uppkommande
längdutvidgningarna motverka krympningen.

3) Jämnt fördelat istryck = 20 ton per längdmeter
damm. Istrycket har i höjdled beräknats utbrett på en
sträcka av 5 m och motsvarar sålunda en belastning av
4 ton per m2.

Vid beräkningen av en valvdamm med så stor radie
och valvtjocklek, som för den ifrågavarande, kan man
icke —■ såsom vid en flerspännig valvdamm med
jämförelsevis liten radie — bortse från att en del av
vatten-belastningen överföres genom de i bergbottnen inspända
vertikallamellerna.

Lastfördelningen undersöktes vid Tvärödammen till en
början approximativt enligt teorien för balk på elastiskt
underlag, varvid balkarna utgjordes av
vertikallamellerna och underlaget av valvlamellerna.
Vertikallamellerna antogos hava oändlig längd samt konstant
tröghetsmoment, Sedan dammkroppen på grund av dessa
antaganden dimensionerats, genomfördes en noggrannare
beräkning av lastfördelningen med hänsyn tagen till
tröghetsmomentets variation, varvid dammen tänktes
genom horisontalsnitt indelad i fem ringelement,

De största efter dammkrönets höjning uppträdande
påkänningarna framgå av nedanstående sammanställning.

Den största betongdragspänningen, vilken uppkommer
i vertikallamellernas inspänningssektion, uppgår i
exceptionellt fall (egenvikt, vattentryck och temperatur) till
at, = 28 kg/cm2.

Säkerhet mot utböjning för den vid dammkröuet
anordnade horisontalflänsen, vars uppgift är att avstyva
valvet, är cirka 6-faldig.

Valvbetongen är gjuten i blandningsförhållandet
1 : 2,6 : 2,6 med en tryckhållfasthet efter 28 dygn av
lägst 180 kg/cm2.

Vid dammens nedströmssida är i ändamål att förhindra
hastig uttorkning och att reducera inverkan av
tempera-iurändringar anbragt en isolerande fyllning med cirka 2
meters höjd.

B. Utförandet av valvdammarna vid Suorva och
Norrfors-anläggningarna.

Flerspänniga valvdammar vid Suorva.

Vid Suorva har svenska staten anlagt två
regleringsdammar om tillsammans ca, 400 m längd. Med
anledning av att dammarnas utförande skulle ske i två
byggnadsstadier och att berget på platsen var mycket
sprick-fyllt. och av mindre god kvalitet, utfördes dessa dammar
som flerspänniga valvdammar.

Arbetsplatsen var belägen mitt uppe i fjällvärlden, där
det icke fanns sand för betonggjutningen, varför berget
krossades och maldes till lämplig kornstorlek. Denna
sand blev givetvis skarpkantig och därigenom betongen
mycket trögflytande och svårbearbetbar. På bottnen av
ett vattendrag fann man emellertid en mindre kvantitet
rundkornig, ren sand och genom tillsats av sådan sand
med 25 % till 35 % av det krossade sandmaterialet
erhöll man för de viktigaste dammdelarna en tillräckligt
lättflytande och lättbearbetad betong, vilket var av stor
betydelse för erhållande av täthet hos dessa tunna
armerade betongkonstruktioner (fig. 6).

Genom omfattande laboratorieprov fann man, att man
med de tillgängliga materialierna i blandning 1 :2,5 : 3
(330 kg cement pr m3 betong) kunde erhålla en stark
betong, som var fullt tät vid ett vattentryck av 2 kg per
cm2. Denna betongblandning, som hade en
tryckhållfasthet av 200 till 210 kg per cm2 efter 28 dygn, användes
utom i valven även i pelarnas främre delar samt i de
horisontala stödbalkarna. Övriga delar av pelarna götos
i blandning 1:5:7 (160 kg cement per m3 betong). Det
använda armerings järnet hade en sträckgräns av 2 200
kg pr cm2.

För att ytterligare öka tätheten hos valven försågos
dessa med 2 lager sprutputs, vardera av ungefär 1 cm
tjocklek och i blandning 1:1.

Dessa dammbyggnader måste utföras under låg
temperatur vintertid, då vattenframrinningen i älven var lägst.
På grund härav var det nödvändigt att bygga stora
varmskjul över hela konstruktionen, så att betonggjutningen
kunde ske vid en temperatur, som kunde variera mellan
±0° och +12°C. Det erfordrades även, att såväl sand
som makadam, vilka voro hårt frusna i sina upplag,
uppvärmdes, och att varmt (30 à 50°) tillredningsvatten
användes, varigenom betongens temperatur uppgick till
omkring —|—10° vid transporten fram till varmskjulen.

Under de 5 år, som förgått sedan dammarnas
färdigställande, har icke kunnat observeras något ogynnsamt
inflytande av den låga vintertemperaturen. Dammarna
äro i stort sett fullkomligt täta och torra på luftsidan.
På några få punkter finnas dock hårfina sprickor,
där något fukt tränger igenom, men detta sker i
allmänhet icke hastigare än att det genomträngande vattnet
omedelbart avdunstar. Några enstaka markerade
sprickor uppstodo i några valv till följd av ovanligt låg
temperatur kort tid efter gjutningen. Några avsevärda
läckor genom betongkonstruktionen förekomma emellertid
icke på någon punkt.

Flerspännig valvdamm vid Norrfors kraftverk.

Vid Norrfors kraftverk byggdes under åren 1924—1926
en damm, som förutom intagsöppningar för vatten till
kraftstationen och avbördningsöppningar för
överflödsvatten i sin djupaste del utgöres av en flerspännig valv-

Egenvikt och vattentryck Egenvikt, vattentryck och temperatur Egenvikt,
vattentryck, temperatur och istryck
Ob Ce Ob Oe Ob
Vertikallameller kg/cm2 44,3 900 63 1370
Valvlameller kg/cm2 .... 26,5 — 37 61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free