Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 155
lämpade enligt maskintrafikens och den moderna
teknikens alla möjligheter och fordringar samt med
centrumbildningen i varje detalj reglerad.
Mot denna sistnämnda, alltmera avgörande fråga riktas
i våra dagar med ständigt stigande intensitet alla
stadsplaneteknikers uppmärksamhet. Vi få dock inskränka
oss till att nu endast avsluta vår redogörelse med några
22 sEpt. 1928
Fig. 21. Stadsplan över Washington (ur Nordisk Familjebok, 2:dra uppl.)
Fig. 22. Ett utstakat centrum i Camberra 1927.
Trafikens fördelning på flera centra.
När det gäller att minska trafikens täthet i ett äldre,
alltför trångt centrum, kan man ej endast tillgripa olika
slag av ombyggnadsarbeten, vilka framför allt böra gå
ut på åstadkommandet’ av bättre trafikutrymmen. Vi
förstå nu också, att ett verksamt medel skall vara ett
målmedvetet skapande av nya centra, som kunna draga
till sig en del av trafiken från ett äldre centrum till
stadsdelar ined bättre och rymligare trafikleder.1 Man
kan genom sådana åtgärder mången gång mycket kraftigt
fördela trafiken och därmed åstadkomma betydande
trafikförbättringar i en äldre storstad. I många fall
torde denna utväg vara en av de betydelsefullaste, som
står till buds, när trafiksvårigheterna nått den höjden,
att alla medel måste tillgripas för att bemästra dessa,
och alltför stora svårigheter skulle möta för anläggandet
av nya trafikleder eller utvidgandet av äldre sådana.
I nyare städer eller i under nyare tid omreglerade
äldre städer har man — mer eller mindre medveten om
det tvång, som lagen om trafikcentra utövar — sökt att
tillgodose de krav, som trafikens naturlagar uppställa.
Det har då kommit an på att å ena sidan skapa
rationellt belägna centra och å den andra att med alla medel
söka hindra uppkomsten av andra, mindre välberäknade
centra med de trafiksvårigheter, som åtfölja tillkomsten
på en höft av sådana. Så länge man dock alltjämt var
bunden av stadsanläggningskonstens äldre traditioner,
blevo dessa städer likväl närmast ett mellanting mellan
medeltid och nutid eller en stilblandning av dem
bådadera ur stadsplaneteknisk synpunkt (t. e. Paris). Den
frågan har därför också blivit väckt, att man borde bygga
städerna rent rationalistiskt efter de industrialiserade
kommunikationsmedlens fullt erkända krav, det vill med
andra ord säga med trafikens naturlagar konsekvent till-
1 Ett av de tekniskt enklaste sätten att åstadkomma en sådan
omflyttning- är att förlägga en särskilt ur trafiksynpunkt mera
betydande offentlig institution från en äldre byggnad i en trång
stadsdel till en nybyggd monumentalbyggnad i en med
rymligare trafikgator betjänad stadsdel samt därefter om möjligt
riva den äldre byggnaden, ifall den icke har något mera
betydande värde ur historisk eller arkitektonisk synpunkt, och
förvandla tomten till öppen plats helst med plantering och lekplats
för bara. Tillgodoseendet av lekplatsbehovet är i många större
städer svårt försummat.
exempel, i vilka man kan se mera utpräglade spår av
inflytande från de här behandlade lagarna.
Stadsplaneexempel av pseudo-modern typ.
Ehuru knappast ännu någon stad kan uppvisa, i vilken
ett strängt vetenskapligt system för stadsplanens
utbildning tillämpats och alltså intet rent schema för reglerad
centrumbildning eller fullt utbildad trafikreglering ännu
kan i modern mening sägas hava helt genomförts, kunna
likväl flera städer uppvisa intressanta ansatser till en
sådan stadsplaneutbildning. Insikten om betydelsen av
sådan medveten centrumutbildninsr har länge funnits och
Fig. 23. Stadsplan över La Plata (Argentina).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
