- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1929 - Stockholms generalplan av år 1928

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

samt västra Södermalm, varigenom även en viss
avlastning av trafiken över Slussen skulle åvägabringas.

Detaljer beträffande broförbindelserna.

För att kunna bedöma såväl generalplanens
genomförbarhet i tekniskt avseende som dess ekonomiska
konsekvenser, har det visat sig nödvändigt, att göra
vissa av dessa detaljer till föremål för ingående
undersökningar. Dessa detaljer skola här, vad beträffar
broarna, behandlas i ordning från väster till öster.

Västerbro.

Stadsplanenämnden framlade i november månad
förra året ett förslag till gatubro mellan Långholmen
och Smedsudden med därtill hörande
gatuanslut-ningar. Detta förslag med dess kostnadsberäkningar
gällde blott ett första utbygge av en sådan
förbindelse, i det att å norra sidan medtagits endast en
gatuled, vilken förgrenades till Drottningholmsvägen
och Norr Mälarstrand. Gatunätet i övrigt var
avsett att så småningom utbyggas, i den mån
bostadsområden å Rålambshov och Stockholms sjukhem
exploateras.

Bron hade i förslaget givits det av naturen
anvisade läget på kortaste avståndet mellan de norra
och södra stränderna. Men en given följd av detta
läge var. att tillfartslederna måste beröra mark i
kronans ägo å såväl Långholmen som Marieberg,
vilket skulle medföra, att åtminstone
ammunitionsfabriken å den senare egendomen måste förflyttas eller
väsentligen ombyggas.

När stadsplanekontoret framlade sagda förslag,
ansåg kontoret det vara lämpligt att på detta sätt
upptaga frågan om såväl Långholmsfängelsets som
ammunitionsfabrikens förflyttning, alldenstund det i
en stad av Stockholms storlek och karaktär icke är
lämpligt, att sådana anstalter förefinnas inom stadens
centralare delar. Särskilt gäller detta
ammunitions-fabriken, vilken skulle komma att medföra viss fara
för staden vid krigstillfälle. Frågan kan med skäl
framställas, huruvida det överhuvudtaget är med klok
försiktighet förenligt att bygga en bro i närheten av
en ammunitionsfabrik, frånsett om bron lägges så, att
den berör eller icke berör det för
ammunitionsfabriken disponerade området. Sådana trafikföremål som
broar och sådana militära föremål som
ammunitions-fabriker äro givetvis vid krigstillfälle några av de
första föremål för en fiendes försök till
tillintetgörelse. Även för staden i dess helhet är
ammunitionsfabrikens liksom flottstationens närvaro en uppenbar
fara. Det synes därför från såväl statens som
stadens sida vara ansvarslöst att fortfarande hava dessa
inrättningar kvarliggande inom själva staden.

Yid behandlingen av frågan om bro mellan
Långholmen och Smedsudden tillkallade föredragande
borgarrådet i broärenden de chefer för stadens tekniska
verk, som kunde antagas vara intresserade av och
bidraga till lösningen av brofrågor inom staden. Under
behandlingen av ärendet i den sålunda
sammankallade s. k. brodelegationen framhölls starkt de
svårigheter, som vidlåder Smedsuddsbron, i det att
tillfartslederna gå över kronans mark. Även om uppgörelser
beträffande Långholmsfängelsets och
ammunitions-fabrikernas förflyttning vore synnerligen önskvärda,
skulle det likväl komma att taga så lång tid i anspråk

att få sådana till stånd, att tillkomsten av bron
därigenom skulle avsevärt försenas.

Brodelegerade övervägde därför ett annat broläge,
det av gatukontoret tillstyrkta läget över kvarteret
Göken, vilket med hänsyn till trafiken till stadens
redan bebyggda delar hade vissa fördelar. Av skäl
som stadsplanekontoret förut framhållit i yttrande
beträffande förslag att till Göken förlägga den västra
broförbindelsen, anser kontoret fortfarande, liksom
slutligen även delegerade, att en broförbindelse från
Långholmen till sagda kvarter, även om den skulle
medföra vissa trafiktekniska fördelar, dock i stort sett
skulle få så stora nackdelar med hänsyn till såväl
trafiken som stadsbilden, att en bro i sådant läge icke
kan tillstyrkas.

Brodelegerade begärde därför av
stadsplanekontoret utredning av en bro mellan Långholmen och en
punkt belägen så nära Smedsudden som möjligt, utan
att kronans mark berördes av tillfartslederna till
bron. Skall en bro förläggas på detta sätt, kommer
den att få sin huvudriktning mot Rålambshovs gamla
herrgård. Bron har därför av delegerade benämnts
Rålambshovsbron.

En bro i läget över Rålambshov har i stort sett de
fördelar, som en bro över Smedsudden har, ehuruväl
bron över vattnet blir något längre, än om den
förlägges till det naturliga läget över Smedsudden. Ur
stadsplanesynpunkt låter sig trafiken väl lösas till
och från en bro där.

Under behandlingen av frågan om trafikleder
norrut från bron yrkades bland delegerade, att
förbindelsen från bron till Drottningholmsvägen i närheten av
dess korsning med S:t Eriksgatan skulle göras så gott
som horisontal. Yid uppgörande av förslag till
Smeds-uddsbro hade man utgått ifrån, att man av bl. a.
ekonomiska skäl skulle låta norra tillfartsleden till bron
sänka sig ned mot den låga terrängformationen
omkring Rålambshov. Delegerade fäste så stor vikt vid
denna västra broförbindelse, att de ansågo en dylik
något backig trafikled, ehuru tillfyllest, dock icke
vara av sådan bekvämlighet och för trafiken så
lätt-framkomlig, som önskvärt är. En plan förbindelse
mellan S:t Eriksgatan och Rålambshovsbron kommer
givetvis att draga större kostnader, emedan planheten
icke kan uppnås annat än medelst en lång viadukt, då
däremot den backigare förbindelsen, som mera följer
terrängen, endast kräver en viadukt av mindre längd
och därför även mindre kostnad. I denna viadukt
ligger också en av de bidragande orsakerna till att
brokomplexet enligt delegerades förslag kommit upp i
avsevärt högre kostnader än som beräknats av
stadsplanekontoret för Smedsuddsbron i dess första utbygge.

Stadsplanekontoret har för sin del intet att erinra
emot att en sådan förstklassig trafikled anlägges
mellan Rålambshov och S:t Eriksgatan, i all synnerhet
som kontoret hyser viss förhoppning, att någon del
av merkostnaden för densamma skall kunna tagas
igen i form av byggnader under viadukten, vilka
synes kontoret lämpligen kunna inredas till
garageutrymmen fristående eller i samband med vidliggande
byggnader.

Ny gatubro mellan Norr- och Södermalm närmast
väster om Vasabron.

Under senare tid hava en hel del förslag
framkommit till gatubro mellan Norr- och Södermalm väster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free