Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av W. Dan. Bergman - En opinionsyttring - Bibby-kopplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
toden utan konkurrens och kan i sådana fall, där
tillräckligt antal avgjutningar kompenserar den dyrbara
formen, vanligen utförd av härdat stål, medgiva
betydande besparingar genom att komplicerade
bearbetningar helt bortfalla.
Dr Kjerrman har påvisat lättmetallernas stora
utvidgningskoefficient och därigenom uppkomna
svårigheter vid passningar i kombination med andra
metaller. I en del fall är detta obetingat en olägenhet och
jag vill här endast framhålla, att de på senare tid
använda aluminiumkisellegeringarna hava lägre
utvidgningskoefficient än t. e. duralumin.
Tab. V. V ärmeutvidgning skoefficient.
,, . . , mm/m
Material ^^ „c
Stål......................................................................................................0,ooooio —0, ooooii
Duralumin................................................................................0,000023 — 0,000026
Al + 13 Si (Silumin)........................................0,000020 —0,000022
Al + 20 Si ........................................................................0,000017 —0,000019
Mässing........................................................................................0, ooooi84
Brons.......................................................................................0,0000175
Vid en del lättmetallkolvkonstruktioner har man
även i hög grad eliminerat denna utvidgning genom
att ingjuta tunna ringar eller block av nickelstål med
obetydlig utvidgning.
Vid jämförelse stål kontra andra metaller blir
givetvis de ekonomiska faktorerna utslagsgivande, och
jag hänvisar till dr Kjerrmans utredning i detta
hänseende. Jag vill emellertid framhålla, att man
sannolikt i en rätt snar framtid, skall kunna räkna med en
förändring i prishänseende till lättmetallernas favör,
särskilt beträffande magnesium, samt att ej enbart
priset pr kg är utslagsgivande, då som jag sökt
framhålla, många andra faktorer giva lättmetallerna
bestämda fördelar i ekonomiskt hänseende.
En ekonomisk fråga av växande betydelse är
framställning av aluminium och magnesium i Sverige, och
de utredningar, som gjorts bl. a. av
Ingeniörsveten-skapsakademien antyda att detta skall vara möjligt
och jag ber att få uttala den förhoppningen att så
också kommer att ske i en snar framtid.
EN OPINIONSYTTRING.
Helt naturligt har förslaget till kårhus för tekniska
högskolans studentkår uppväckt blandade känslor i
vida kretsar av förutvarande teknologer. Fem
högt betrodda f. d. funktionärer inom studentkåren
ha nu i en skrivelse till kåren givit uttryck för sina
känslor. Skrivelsen är av följande innehåll.
Det är med oförställd glädje, vi några äldre
årgångar teknologer på sistone erfarit, att många
generationer teknologers förhoppningar om ett eget hem åt
Studentkåren nu allvarligen äro på väg att
förverkligas.
Vår glädje är emellertid tyvärr ej ogrumlad, ty
man ställer sig ovillkorligen vid åsynen av
ritningarna till det kårhus, som nu beslutats, den frågan:
Är detta, vad i åratal eftersträvats?
Låtom oss från början ärligen erkänna, att vi sakna
fackkunskap i denna speciella sak. Ingen av oss har
några anknytningar till de kretsar, som företräda de
speciellt arkitektoniska intressena, men vi förmena
oss åtminstone i någon mån representera ett
oförvillat omdöme och vanligt enkelt bondförstånd.
På oss göra framför allt de fasadritningar, som av
allt att döma vunnit byggnadskommitténs gillande,
ett rent beklämmande intryck. Vi hava icke alltför
ingående satt oss in i planlösningen av kårhusbygget
men vilja likväl uttala, att den förefaller oss
acceptabel. Annorlunda är det emellertid med fasaderna.
De äro enligt vårt förmenande ett klart uttryck för
den tillfälliga smakriktning, som går under namn av
funktionalism. Vår övertygelse är, att denna
smakriktning ej kommer att bliva gammal utan är en
extrem yttring av en nervös tid, och det är långt
ifrån uteslutet, att ett enligt detta förslag utfört
kårhus om några år kommer att bliva ett beklagligt
monument över, vad en generation teknologer ansett sig
kunna göra med många generationers besparingar.
Vi anse, vad herrar Markelius och Åhrén med
kår-husbyggnadsförslaget avsett, vara väl svagt för att
kunna godkännas såsom ett monumentum ære
pe-rennius över den svenska ingenjörens praktiska blick,
sunda smak och hänsyn till, vad omgivningen kräver.
Speciellt synes oss kontrasten skärande mellan det
föreslagna byggnadsverket och det stolta monument,
som Lallerstedt rest åt vår tekniska vetenskap.
Det är vår bestämda övertygelse, att den
smakriktning, som kårhusbyggnaden i sitt föreslagna skick
representerar, är en dagslända, men det är ävenså
vår övertygelse, att det föreliggande förslagets
upphovsmän — såframt de icke enbart inriktat sig på
att göra ett experiment — med framgång kunna giva
husets fasader en lösning, vackrare och av i tiden
mera bestående värde.
Om kårhusbyggnadskommittén är enhällig i sitt
beslut att låta detta experiment — ty även ur rent
byggnadsteknisk synpunkt torde det få anses vara ett
experiment — komma till stånd, så må så vara, men
om några dess ledamöter hysa den minsta tvekan i
sitt beslut, så bedja vi dem beakta vår uppriktiga
maning att låta saken ligga till sig ännu någon tid,
innan ett kanske ödesdigert avgörande fattas.
Det skulle vara oss kärt, om det kunde undvikas,
att beslutet i kårhusbyggnadsfrågan bleve en ny
illustration till den gamla sagan om Kejsarens nya
kläder, och om tiden till det avgörande beslutet kunde
så användas, att Studentkårens blivande hem till sin
utformning bleve buret av en möjligast enhällig
opinion.
Skrivelsen är undertecknad av Sven Erikson,
Nils Hörstadius, Karl A. Wessblad och Erik
Hæggström, samtliga i skilda repriser
studentkårens ordförande åren 1915—1920 samt Fred. H.
Roeck Hansen, kårens sekr. 1918—1919.
BIBBY-KOPPLINGEN.
Ett av de viktigaste maskinelementen är
axelkopplingen, och dess stora betydelse kommer till uttryck
redan i den mångfald olika konstruktioner, som sett
dagen. Sålunda hava vissa ändamål och särskilda behov
framtvingat särskilda slag av kopplingar, vilka i sin tur
alltefter konstruktionen uppvisa varierande typer.
Den viktigaste av alla är skivkopplingen, som göres
antingen fast (stel) eller rörlig (elastisk). Den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
