Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’269
Fig. 6. Större pappersbruk (Kvarnsveden) med oskyddad järnkonstruktion och utan sektionering. Den infällda bilden visar pappersbrukets
takkonstruktion iöre ombyggnaden. Obs. de farliga oskyddade järhbockar, på vilka taket vilar.
digra misstaget att lägga alla trappor, så att de
mynnade ut på denna gård. Elden utbröt i källaren.
Först sprängdes skylightet och därpå källartaket.
Lågorna slogo upp genom detsamma och hindrade
arbetarna (2 000 st.) att komma ut genom trapporna,
varför brandkåren först måste koncentrera sig på
att fönstervägen rädda hundratals människor, innan
man kunde taga itu med det egentliga
släckningsarbetet. De stora sammanhängande fabrikssalarna
hade ingen som helst sektionering. Branden i nedre
botten fick genast stor spridning, och genom de stora
fönsteröppningarna kastade sig elden från våning
till våning och förstörde totalt all inredning. Därtill
kom att en högre brandofficer under brandens senare
skede befarade ras, enär han såg en större spricka
uppkomma i en av betongmurarna och därför
beordrade brandmännen att retirera. Han stod just vid
"dilatationsfogen’1!
Stora sammanhängande fabriks- och lagerlokaler
äro brandväsendets värsta fiender. Ofta kan en
enkel brädvägg eller "flammskärm" (fig. 7) vara till
stort gagn vid eldens bekämpande.
Inom de större industrietablissementen är därför
sektionering inom såväl vertikal- och horisontalled
brandskyddets A och O. Om man redan vid
fabriksbyggnadens planläggning tar hänsyn härtill, kan man
ofta åstadkomma god sektionering utan några
avsevärda kostnader eller transportsvårigheter.
Viktigast är givetvis att de brandfarligaste delarna
avskiljas från de mindre brandfarliga. Vid en av våra
större spannmålskvarnar har mellan det brandfarliga
renseriet och den egentliga kvarnen uppdragits en
brandsäker trappuppgång, som medelst över taket
gående brandmurar sektionerar upp stora byggnaden i
tvenne delar. Alla dörröppningar skyddas genom
självstängande brandtrygga dörrar. De omkringliggande
magasinen äro skyddade för brandfaran från
kvarnen därigenom att en av de motstående väggarna
utförts såsom brandmur.
Vid äldre fabriker får man ofta se att
tillbyggnader göras utan varje som helst tanke att skydda
de olika delarna för brand, varför även totalskada,
blir det vanliga resultatet. Å fig. 10 synes en sådan
fabrik, där man lätt genom igenmurning av några fön-
Fig. 7. Kvarnsvedens pappersbruk efter ombyggnad iör brandsäkerhetens höjande. Järnkonstruktionen isolerad medelst betong. Lokalen
sektionerad genom flammskärmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
