Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1929 - Allmän och enskild affärsverksamhet, av H. B—d. - Markedsbrev fra New York, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
nekapital skulle avlyftas från desamma och i
riksgäldskontorets räkenskaper uppföras såsom en
särskild fond, vilken lämpligen borde benämnas "statens
järnvägars avskrivningsfond". Denna fond skulle
förräntas och efter hand amorteras med statens
utdelning från malmbolaget. Det i statsbanorna
investerade kapitalet beräknas för närvarande till i
runt tal 1 100 mill. kr., varav c:a 900 mill. utgöra
lånemedel. Av detta kapital har järnvägsstyrelsen
föreslagit att 240 mill. kr. avskrivas, därav 180 mill. kr.
nedlagt i vissa norrländska banor och 60 mill. kr.
utgörande överkapitalisering av andra
statsbaneanlägg-ningar. Dessa belopp har av järnvägsstyrelsen
beräknats med hänsyn till att statens järnvägar, vid
upprättandet av 1927 års malmavtal, gått förlustig en
inkomst till ett årligt belopp av omkring 10 mill. kr.,
som i form av höjda fraktavgifter rätteligen bort
tillfalla statsbanorna. Av det till avskrivning föreslagna
beloppet anser järnvägsstyrelsen att 100 mill. kr.
skulle kunna avskrivas utan vidare med anlitande av
tidigare gjorda amorteringar av äldre statslån.
Genom en nedskrivning av statsbanornas lånekapital
skulle en taxenedsättning vid statens järnvägar
möjliggöras utan eftergivande av kravet på förräntning
av kapitalet, åtminstone evad detta är att hänföra till
lånemedel. Det framhölls likaledes av 1928 års
riksdag att det i järnvägs- och telegrafanläggningar,
kraftstationer och andra statliga rörelsegrenar
nedlagda kapitalet, på grund av teknikens framsteg
normalt och oavsett särskilda kristidsförhållanden, är
underkastat risk av värdeminskning.
1 årets statsverksproposition behandlas också detta
spörsmål. Finansministern anser sig emellertid icke
för närvarande kunna förorda det av
järnvägsstyrelsen framlagda och av riksgäldsfullmäktige biträdda
förslaget att nedskriva statsbanornas lånekapital med
240 mill. kr. Anser dock att man bör dels omedelbart
genomföra och dels förbereda en sådan nedsättning
av nämnda kapital, som under alla förhållanden är
motiverad. För detta ändamål skulle i första hand
anlitas de 100 mill. kr., som redan äro amorterade å
äldre statslån. Vidare skulle viss del av statens
inkomst från malmbolaget användas i samma syfte.
Frågan om avskrivningar av det i statens järnvägar
investerade kapitalet har alltså varit och är
fortfarande föremål för statsmakternas intresse.
Av arbetets övriga innehåll må särskilt framhållas
de mycket intressanta kapitlen "Sveriges utbyggda
vattenkraft" samt "De allmänna och enskilda skogarna".
Genom den överskådliga och lättfattliga formen fylla
dessa redogörelser alla anspråk, som rimligtvis kunna
ställas på en så koncentrerad framställning av fakta.
Under rubriken "Statlig och privat
försäkringsverksamhet" redogöres för den frivilliga statliga
pensionsförsäkringen och den sociala olycksfallsförsäkringen.
Vad där framlägges kan läsas med god behållning och
detta ämne har ju alltid sitt intresse, isynnerhet nu
när frågan om socialförsäkringens omorganisation
står på dagordningen.
Vidare ha behandlats statens utarrenderade
jordbruksdomäner, kanalväsendet, post- och
telegrafverken samt allmän och enskild affärsverksamhet för
tillgodoseende av kommunala behov. Det sistnämnda
kapitlet, vilket är uppdelat på en mängd
underavdelningar, inledes med en redogörelse för den
kommunala affärsverksamhetens arter och prisbildning. De
följande avdelningarna handla om gas- och
elektricitetsverk, spårvägar, vattenledningsverk, hamnar,
renhållningsverk, slakthus samt övriga kommunala
affärsföretag. Denna del av arbetet är mycket
koncentrerad, omfattar endast 17 sidor, varav 3
upptagas av tabeller, men det oaktat ha frågorna
skärskådats ur olika synpunkter och artiklarna äro alltigenom
intressanta.
De affärsdrivande verkens administrationsformer
behandlas i ett särskilt kapitel, vilket emellertid
innehåller en del felaktiga uppgifter och oklarheter. Så
t. e. meddelar förf. att järnvägsfullmäktige,
postsparbanksfullmäktige, vattenfallsstyrelsens ledamöter
samt överrevisorerna vid statens järnvägar utses av
kungl. maj:t och riksdagen. Samtliga förordnas ju
som bekant av kungl. maj:t. Vidare finner man i den
redogörelse, som lämnas rörande beslutanderätten
ifråga om kommunikationsverkens taxor en uppgift
om att vattenfallsverkets tariffer avgöras av
vattenfallsstyrelsen. Den bestämmanderätt, som tillerkänts
vattenfallsstyrelsen med avseende på taxeväsendet, är
dock begränsad till kraftverkens tariffer. Taxorna
för de under styrelsen sorterande
kanalanläggningarna fastställas däremot av kungl. maj:t.
I en annan avdelning av samma kapitel, vilken
handlar om de affärsdrivande verkens organisation,
skriver förf. "Till samtliga styrelser med undantag av
vattenfallsstyrelsen höra två fullmäktige
(poststyrelsen tre)". Fullmäktigeinstitutionen finnes numera
evad det gäller de affärsdrivande verken endast inom
järnvägsstyrelsen. "Fullmäktige i poststyrelsen" med
vilka förf. avser postsparbanksfullmäktige deltaga
endast i generalpoststyrelsens handläggning av vissa
postsparbanks- och postgiroärenden och äro ej att
jämföra med järnvägsfullmäktige.
Till slut må framhållas att arbetet skulle vunnit i
överskådlighet därest de olika kapitlen ordnats med
hänsyn till innehållet. Nog hade det t. e. legat
närmast till hands att kommunikationsverken behandlats
i en följd. I stället tycks dessa avdelningar infogats
bland det övriga på en slump.
Trots de ovan påtalade bristerna i framställningen,
av vilka en del äro av mera periferisk natur, måste
slutomdömet bliva att arbetet har många förtjänster
och bör kunna vara till stort gagn för dem, som önska
orientera sig på dessa områden. De till varje kapitel
fogade litteraturanvisningarna giva också en god
vägledning i det hänseendet. H. B—d.
MARKEDSBREV FRA NEW YORK.
Av ingeniör E. C. Melby.
Den 22 april 1929.
Det förste kvartal av 1929 har været specielt
bemer-kelsesværdig ved at utvise en ualmindelig stor aktivitet
inden handel og industri tiltrods for et sjeldent stramt
pengemarked. Ikke siden de sidste dage av
inflationsperioden i 1920 har United States oplevet en saadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
