Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
311
NYARE ANORDNINGAR FÖR ÅNGEKONOMIENS
FÖRBÄTTRING VID VÄRME- OCH
KRAFTANLÄGGNINGAR.
(VÄRMEPUMPEN; KOENEMANN-TRANSFORMATORN.)
Av civilingenjör Frithiof H. Stenhagen, Manistique, Mich. U. S. A.
(Forts. fr. sid. 298.)
Koenemann-transformatorn.
Den Koenemannska transformatorn grundar sig på
följande principer.
Enligt Gibbs fasregel P -f- V = C -f- 2 är som
bekant summan av de i systemet ingående faserna P
och frihetsgraderna V lika med antalet komponenter
C pius 2.
Betrakta vi till en början systemet
vatten-vattenånga, så är sålunda faserna två och
komponenterna en, varför systemet endast har en
frihetsgrad. Så snart en frihetsgrad, t. e.
temperatur eller tryck, fastställts, är sålunda systemet
entydigt bestämt. Detta innebär det kända
förhållandet att mättad vattenånga för varje tryck har
en bestämd temperatur. Är ångan däremot
överhettad, dvs. icke längre i jämvikt med vätskefasen så
har systemet endast en fas, gasfasen, varför
frihetsgraderna bliva 2. Man kan sålunda variera t. e.
tryck och temperatur oberoende av varandra.
På samma sätt förhåller sig även en binär lösning
av två ämnen A och B, som befinner sig i jämvikt
med sin ånga. Här är antalet faser som förut två,
ång- och vätskefas. Antalet komponenter är två,
ämnena A och B. Frihetsgraderna bliva sålunda även
i detta fall två. Välja vi nu som frihetsgrader
blandningens temperatur och sammansättning så synes att
för given sammansättning och temperatur ett visst
bestämt tryck måste råda i systemet. Omvänt, om ett
visst tryck väljes kan systemet uttryckas i relationen
mellan temperatur och sammansättning. Man kan
sålunda t. e. grafiskt upprita sammansättningen utmed
abskissan i ett koordinatsystem och får då för visst
tryck, så länge jämvikt råder mellan ånga och
vätska, en given temperatur motsvarande varje
koncentration på abskissan och som lämpligen avsättes
utmed ordinatan.
Ett dylikt diagram har uppritats i fig. 8.
Utmed abskissan har avsatts procenthalt av det
högre kokande ämnet B. För 0 % B blir blandningens
kokpunkt t { dvs. kokpunkten för det rena ämnet A
vid det rådande trycket p. För 100 % B är på samma
sätt temperaturen tR lika med det rena ämnets B
kokpunkt vid trycket p. För mellanliggande
procenthalter fås å kokningstemperaturen värden vilka
sammanbundna giva den s. k. kokpunktskurvan vid
trycket p.
En blandning av A och B med halten X % B kokar
sålunda vid temperaturen tx när trycket är p.
Betrakta vi nu den mättade ångblandning av A och B,
som befinner sig i jämvikt med denna kokande
vätskeblandning, så bortse vi från de specialfall då
konstant kokande blandning föreligger1 och antaga
för alla fall, att ångan innehåller mer av det
lättflyk-tigare ämnet A. Vi antaga sålunda att procenthalten
av B i ångan, som befinner sig i jämvikt med
vätskan med procenthalten X,- är y och att y < x. Då
temperaturen är kokningstemperaturen tx få vi alltså
en punkt Ly såsom skärningspunkt mellan en linje
parallell med abskissan genom tx och ordinatan på y.
Denna punkt Ly anger sålunda relationen mellan
temperatur och procenthalt hos den ånga som befinner
sig i jämvikt med vätskan med sammansättningen
X % B. På samma sätt anger punkten Lx relationen
mellan denna vätskas kokpunkt och procenthalt.
Genom att taga ett antal värden på vätskans
sammansättning X fås varierande värden på
temperaturen tx enligt kokpunktskurvan och motsvarande
värden på ångans sammansättning y, vilka giva punkter
Ly på en kurva som vi kunna kalla mättade
ångkur-van. Punkterna Ly på denna kurva utvisa nämligen
relationen mellan temperatur och sammansättning hos
en mättad ånga vid trycket p. Genom att lägga
linjer parallella med abskissan som skära den mättade
ångkurvan samt kokpunktskurvan, kan omedelbart
på av från skärningspunkterna nedfällda ordinatornas
skärning med abskissan utläsas relationen mellan
procenthalterna i väteskeblandningen och den i jämvikt
med denna stående mättade ångbildningen vid
trycket p.
i Om konstant kokande blandning se t. e. B. öman :
Destillation och destillationsapparater, Stockholm 1924, sid. 7.
tx.
tz
Fig. 8. Diagram utvisande förhållandet mellan sammansättning
och temperatur vid konstant tryck hos ett binärt system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
