Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
455
som konstituera värdet och påvisas varför icke
anläggningskostnaden kan läggas till grund vid
bestämmandet av fastighetstaxeringsvärdet. Därefter anges
en metod att komma fram till ett taxeringsvärde enligt
räntabilitetsprincipen. Avskrivningarnas betydelse
framhålles ävensom den inverkan, som förekomsten av
servitutsrätt och strömfallsfastighet kan medföra.
Såsom en ur taxeringssynpunkt förbättrad metod
framhålles vidare ett -standardförfarande, med vissa
normalvärden på anläggningskostnader och kraftpris, de
senare olika för olika delar av landet, samt vidare
standardiserade procentsatser för avskrivning
(förnyelse), omkostnader och kapitalisering. Motsvarande
redogörelse lämnas beträffande taxering, av
obebyggda vattenfall.
I avdelning 2, Fastighetstaxering i anledning av
sjöregleringar, redogöres för innebörden av en
sjöreglering och regleringsrättens juridiska karaktär av
servitutsrätt till förmån för nedanför i vattendraget
belägna vattenfall samt samhörigheten mellan
regleringsdammen och dessa, vilken bör medföra att
fastighetstaxering av en regleringsdamm förorsakar
minskning av den del av fastighetstaxeringen hos de
härskande fastigheterna (vattenfallen), som är beroende
på den genom regleringen vunna kraftökningen.
Under avdelning 3, Fördelning av
fastighetstaxeringsvärde mellan olika kommuner, anges de grunder
efter vilka taxeringsvärdet hos ett kraftverk som
skäres av en kommungräns bör fördelas mellan
kommunerna och behandlas de särfall som uppkomma genom
flyttning (indämning och utrensning) av vattenfall.
1. Fastighetstaxering av kraftverk och vattenfall.
Taxeringsvärdet å bebyggt vattenfall, dvs. å
strömfallet jämte kraftverksanläggningen här nedan
tillsammans kallade "kraftverk", skall enligt lagen
sättas till vad som kan anses vara skäligt saluvärde å
det hela och detta värde åter skall uppdelas i vad
lagen kallar markvärde och byggnadsvärde.
Markvärdet motsvaras här huvudsakligen av värdet å
strömfallet i obebyggt skick, enär det eller de
landområden, som upptagas av kraftverksanläggningar, i regel
hava föga eget värde.
Vid beräknande av saluvärdet å ett kraftverk är
att beakta, att anläggningskostnaden icke har samma
principélla betydelse som i allmänhet ifråga om
fastigheter och byggnader av annat slag. I regel medför
ju en dyrare byggnadskostnad, exempelvis för ett
uthyrningshus eller för byggnader å en lantgård, ett
större försäljningsvärde å fastigheten och därmed
också ett större taxeringsvärde. Detsamma kan ock
vara fallet med kraftverk, i det att ett gedignare och
driftsäkrare utförande av en anläggning medför längre
livslängd för byggnaden och billigare årliga
underhålls- och förnyelsekostnader och därför ock ger ett
högre saluvärde. Men byggnadskostnaderna växla
även och i långt högre grad av annan anledning än
olika godhet i utförandet, nämligen beroende på det
naturliga vattenfallets större eller mindre lämplighet
för utbyggnad och i sådant fall verkar den högre
byggnadskostnaden tvärt om till en ökning av
underhålls-, drift- och förnyelsekostnad och därigenom till
minskning av saluvärdet å kraftverket samt bör för
den skull ock föranleda minskning av dess
taxeringsvärde.
Vid fördelning av taxeringsvärdet i byggnadsvärde
och markvärde bör förenämnda minskning, såsom
föranledd av strömfallets mindre lämplighet för
bebyggelse, i främsta rummet inverka på markvärdet, men
om, såsom väl kan förekomma, nettoavkastningen
icke förslår ens till skälig ränta å
anläggningskapitalet samt kraftverkets saluvärde för den skull
understiger byggnadskostnaden, kan dennas storlek komma
att leda till minskning även av taxeringsvärdet å
byggnaderna under byggnadskostnaden. Markvärdet
bör då teoretiskt vara noll.
Ovan angivna förhållande har sin grund däri, att
utbyggnadskostnaderna för ett vattenfall, vilka
såsom antytts i sin ordning i viss mån bestämma
årskostnaderna, äro i huvudsak beroende på de
topografiska och geologiska förhållandena vid vattenfallet
samt dettas läge. Ett koncentrerat fall med
gynnsamma terrängförhållanden för inordnandet av
kraftverkets olika delar samt med god byggnadsgrund är
vanligtvis ur kostnadssynpunkt gynnsammare att
utnyttja än ett långsträckt vattenfall med dålig
byggnadsgrund. Utbyggnadskostnaderna influeras även i
så måtto av vattenfallets läge, att ett otillgängligt
läge med långa och svåra transporter höja
kostnaderna.
Huru sålunda orsakad skillnad i
utbyggnadskostnad verkar på kraftverkets saluvärde visas bäst med
ett exempel.
Två kraftverk a och b om vartdera 1 000 kW
sälja kraft för vartdera 65 000 kronor pr år.
Med samma gedigenhet i utförandet har kraftverket
a kostat i anläggning 400 000 kronor och b 600 000
kronor. Volymen av kraftverket b (kvantiteten av
utförda arbeten) måste med hänsyn till den högre
anläggningskostnaden förutsättas vara i motsvarande
grad större än av kraftverket a. Underhåll och
förnyelse av ett kraftverk ökas självfallet med dettas
volym och måste därför i stort sett vara
proportionella mot anläggningskostnaden, vilken motsvarar
det realkapital, som måste vidmakthållas för att allt
framgent lämna avkastning.
Utgifterna utgöra: a b
Underhåll och förnyelse,
5 % å
anläggningskostnaden ............... 20 000 kr. 30 000 kr.
Löner och omkostnader... 10 000 „ 10 000 „
Summa 30 000 kr. 40 000 kr.
Inkomsterna utgöra 65 000 kr. 65 000 kr.
Inkomstöverskott........ 35 000 kr. 25 000 kr.
Förräntat värde efter 7 % 500 000 „ 357 000 „
Det framgår alltså, att av två kraftverk med samma
kapacitet och samma inkomster det ena, som i
anläggning kostat 400 000 kr., förräntar 500 000 kr.,
under det att det andra, som kostat 600 000 kr.,
förräntar allenast 357000 kr. En "förståndig köpare"
måste väl således antagas vara benägen att betala
proportionsvis mindre för det senare kraftverket än
för det förra.
Exemplet visar alltså riktigheten av den ovan
framlagda satsen att högre byggnadskostnader
föranledda av strömfallets beskaffenhet ingalunda böra
öka utan i stället, på grund av de högre
underhålls-och förnyelsekostnaderna, minska saluvärdet och
således även taxeringsvärdet å kraftverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
